Vad äter era småbarn?

Bukefalos 30 år!

Vi har lite olika alternativ i frysen till dottern, av sånt vi gjort själv. Olika typer av mat-muffins/yoghurtmuffins med bär, pannkakor, plättar med olika smaksättningar, grötpinnar osv. Och så serverar vi av vår mat också. Hennes favoritsås är hamburgardressing och den funkar tydligen med det mesta :p Det är smidigt att ha bra alternativ i frysen som man kan variera med, så man inte behöver laga två olika maträtter varje dag. Keso är också en favorit och det är ju lätt att ställa fram som komplement till alla rätter.
 
Dottern, som förr åt allt har kommit in i en mer selektiv fas och sonen är inte sen med att haka på. Jag själv är inne i ett arbete där jag försöker sluta komplicera saker i livet. Vi har hittills lagat mat varje dag som varit varierad och näringsrik men dels orkar jag inte upprätthålla det och dels är det ändå inget barn som vill äta. Det är kanske dags att ta ett steg tillbaks en tid och laga andra rätter i takt med att de växer sen. Så jag söker, åter igen, inspiration. Vi kan såklart inte äta pannkakor varje dag, som dottern gärna skulle vilja, men vi kanske heller inte behöver laga lax på regelbunden basis som ingen vill ha.

Ni som har mindre barn, vad gillar de att äta? Vad lagar ni för enkla vardagsrätter?

Våra gillar inte kött eller kyckling i sin rena form, men äter korv och köttbullar. Bortsett från pannkakor är korvstroganoff och makaroner och köttbullar favorit. Skräll. Vi försöker skära upp grönsaker att äta vid sidan om för att komplettera med lite vitaminer. Jag vill bara att vardagen ska funka utan att det blir alldeles för enformigt och näringsfattigt.
Mina är - peppar peppar - inne i en period när de äter bra. Framförallt sonen har varit superselektiv och haft svårt med olika konsistenser men har utvecklats mycket med att våga testa och prova. Dottern är mycket mer positivt inställd till att prova ny mat men med mycket vilja (vägrar ofta äta pga humör) och äter galet långsamt istället.

Sånt som funkar bra hos oss, barnen är 4 och 8:
- laxfile i ugn med teriyakisås eller liknande, lite salt topping. Ris eller äggnudlar till
- tomatsoppa med mozzarellaost i
- pasta med köttfärssås, funkar bäst om man verkligen finhackar köttfärsen, byter lök mot lökpulver och väljer finkrossade tomater framför större bitar.
- pasta med all typ av sås faktiskt, så länge den inte innehåller lökbitar. Carbonara är största favoriten, med krispigt bacon och rå äggula
- quesadillas - supersnabbt och man kan gömma en del mellan bröden
- bowls med tex kallrökt lax, räkor eller kycklingfile. Ihop med sånt de älskar som mango, gurka, avokado
- allt med kalla räkor går faktiskt hem när jag tänker efter

Kryddor har varit svårt länge. De gillar inte stark mat men vitlök i lagom dos så maten blir aromatisk men inte stark älskar de.

Grönsaksmässigt föredrar dom kalla, krispiga grönsaker. Allt från sockerärtor till tomat och frusna gröna ärtor. Men häromdagen smaskade dom glatt i sig pastasås med lite halvkrispiga zucchinitärningar :o så det finns ju en första gång för allt.

Mina barn har framförallt hatat att blanda olika mat på tallriken, så vi har jobbat oss igenom från att lägga typ pasta och sås i varsin ände till att kunna testa att blanda på gaffeln och tillslut på tallriken. Jag pratar en hel del om mat och smaker när vi äter, typ att pastan bär smaken av såsen, så man kan äta dom ihop. Att spagetti är lättare att snurra om den är såsig snarare än torr. Att salt och sött är gott ihop, osv, mycket experimenterande med vad som funkar.
Jag försöker numera, eftersom jag är ensam med barnen och skulle bli galen annars, laga mat som jag själv gillar och ibland anpassa lite. Kanske ta löken på sidan av, blanda i babyspenat först på tallriken och inte i såsen osv. Men visst händer det att vi käkar gorbys eller korv med bröd också. Och smoothies räknas också som middag i det här huset. :)
 
Dottern, som förr åt allt har kommit in i en mer selektiv fas och sonen är inte sen med att haka på. Jag själv är inne i ett arbete där jag försöker sluta komplicera saker i livet. Vi har hittills lagat mat varje dag som varit varierad och näringsrik men dels orkar jag inte upprätthålla det och dels är det ändå inget barn som vill äta. Det är kanske dags att ta ett steg tillbaks en tid och laga andra rätter i takt med att de växer sen. Så jag söker, åter igen, inspiration. Vi kan såklart inte äta pannkakor varje dag, som dottern gärna skulle vilja, men vi kanske heller inte behöver laga lax på regelbunden basis som ingen vill ha.

Ni som har mindre barn, vad gillar de att äta? Vad lagar ni för enkla vardagsrätter?

Våra gillar inte kött eller kyckling i sin rena form, men äter korv och köttbullar. Bortsett från pannkakor är korvstroganoff och makaroner och köttbullar favorit. Skräll. Vi försöker skära upp grönsaker att äta vid sidan om för att komplettera med lite vitaminer. Jag vill bara att vardagen ska funka utan att det blir alldeles för enformigt och näringsfattigt.
Vi lagar vanlig mat, ibland kör jag på halvfabrikat när jag är själv. Försöker kolla matsedeln på skola/förskola så det inte blir samma men också så det inte blir två maträtter på en dag som ratas. Försöker också se till att något som serveras gillas (ibland är det bara majs som gillas). Mitt barn äter alltid pasta, ris, kycklingklubbor, pommes frites och bacon, annars vet man aldrig vad som går ner, ibland kan det vara mängder av kött, ibland potatis, ibland bönor. Jag tänker som skrivet redan, de svälter inte ihjäl om de växer som de ska, ingen får skörbjugg idag i Sverige. Ibland äter hen nästan inget alls och ibland hur mycket som helst, beror troligen på hur mycket de växer. Mat och sovklockan brukar stämma rätt väl.
Finns det saker som alltid går ner så laga rätter där det passar in.
Sen finns det såklart barn som är så selektiva så man behöver anpassa, men då brukar det märkas :)
 
Väldigt enkelspårigt här med och en hel del halv/helfabrikat (dom är 5 och snart 8):

Korv med makaroner är favoriten hos bägge, kan även ta köttbullar istället för korv
Ris (äldsta äter det med bbq-sås)
Fiskpinnar
Yngsta älskar nudlar och åtminstone tidigare potatismos (dock hellre pulvermos än hemlagad :meh:)
Spagetti och köttfärssås (äldsta tar bara spagettin)
Vegonuggets och sötpotatispommes/pommes

Våfflor/pannkakor (brukar försöka göra lite nyttigare smet med bla grahamsmjöl)

Tacos, men äldsta skippar köttfärsen och kör bara med sås och ost.

Hamburgare/korv med bröd

Som tur är älskar bägge en del grönsaker, så när de äter tex bara nudlar så serverar jag ofta ärtor och majs till tex.
De kan ställa sig och hjälpas åt att skära grönsaker och fixa varsin skål med såna efter skola/förskola som de käkar med god aptit. Ibland får vi bromsa så de får i sig lite mer mat först.

Sommartid kan grillspett gå ner, gärna kalla dagen efter.

Äldsta har börjat smaka pyttetuggor när vi ber honom, men även om han säger att det smakar gott brukar han inte vilja ha mer.
Yngsta följer sin bror rätt mycket och om inte han vill ha brukar inte hon vilja ha, dock kan hon smaka om han inte är med och hon äter betydligt bättre än honom på förskolan (det är samma mat på skola/förskola).
 
Har en 6-åring här som också blivit alltmer selektiv med tiden 🙋

Vi anpassar måltiderna i viss mån (lagar t.ex. sällan/aldrig måltider där hon inte kan peta i sig av nåt) men annars är vår devis att hon får äta av det hon tycker om av maten. Ibland blir det bara kokt potatis och ärtor. Andra dagar blir det bara lax och fetaost. En annan dag blir det bara skinka och gurka. Nästa dag blir det både ris, linsgryta och naan-bröd. Osv. Vi försöker se till att erbjuda "ren'" mat så vi plockar ut ingredienser till henne innan vi blandar ihop saker och undviker att krydda del av maten för mycket. Så om vi t.ex. äter en nudelwok med massa grönsaker och kyckling i, så läggs det på hennes tallrik upp "rena" nudlar, "ren" stekt kyckling, råa grönsaker, en limeklyfta. Liknar vår mat men ej blandad och utan sås/kryddor. Ibland ställer jag även fram lämpliga tillbehör till maten när jag vet att måltiden innehåller väldigt få saker hon gillar. T.ex. keso, hummus, oliver eller dylikt så hon petar i sig av det åtminstone.

Jag fortsätter också att erbjuda och lägga upp livsmedel som jag vet att hon inte äter. T.ex. har hon aldrig ätit potatis tillagad i ugn, men jag lägger alltid 1-2 klyftpotatisar på hennes tallrik ändå. Det finns många livsmedel som hon plötsligt petat i sig fast hon aldrig gjort det tidigare, t.ex. om vi haft gäster och hon kanske sett annst barn äta eller hör någon påpeka hur gott det är eller dylikt. Och sen så har hon börjat gilla det. Det hände nu senast i veckan med guacemole. Hon har ratat det jämt men nu plötsligt åt hon upp halva skålen 🤷

Vi har som önskemål att man smakar tre tuggor av nya maträtter eller livsmedel (jag har pratat mycket med henne om hur hjärnan funkar avseende nya smaker och varför man typ alltid tycker nytt är.obehagligg/äckligt första tuggan) men aldrig krav på att äta upp nåt.

Vi erbjuder aldrig annan mat men möjligtvis knäckemacka om det önskas till måltiden.

Om vi vet att dottern har ätit mycket lite/ingenting av middagen så erbjuder vi istället lite kvällsmat typ yoghurt/macka en eller ett par timmar senare.
 
Senast ändrad:
Kan lägga till att även om vi ofta försöker erbjuda icke-böandad och "ren" mat fri från sås osv så fortsätter vi försöka hålla i önskemålet om att smaka ett par-tre tuggor på nytt/det man inte gillar (om det var ett tag sen de provade det). Så den där kycklingwoken i mitt exempel, brukar vi försöka få henne att smaka på från våra tallrikar. Ibland har hon då tyclt att det varit helt okej/t.o.m. gott och önskat en del av den blandade maten på sin tallrik också! Jag tror det blir mer avdramatiserat att smaka och våga prova när det inte finns krav på att gilla eller äta just det, utan det känns tryggt med att man har sitt alternativ också. Men då tror jag det är viktigt att det alternativet inte är ens favoritmat typ a la köttbullar och makaroner med ketchup, för där kommer man aldrig välja att äta lite kycklingwok istället.

Men enkla vardagsrätter vi gör som barnet alltid äter hela måltiden av är:
- Broccolisoppa
- Pasta med skinksås
- Pasta med köttfärssås
- Pasta carbonara
- Ris med lax, lime och soja
- Bowls där man får plocka eget tillbehör
- Hamburgare
- Ett par olika linsgrytor med ris
- Lax med kokt potatis eller potatismos
- Köttbullar eller falukorv med makaroner
- Pannbiff med potatismos/kokt potatis, gräddsås, lingonsylt
- Pastasallad man plockar ihop själv
- Hemgjord pizza
 
Senast ändrad:
Mitt bästa "hack" just nu är att alltid ha en burk med färdigkokt pasta i kylskåpet. (Kokar extra när vi äter pastarätter.) Och sedan kan jag ta fram och micra på tio makaroner eller fem fusilli när jag märker att barnen inte kommer igång att äta. Ibland känns det bara som att de liksom behöver komma över den där tröskeln med att börja äta. Ibland leder det till att de äter av den andra maten också och ibland tar jag fram mer pasta, men då får de i sig något i alla fall.

Det tar såklart inte lång tid att koka pasta, men det är ytterligare ett moment när maten är färdig och alla sitter vid bordet eller när man står och fixar med allt annat och ska ha en till kastrull på spisen att hålla koll på.

Försöker också tänka att det ofta jämnar ut sig över en vecka om jag börjar oroa mig. En kanske det enbart är prinskorvar, nästa dag bara pasta och tredje dagen är det bara majsen som blir uppäten, men det blir ju liksom en "tallriksmodell" över tid.

Med en treåring som är inne i sin värsta "kan själv" period och ska bestämma helt själv vad hon äter (vilket helst inte är någonting) är det också skönt att ha en på nästan 7 som ändå går att resonera med. Hon är superduktig på att smaka för det mesta och jag vill verkligen inte sabba det så jag försöker att inte tjata eller truga utan hon får smaka en pyttebit om det är allt hon vill ha och så pratar vi lite om att kroppen behöver energi för att orka leka och resonerar om vad hon kan tänkas äta av det som erbjuds. Och ibland så tar hon självmant hela burken med svindyr löjrom och frågar om hon får ha den på sin tallrik så att hon kan äta den med sked :cautious:
 
Kan lägga till att även om vi ofta försöker erbjuda icke-böandad och "ren" mat fri från sås osv så fortsätter vi försöka hålla i önskemålet om att smaka ett par-tre tuggor på nytt/det man inte gillar (om det var ett tag sen de provade det). Så den där kycklingwoken i mitt exempel, brukar vi försöka få henne att smaka på från våra tallrikar. Ibland har hon då tyclt att det varit helt okej/t.o.m. gott och önskat en del av den blandade maten på sin tallrik också! Jag tror det blir mer avdramatiserat att smaka och våga prova när det inte finns krav på att gilla eller äta just det, utan det känns tryggt med att man har sitt alternativ också. Men då tror jag det är viktigt att det alternativet inte är ens favoritmat typ a la köttbullar och makaroner med ketchup, för där kommer man aldrig välja att äta lite kycklingwok istället.

Men enkla vardagsrätter vi gör som barnet alltid äter hela måltiden av är:
- Broccolisoppa
- Pasta med skinksås
- Pasta med köttfärssås
- Pasta carbonara
- Ris med lax, lime och soja
- Bowls där man får plocka eget tillbehör
- Hamburgare
- Ett par olika linsgrytor med ris
- Lax med kokt potatis eller potatismos
- Köttbullar eller falukorv med makaroner
- Pannbiff med potatismos/kokt potatis, gräddsås, lingonsylt
- Pastasallad man plockar ihop själv
- Hemgjord pizza
Ja det där med tre tuggor kör vi också med (inom rimliga gränser, vissa saker vet vi ju att det faktiskt inte går efter flera försök, jag kan tex inte äta falukorv fortfarande efter att ha blivit tvingad som barn 🙈)
Vårt barn har en kusin som äter som en häst av allt när hon är med oss, sin pappa eller mina föräldrar, så fort mamman är i närheten äts det bara pasta och köttbullar/korv. Det fascinerar mig. Mamman är inte alls kräsen men kanske gjort lite för stor grej av maten eftersom barnet blev sjukt i rs och länge gick upp dåligt i vikt som pytte. Så jag tror verkligen att det viktigaste så länge de växer är att bara ha en trevlig stund. Det som hamnar i magen gör det men de kommer inte svälta ihjäl :)
 
Vi har bestämt oss för att vårt utgångspunkt är att vi inte anpassar vår matlagning efter barnen utan vi lagar samma mat som vi gjorde innan barnen. Vi gör vissa undantag, och är lite mer generösa när det gäller helgluncher. Barnen ska helst ha lite av all mat på tallriken, men behöver aldrig smaka på något om de inte vill. Vi serverar knäckebröd som komplement. Vi har inga särskilda ambitioner vad gäller näringsrikt men undviker gärna hel- och halvfabrikat (med vissa undantag såsom wienerkorv). Efter att ha bevittnat hur extremt lite ett barn kan äta och ändå växa normalt så oroar vi oss inte för att de vissa dagar knappt äter alls. Så, vad äter då faktiskt barnen?

- Pasta, ibland med den tillagade såsen, ibland med ketchup, ibland rent.
- Ris, oftast med såsen som är lagad till om man tex tar bort köttbitarna ur en gryta, men ibland bara vitt ris
- Potatismos, ibland med ketchup
- Paj, ibland hela pajen, annars ofta bara pajskalet
- Pizza
- Tortillabröd med påsklämma i botten, går ganska ofta att få lägga i någon fyllning, även om det ibland bara är typ gurka
- Nudlar, ibland med något av det som nudlarna blandades med, ibland rent
- Lasagne, åtminstone pastan och ibland bechamelsås och ost
- Grillost och fetaost går oftast ner
- Soppa, om det är slät grönsakssoppa
- Korv av de flesta sorter
- Köttbullar funkar i alla fall hos ett barn
 
Ja det där med tre tuggor kör vi också med (inom rimliga gränser, vissa saker vet vi ju att det faktiskt inte går efter flera försök, jag kan tex inte äta falukorv fortfarande efter att ha blivit tvingad som barn 🙈)
Vårt barn har en kusin som äter som en häst av allt när hon är med oss, sin pappa eller mina föräldrar, så fort mamman är i närheten äts det bara pasta och köttbullar/korv. Det fascinerar mig. Mamman är inte alls kräsen men kanske gjort lite för stor grej av maten eftersom barnet blev sjukt i rs och länge gick upp dåligt i vikt som pytte. Så jag tror verkligen att det viktigaste så länge de växer är att bara ha en trevlig stund. Det som hamnar i magen gör det men de kommer inte svälta ihjäl :)


Ja, samma här, vi har fokus på att ha maten som trevlig stund och vi tjatar/tvingar aldrig. Vi kommenterar typ aldrig hur mycket/lite hon ätit eller ber henne äta mer. Vi pratar med varandra allihop och har eg inget fokus på maten (utöver kommentarer som typ "åh vad gott det var/vad hungrig jag var" osv, dvs som kommer spontant och genount). Om dottern klagar över att maten inte är god osv så svarar vi sonika "jaha, vad synd, men du äter av det du vill som finns vet du" och fortsätter sen vår konversation 🤷

Men kan ibland leka fram lite intresse för maten då och då, typ "vem kan äta flest antal färger idag" eller "ska vi alla provsmaka vitkålen och beskriva hur den känns, smakar och låter i munnen" osv.

Men jag vet att det är lätt för mig att säga att ha fokus på stt ha trevlig matstund istället för att ha fokus på ätandet i sig. Vi har en dotter som växer fint, som inte tappat i vikt och som aldrig varit helt extremt petig i maten. Vissa barn tillhör ju annan kategori än vår dotter och jag förstår att föräldrar kan hamna i onda spiralen med mycket stress kring matsituationen. När det t.ex. finns bevis på att barnet inte äter ordentligt och inte växer som de ska.
 
Senast ändrad:
Min dotter är ju mindre än dina barn är vad jag har förstått från andra trådar, 19 månader. Många fina och kloka råd i tråden tycker jag det har kommit upp också. På senaste besöket hos BVC med min fyramånaders diskuterade vi just att han nu får börja med smaksensationer och vi pratade om att nästan alla barn är ganska selektiva/har smalt smakfönster i några år, och att det blir bättre.

Var inne på Willys häromdagen och hörde två av medarbetarna prata, en äldre och en yngre medan de lastade in korv i disken.

Yngre: det här (viftar med ett paket korv) är det enda mina barn äter just nu. Det och pannkakor. Blir så trött!

Äldre: så var mina med när de var i dina barns ålder. Det är bara att hänga i. Det går över. De åt bara korv och pannkakor en period, men nu äter de nästan allt. Jag orkade inte bråka, och de blev så griniga om de inte åt, så de fick korv när de ville ha korv. Det går över!

Jag vill personligen gärna fortsätta äta saker jag vet kan vara lite svårare för ett barn att tycka om, tex kålpudding, starka thaigrytor mm. Och eftersom jag inte alltid äter lunch så finns det rätter i frysen jag kan plocka av till dottern. Grunden är att vi serverar det vi äter, förutom när vi äter något riktigt starkt eller något jag vet att hon verkligen inte äter. Då plockar jag fram något ur frysen:

- makaronilåda med kalkonbacon eller skinka. Kokar lite ärtor till. Perfekt att skära i lagom stora kuber när den fått sätta sig ett dygn.
-lasagne med rivna morötter i
- minipajer (färdig deg som jag tryckt ut i formar), ost/skinka, grillad kyckling/broccoli osv
- potatisbullar
- färdiga dumplings
- korvstroganoff
- köttfärssås

Något som alltid finns i kylen som dottern älskar är ätklar kyckling med smak av cesar eller soltorkade tomater samt mozzarella. Det älskar min dotter 😁
 
Ja, samma här, vi har fokus på att ha maten som trevlig stund och vi tjatar/tvingar aldrig. Vi kommenterar typ aldrig hur mycket/lite hon ätit eller ber henne äta mer. Vi pratar med varandra allihop och har eg inget fokus på maten (utöver kommentarer som typ "åh vad gott det var/vad hungrig jag var" osv, dvs som kommer spontant och genount). Om dottern klagar över att maten inte är god osv så svarar vi sonika "jaha, vad synd, men du äter av det du vill som finns vet du" och fortsätter sen vår konversation 🤷

Men kan ibland leka fram lite intresse för maten då och då, typ "vem kan äta flest antal färger idag" eller "ska vi alla provsmaka vitkålen och beskriva hur den känns, smakar och låter i munnen" osv.

Men jag vet att det är lätt för mig att säga att ha fokus på stt ha trevlig matstund istället för att ha fokus på ätandet i sig. Vi har en dotter som växer fint, som inte tappat i vikt och som aldrig varit helt extremt petig i maten. Vissa barn tillhör ju annan kategori än vår dotter och jag förstår att föräldrar kan hamna i onda spiralen med mycket stress kring matsituationen. När det t.ex. finns bevis på att barnet inte äter ordentligt och inte växer som de ska.
Precis, de barnen som hamnar där behöver ju anpassningar. De flesta behöver inte det. Jag har så många föräldrar i min närhet som säger ”fokusera på att äta nu och inte prata”. Och för mig blir det så skevt vid en social stund som måltiden ändå är. Sen är det såklart bråttom ibland vid ffa frukost, men i vintras när vi var med min bror i fjällen började jag och alla barn göra narr av honom ”ät din macka nu” ”gå och kissa” ”ta på dig kläder” etc. Sen stod 4 barn och jag påklädda, med all utrustning framme (ätna och kissade också 😂) och väntade på honom i 10 min.. hans barn äter så otroligt mycket mer och bättre utan sina föräldrar. Inget fel på dom alls men ingen av dem har ro i kroppen.
 
Jag är lat, blir mycket plockmat (maken är mycket mer ambitiös 😁). En mamma-middag kan vara lite ostekta halverade köttbullar, lite pasta (kokar mycket och serverar lite i taget kallt eller ljummet), och så kanske två sorters grönsaker i valfri form.

Om hon säger att hon fortfarande är hungrig senare på kvällen erbjuds knäckebröd. Ratar hon det är hon bara sugen på något sött och kommer inte att dö av svält tills frukost 😁

Barnet fyller 4 i år och utifrån pottabesöken äter hon massor på förskolan.
 
Ja, samma här, vi har fokus på att ha maten som trevlig stund och vi tjatar/tvingar aldrig. Vi kommenterar typ aldrig hur mycket/lite hon ätit eller ber henne äta mer. Vi pratar med varandra allihop och har eg inget fokus på maten (utöver kommentarer som typ "åh vad gott det var/vad hungrig jag var" osv, dvs som kommer spontant och genount). Om dottern klagar över att maten inte är god osv så svarar vi sonika "jaha, vad synd, men du äter av det du vill som finns vet du" och fortsätter sen vår konversation 🤷

Men kan ibland leka fram lite intresse för maten då och då, typ "vem kan äta flest antal färger idag" eller "ska vi alla provsmaka vitkålen och beskriva hur den känns, smakar och låter i munnen" osv.

Men jag vet att det är lätt för mig att säga att ha fokus på stt ha trevlig matstund istället för att ha fokus på ätandet i sig. Vi har en dotter som växer fint, som inte tappat i vikt och som aldrig varit helt extremt petig i maten. Vissa barn tillhör ju annan kategori än vår dotter och jag förstår att föräldrar kan hamna i onda spiralen med mycket stress kring matsituationen. När det t.ex. finns bevis på att barnet inte äter ordentligt och inte växer som de ska.
Sen får man ju inte glömma (lånar delvis din knapp) att barn (eller vi alla) är olika känsliga för att bli ”hangry” eller som någon skrev kanske de bara måste komma igång och äta med tex makaroner. Ingen i vår familj är speciellt känsliga för att inte äta, jag kan lätt gå en hel dag utan mat eller glömma lunchen om jag jobbar hemma. Barnet går såklart inte hela dagar utan mat men det spelar inte så stor roll om lunchen blir 11 eller 14. Känner barn och vuxna som är väldigt känsliga för att inte äta. Så jag har full förståelse för att föräldrar tjatar eller trugar, jag vet ju att det inte spelar så stor roll om mitt barn petar i maten en måltid, medan det för andra fortfarande kan innebära total meltdown någon timme senare.
Enda gången jag varit i närheten av hangry var när jag var gravid, var maten inte på bordet 17.30 bröt jag ihop fullständigt, så försöker komma ihåg och förstå känslan när jag umgås med såna människor 🤣
 
Dottern, som förr åt allt har kommit in i en mer selektiv fas och sonen är inte sen med att haka på. Jag själv är inne i ett arbete där jag försöker sluta komplicera saker i livet. Vi har hittills lagat mat varje dag som varit varierad och näringsrik men dels orkar jag inte upprätthålla det och dels är det ändå inget barn som vill äta. Det är kanske dags att ta ett steg tillbaks en tid och laga andra rätter i takt med att de växer sen. Så jag söker, åter igen, inspiration. Vi kan såklart inte äta pannkakor varje dag, som dottern gärna skulle vilja, men vi kanske heller inte behöver laga lax på regelbunden basis som ingen vill ha.

Ni som har mindre barn, vad gillar de att äta? Vad lagar ni för enkla vardagsrätter?

Våra gillar inte kött eller kyckling i sin rena form, men äter korv och köttbullar. Bortsett från pannkakor är korvstroganoff och makaroner och köttbullar favorit. Skräll. Vi försöker skära upp grönsaker att äta vid sidan om för att komplettera med lite vitaminer. Jag vill bara att vardagen ska funka utan att det blir alldeles för enformigt och näringsfattigt.
Vet inte om det nämnts i tråden, men jag sparar inlägg på Instagram, mammansmat, emiliasmatinspo, pappadagar och Josefine Bäck verkar ligga i den listan nu. Sen kan man modifiera lite uti från preferenser, men alla har hyfsad snabblagad mat som oftast går att anpassa till alla.
 
Min äldsta börjar äntligen äta det som erbjuds. Hon är fortfarande inget fan av pasta och all form av frukost.

Minstingen äter köttbullar, ris, fiskpinnar, nuggets, ärtor och majs. Det är väl typ det. Inget klet som sås och ketchup. Däremot sylt är okej och grädde, om planeterna står i rätt ordning vill säga.
 

Liknande trådar

  • Intuitivt ätande
  • Lång bilresa
  • Småbarn, vitaminer, kosttillskott?
  • Mat till (små)barn

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Valvaka!
  • Stensamlare?
  • Dejtingtråden 39

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

  • Kattsnack 12
  • Kattnamn från sagor?

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp