Bukefalos 28 år!

Utlandsbukare!

R

Raderad medlem 6459

Alla ni som har flyttat från Sverige: snälla, dela med er av era erfarenheter! Jag vill ha inspiration! :) Jag bestämde mig för en tid sedan för att säga upp mig från mitt jobb. Mina alternativ var då att söka nytt jobb i Sthlm eller flytta till min kille i Madrid. Just som jag bestämt mig för att flytta blev jag erbjuden ett väldigt bra jobb och således är jag fortfarande kvar. Men tanken på att flytta finns nu fortfarande kvar i huvudet och den är lite svår att bli av med. Inte så att jag skulle säga upp mig, verkligen inte, men jag känner nu väldigt starkt att jag inom några år VILL bo utomlands, i alla fall ett par år. Jag har förutom två tre-månaders vistelser utomlands bara bott i Sverige.

Igår kväll ramlade jag in på en bukefalists blogg och ÅH så avundsjuk jag blev på livet utanför Sverige! Så underbart att få ett helt annat land, en annan stad, som sitt hem!

Jag har varit på väg i väg flera gånger men varje gång är det nåt som hindrar mig. Den här gången var det en fantastisk jobbchans (som förvisso kommer ge mig mycket utlandsjobb men inte så att jag faktiskt får BO utomlands, vilket är det jag vill i framtiden) och därför är jag kvar.

Efter att ha googlat och inte hittat några instressanta bloggar alls så frågar jag här: kan ni inte snälla dela med er och berätta om era liv? Var bor ni? Varför? Hur trivs ni? Hur länge har ni bott där? Längtar ni tillbaka till Sverige? Är ni lyckliga?

Jag vill hemskt gärna läsa om era erfarenheter, nu när jag är "fast" här i Sverige i åtminstone ett år till :p

Och är det nån som vill flytta utomlands, som drömmer om det eller som är på väg i väg får ni hemskt gärna skriva här med :) All inspiration tas emot! :)
 
Senast ändrad av en moderator:
Sv: Utlandsbukare!

Jag bor i Bremen, Tyskland. Och har bott här sen september 2010. Varför? Hahaha alla klassar mig som galen meeeen fotbollen dårå....:p
Ja va fasen, som stort fan till Werder Bremen och när chansen kom att prova nått annat och utomlands ville jag, så låg ju Bremen nära till då jag turistat i staden flera gånger, redan kände folk här genom fotbollen och gärna ville kunna följa föreningen i mitt hjärta lite närmare. Sen var det ju ett plus att just mitt jobb är ett bristyrke i Tyskland, man kan på lönen leva mycket bättre än i Sverige. Men det var en biorsak. Det är inte pga jobbet jag är här men det hjälpte ju till om man säger så, att det var så enkelt få jobb.

Trivs jättebra. Nordtyskland är inte såååå olikt Sverige och därifrån jag kommer (Falun, Dalarna) Det är lite plattare bara. Trivs super och längtar inte alls tillbaka till Sverige. Kan sakna närheten till familjen ibland men å andra sidan såg jag dom inte sååå mycket oftare när jag bodde i Uppsala heller.

Jag har iof en blogg men den är mest till för att informera familjen och kompisar i Sverige vad jag pysslar med och så handlar den mycket om fotboll men vill du läsa den så PM:a får du länken. Jag är väldigt intresserad i den bloggen du hittat, älskar läsa utlandssvenskars bloggar! :). Då får gärna skicka mig ett PM.

Vill du veta mer fråga! Är svårt att berätta, det är ju liksom vanlig vardag för mig.

Har också bott 6 månader i Innsbruck, Österrike men det var inget för mig. Det är stor skillnad på österrikare och tyskar. Och trots min utlandslängtan var det de värsta 6 måndaderna i mitt liv....:yuck:
 
Sv: Utlandsbukare!

Åh, tack för ditt svar!

Tyskland måste kännas hyfsat lätt att flytta till - det känns så nära tycker jag och så likt oss (även om det såklart är olikt på många sätt också).

Pratade du tyska när du flyttade dit? Var det svårt med boende? Hur fick du ditt jobb? Känns Bremen som hemma nu?

Vad var det som inte funkade i Österrike?
 
Sv: Utlandsbukare!

Jag kunde göra mig förstådd men mycket mer var det inte. Svarade gärna på engelska men förstod rätt okay vad folk sa till mig om de pratade sakta. Men eftersom jag bara har tyska vänner gick det riktigt fort att prata flytande. Däremot kunde jag förstå tyska texter utan problem och hängde väl till 75% med i tyska samtal (på TV och mellan mina kompisar). Däremot fattade jag noll när jag fick lov att prata med någon i ett telefonsamtal. Tog väl ca 6 månader innan det funkade utan problem.

Boende var lätt då (som tur var). Jag skickade annonser jag gillade till min kompis som gick på visningar. Nu är det bostadsbrist här och svårare att hitta en lägenhet i stan. I utkanterna går det fortfarande hyfsat lätt men jag ville bo någorlunda centralt (har 2-3 km till centrum) och nära Stadion (har 1 km).

Jobb var ännu enklare. Sökte jobb från Sverige i mars-april, bokade in intervjuer via mail under en semestervecka jag ändå var i Bremen (i maj) och hade ett jobb redan när jag flyttade ner i september. Men som sagt, jag jobbar i vården och vården skriker efter folk. När de efter ett kort möte och resten mailkontakt direkt anställde mig som knappt kunde göra mig förstådd på tyska förstår du kanske hur läget är? Och nu är det ännu värre. Jag har precis bytt jobb (inom samma bransch) efter att mer eller mindre blivit jagad av arbetsgivare som ville anställa mig.

Det som inte funkade i Österrike var hur folket var. I Tyskland är österrikare kända för att vara lite speciella och de speciellt folk från Tirol ser sig som lite bättre och låter gärna människor märka det. Det finns en stor ovilja till att hjälpa till och man har en liten nedlåtande attityd till andra som inte är österrikare (och så ser nordtyskar också tyskar från Bayern och försöker med jämna mellanrum skända bort Bayern till Österrike...;). Lite så som norrlänningar gärna ger bort Skåne till Danmark lite skämtsamt). Det finns såklart också genomtrevliga österrikare men merparten som jag träffat är det inte! Vi har tex just nu i Werder, fyra österrikare och det är stor skillnad på dem. Trevligast är han som sen unga år som bott och spelat i Nordtyskland. Av de andra tre är en helt okej men de andra två är lite mer speciella.

Bremen känns väldigt som hemma men jag har alltid haft lätt att anpassa mig. Har flyttat mycket inom Sverige och har lätt för att känna mig hemma. Där mina möbler och min säng är, det är hemma för mig oftast :). Sen hjälper det ju att min största hobby finns här på nära håll och jag har (inte många men) ett par riktigt bra kompisar. Flera trevliga bekanta och arbetskamrater och ett jobb som jag trivs med.
 
Sv: Utlandsbukare!

Jag hoppar in som drömmare, som du. I dagsläget ser jag mig som hemma i Sverige; att det är här jag kommer slå rot såsmåningom, men jag drömmer om nåt år eller två här och där.

Bortsett från mina 4 månader i USA har jag dock ingen egen erfarenhet.
 
Sv: Utlandsbukare!

Wow, det låter som att allt har gått fantastiskt smidigt för dig :) Så skönt! Och skönt med vänner och fotboll och allting :)

Har aldrig hört det där om österrikare, däremot liknande saker om schweizare. Antar att man ska hitta en stad och ett land som passar en själv, där det känns rätt, så får allt annat lösa sig :)

Lillelorden: Precis så känner jag med! Här vill jag bo sen och bli gammal men innan dess vill jag få testa något annat i ett år eller två.
Har du nån idé om vart du skulle vilja vara? Jag har drömt om London, Dakar (! fortfarande faktiskt, trots att det vore svårt för mig att få en inkomst där) och nu tänker jag Madrid. Kanske Barcelona. Jag kan inte få det ur huvudet, hur coolt det vore att få lära känna en ny stad ordentligt, att få ha ett till hem. Jag blir lite avundsjuk på min kille som flyttar hit faktiskt.
 
Sv: Utlandsbukare!

Jag är också nyfiken, så tänker följa tråden.
Min dröm (plan) är att lösa saker och ting på hemmaplan med hästar, ekonomi och sånt, och sedan dra till England. Om jag vill plugga eller jobba vet jag inte, det enda jag vet är att jag helst vill till London men någon annan stad i närheten fungerar nog också.
 
Sv: Utlandsbukare!

Do it! :D

Har bott knappt ett år utanför Paris i Frankrike när jag jobbade med galopphästar och bor och pluggar sedan snart fem år tillbaka i Köpenhamn. Köpenhamn kan väl visserligen knappt klassas som utomlands för en skåning men men!:p

Ångrar absolut ingenting från tiden i Frankrike, det är jättekul och spännande att lära känna ett nytt land. Inom EU är dessutom det mesta så himla smidigt! :) Vill gärna bo några år utomlands igen när jag pluggat färdigt.
 
Sv: Utlandsbukare!

Ja jo jag vill ju gärna do it :D men just nu i och med nya jobbet så går det inte. Men nån gång, absolut! Hur var det i Paris och jobba med hästar? Var det underbart? Slitigt? Roligt?

Jag kör väldigt mycket på känsla, det ska liksom falla sig naturligt och kännas rätt. Därför väntar jag liksom lite på när tiden ska komma när det faller sig naturligt, när det bara blir. Kanske kommer det aldrig bli av pga det? :/
 
Sv: Utlandsbukare!

Eller hur! Och efter mitt misslyckande (typ) i USA så känns det än mer viktigt, som om jag inte kan få det ut skallen förrän jag provat och lyckats.
Jag är sugen på allt. Just nu främst Australien och Nya Zeeland. Vill även tillbaka till USA, jag vill till Irland. London, Sydeuropa... Aaaah.
 
Sv: Utlandsbukare!

Vad hände i USA?

Åh ja, Australien. Jävla Australien som vill locka dit mina syster med familj. Flyttar dom dit lär jag flytta efter så det hägrar alltid som en lite spännande plan b.

London, Sydeuropa, Irland låter alldeles utmärkt! Och spännande! :)
 
Sv: Utlandsbukare!

Ja jo jag vill ju gärna do it :D men just nu i och med nya jobbet så går det inte. Men nån gång, absolut! Hur var det i Paris och jobba med hästar? Var det underbart? Slitigt? Roligt?

Jag kör väldigt mycket på känsla, det ska liksom falla sig naturligt och kännas rätt. Därför väntar jag liksom lite på när tiden ska komma när det faller sig naturligt, när det bara blir. Kanske kommer det aldrig bli av pga det? :/

Nu hade jag en del trygghet då jag flyttade ner eftersom jag skulle jobba för en svensk ditflyttad tränare. Så hade ju alltid någon som jag kunde prata ordentligt med och förstå och som kunde fixa med alla papper som behövdes för anställning.

Att jobba med galopphästar i Frankrike är nog en av de bättre hästjobben du kan få. Jag fick ca 1200 euro i månaden vilket var minimi lön för fem år sen. Hade en vän som jobbade extra en del söndagar, åkte med till många löp osv och kunde få upp mot 2000 euro i månaden. Du jobbar till 12-13 mån-lör och så jobbar du kväll varannan dag eller varannan vecka. Så betydligt mindre slitigt än motsvarande i England iaf där du jobbar kväll varje dag och får sämre betalt!
Jag hade jättekul även om det absolut var tungt några gånger mitt i vintern att start vid 6 tiden på morgonen och det är ju alltid ganska tungt fysiskt att jobba med hästar. Var också ganska klar över att det inte var något jag skulle vilja göra hela livet!

Fransmännen jobbar till klockan 12, ska de sluta då så slutar det oavsett om allting är klart eller ej, typ. :p En av anledningarna till att tränaren jag jobbade för hade svårt att få någon fransk personal eftersom vi där jobbade efter det svenska "vi slutar när vi är klara med allt för dagen", samt att man jobbade normalt alla helgdagar och liknande när det andra gick tidigt hem eller fick extra betalt...
 
Sv: Utlandsbukare!

Gud så spännande!! Det låter ju SÅ coolt att jobba med galopphästar och i Frankrike dessutom! Himla häftigt måste jag säga! Och villkoren låter ju grymma! Mycket bättre än vad jag blivit erbjuden när jag letat lite hästjobb (som det heller aldrig blivit nåt med).
 
Sv: Utlandsbukare!

Jag var där som au pair, bytte familj 2 gånger och det gick ändå åt helvete. Kortfattat. Älskade upplevelsen och ville stanna, men klarade inte av den psykiska pressen att bo med människor som jag inte gick ihop med. Idag hade jag hanterat det annorlunda, då blev jag ledsen och åkte hem.

Malan: Låter underbart med Frankrike ju! Hur duktig var du på franska? Söker de folk fortfarande tror du? Behövde du rida galoppörerna?
Jag har pysslat lite med galopp för flera år sedan och vill inte rida dem längre men absolut stallarbete. Har varit lite inne på nåt hästjobb inom Europa, men eftersom jag inte har några egna ambitioner med mitt hästeri så har ingenting känts riktigt rätt.
 
Sv: Utlandsbukare!

Ah, gud så tråkigt. Synd att det skulle falla på det. Å andra sidan förstår jag att det är tufft, och kan vara den tuffaste biten. Jag tycker själv att sånt är svårt och just boendet, och med vilka, spelar stor roll för mig. Därför skulle jag nog inte kunna au paira. Ska jag iväg vill jag ha mitt egna boende, och centralt sådant. Litet kan det vara, men det måste vara mitt liksom.
 
Sv: Utlandsbukare!

Malan: Låter underbart med Frankrike ju! Hur duktig var du på franska? Söker de folk fortfarande tror du? Behövde du rida galoppörerna?
Jag har pysslat lite med galopp för flera år sedan och vill inte rida dem längre men absolut stallarbete. Har varit lite inne på nåt hästjobb inom Europa, men eftersom jag inte har några egna ambitioner med mitt hästeri så har ingenting känts riktigt rätt.

Hade läst franska från 6- och så hela gymnasiet, så kunde en del men ja kunde nog prata mer själv än vad jag förstod i början. Men som sagt, litet stall med svenskt folk och enbart en anställd utöver mig, han pratade dock bara franska!
Det var också en nackdel eftersom jag aldrig blev tvingad tvingad till att kommunicera helt på franska då jag dessutom primärt hittade engelska/irländska vänner, så min engelska utvecklades nog nästan mer än franskan. Men jag tog mig dock runt med franskan utan problem och gick själv till banken och liknande!

Tror de har folk nu, men brukar vara en del utskiftningar, deras verksamhet har växt mycket sen jag flyttade därifrån! Jag red typ bara, hade ytterst lite regelrätt stallarbete och mockade litegrann på kvällarna och någon enstaka morgon. Annars ridning och så annan skötsel kring hästarna, samt följa med till löp!

Men ja, ska man ha hästjobb så tror jag galoppbranchen och eventuellt travbranchen också utomlands har bättre villkor och löner än hopp/dressyr branchen. Hade en kompis som jobbade i Tyskland hos en känd hoppryttare under samma tid, hon fick ut ca hälften så mycket som jag och jobbade mycket mer (ingick nog dock boende plus eventuellt lite mat till henne).
 
Sv: Utlandsbukare!

Jag har bott ett år i Seattle, USA där jag jobbade som Au Pair. Bodde med två värdfamiljer som båda var helt underbara, så mitt år där kunde inte ha varit bättre. Precis innan jag skulle åka hem fick jag SÅÅ mycket hemlängtan och blev SÅÅÅ ridsugen men sen när jag faktiskt kom tillbaka till Sverige var det väldigt "meh". Stannade två månader sen flyttade jag till Port Hedland, Australien. Inte världens roligaste ställe men massor av pengar och jag hade väldig tur för jag kände en tjej här som hookade upp mig med ett rum och genom henne och hennes pojkvän träffade jag massor av kompisar.
Även fast jag bor mitt ute i en öken så vill jag gråta ihjäl mig när jag tänker på att jag bara har en vecka kvar. Kommer sakna alla så sjukt mycket, men måste tillbaka till Sverige nu när jag kom in på min drömutbildning. Utbildningen innebär dock MYCKET utlandspraktik och antagligen ett jobb utomlands i framtiden. Behöver bara spendera 1,5 år hemma men jag är otroligt osugen på till och med det. Urkkkk!

Världen är så himla stor och det finns så många människor att träffa och platser att se, tycker synd om de som aldrig får uppleva det! Får du chansen att flytta utomlands om det så bara är ett tag TA DEN! Du kommer mest största sannorlikhet inte att ångra dig, och gör du det finns ju lilla landet lagom alltid kvar!
Just nu har jag siktat in mig på New York City eller Los Angeles efter plugget, men jag ändrar mig var femte minut för jag vill bo ÖVERALLT!
 
Sv: Utlandsbukare!

Blir ju nyfiken på vad det är för utbildning? USA är som bekant inte helt lätt att få bo och jobba i. :)

Låter underbart. Ååååh vad jag blir alldeles avundsjuk...!
 
Sv: Utlandsbukare!

Hyper Island heter skolan, Digital Media är programmet! Skolan har väldigt bra rykte så det är lätt att få praktik (+de har kontor i NYC) som förhoppningsvis kan leda till jobb och visum senare! :D
 
Sv: Utlandsbukare!

Världen är så himla stor och det finns så många människor att träffa och platser att se, tycker synd om de som aldrig får uppleva det! Får du chansen att flytta utomlands om det så bara är ett tag TA DEN! Du kommer mest största sannorlikhet inte att ångra dig, och gör du det finns ju lilla landet lagom alltid kvar!
Grejen för mig är ju att jag skulle åka från ett väldigt bra jobb här i Sverige. De flesta som drar, som auparier eller så, verkar ju inte direkt säga upp sig från sina drömjobb för att göra det. Jag skulle ha svårt att åka, tror jag, utan ett jobb som lockar mig. Att "bara" bo utomlands för sakens skull vet jag inte om jag vill ärligt talat, mitt jobb och karriär är för viktiga för det. Om jag skulle kunna ta tjänstledigt vore det dock annorlunda.

Kul att du trivs så bra! Hyper Island blir nog spännande så du ska nog se att överlever i Sverige ett tag när du är tillbaka :)
 

Liknande trådar

Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
13 121
Senast: Ramona
·
Hemmet Mina tankar går bara runt just nu när det gäller boende. Jag har sålt min villa och ska flytta i årsskiftet. Jag har en hyreslägenhet...
2
Svar
35
· Visningar
4 261
Senast: kolblakkur
·
Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 723
Senast: Nixehen
·
Kropp & Själ Jag är 22 år gammal och har varit sjukskriven i 4 år. Kraschade med ork, har fortfarande inte fått någon tydlig diagnos men läkarna...
2
Svar
36
· Visningar
4 182
Senast: MiaMia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Forl kostnad?
  • Uppdateringstråd 29
  • Valp 2025

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp