Bukefalos 28 år!

Vad gör vi? Del CXVII

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ägaren till russet ringde och frågade om jag ville rida russet för någon lyxig braig tränare, ägaren ville betala halva priset. Klart jag vill, men jag är osäker på vilket datum jag bokat kanoter, och det är samma helg :nailbiting: Måste dubbelkolla med kanotuthyrarna - har nämligen skrivit två olika datum på två olika ställen :cautious:

Angenämt problem dock :)
 
😔 Denna väntan, svärmor "sover", är inte kontaktbar och har inte varit det på 72 h, men hon har inte ont, de har tagit bort allt morfin och hon fortsätter ligga lugnt. Hon kommer antagligen aldrig komma upp till medvetennivå igen men det är så konstigt att bara gå och vänta. Så länge hon är lugn så försöker de låta bli mediciner men jag tänker att kroppen inte kan klara sig hur länge som helst?
Vardagen rullar på men samtidigt är man på helspänn på det där samtalet. Personalen är helt magisk, de konstaterar att hon är en del av deras liv numera, hon har bott på boendet i fem år nu och det är stort sett samma personal som har arbetat hela tiden. ❤
 
Jag och pappa var iväg en stund idag. Under hela tiden vi var där stog en bil på parkeringen på tomgång. Bilen stog där när vi kom och stog kvar när vi åkte, vi var där lite över 1h. Inte ok! :down: Hoppas verkligen att de hade en bra anledning till att låta bilen stå på tomgång så länge...
 
...och nu fick jag mail om att min vigselklänning inte gick att beställa i UK, det verkar inte som att de fått igenom transaktionen på mitt svenskregistrerade kort. Så de har avbrutit köpet.

Nä hörni, det blir nog till att bli ogift helt enkelt 😅 Nån där uppe vill uppenbarligen inte att this fine meat ska off the market.
 
Det är bra att vi kan ha humor iaf dagar som dessa!

1E344249-F37D-41C9-8E5C-964883D3592D.jpeg
 
😔 Denna väntan, svärmor "sover", är inte kontaktbar och har inte varit det på 72 h, men hon har inte ont, de har tagit bort allt morfin och hon fortsätter ligga lugnt. Hon kommer antagligen aldrig komma upp till medvetennivå igen men det är så konstigt att bara gå och vänta. Så länge hon är lugn så försöker de låta bli mediciner men jag tänker att kroppen inte kan klara sig hur länge som helst?
Vardagen rullar på men samtidigt är man på helspänn på det där samtalet. Personalen är helt magisk, de konstaterar att hon är en del av deras liv numera, hon har bott på boendet i fem år nu och det är stort sett samma personal som har arbetat hela tiden. ❤
Jag vet precis hur det känns (eller det gör jag ju egentligen inte, för jag är ju jag och du är ju du, men du fattar), gick igenom exakt samma sak för drygt en vecka sedan. Min farmor var bara okontaktbar i knappt 24h innan hon gick bort, men i alla fall. Den där väntan på att kroppen till slut ska ge upp är hemsk och det gör så ont i hjärtat bara jag tänker på hur det var. Ta hand om er :heart
 
Var hos synpedagogen idag för att prova ut ett nytt par glasögon. Vi har ju diskuterat mycket om problemet med att just läsa/datorn och att jag sitter och spänner ögonen hela tiden vilket resulterar i konstant huvudvärk och lika konstant intagande av ipren/panadol. Nåja, nya glasögon på näsan och jag fick lite panik! Tittade och allt var bara sudd. Tills synpedagogen tålmodigt påpekade att glasen var till för att läsa på nära håll, tintade för att motverka min ljusöverkänslighet och samtidigt starka så jag kan läsa normalt. Och wow! De fungerar! Jag kommer nog inte använda dem hela tiden, ffa vid datorn, men böcker! Dokument!! :banana: Mina 14 Ivar bokhyllor kan än en gång komma till användning.

Mindre roligt, vi har bokat flera besök i Oktober för att jobba med andra aspekter av hela soppan. De vill att jag ska överväga käpp, jag har sagt benhårt nej, men ok, vi kan träffas och de kan visa mig det. Vore skönt iofs att inte trilla över trottoarkanter, trösklar och trappsteg, gå in i folk och trampa dem på tårna. Vore även trevligt att sluta behöva gå till VC (blivit tvingad några gånger, bleh) utan att få varliga frågor om hemförhållanden och att de har sekretess och jag hör mig själv förklara alldeles för mycket att jag trillade på trottoaren och dråsade nerför stegen.
 
Gick åt helvete på ridlektionen, en häst som inte ville gå fram å kunde inte fokusera på min egen ridning så blev bara pannkaka av alltihopa. Kände mig gråtfärdig, vill snart inte rida den hästen mer. Det är inte kul när hästen inte vill gå fram å du gör allt men nepp... svårtränsad också.... känns som det är något....
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Tjatter I denna evighetslånga vinter så måste det vara fler än jag som längtar efter våren. Och vad passar då bättre än en omgång med Secret...
23 24 25
Svar
482
· Visningar
14 461
Senast: Barbabelle
·
Relationer För en vecka sedan fick jag ett positivt graviditetstest. Har med min tidigare partner gått igenom en barnlöshetsutredning där läkarna...
2 3
Svar
57
· Visningar
11 623
Senast: Nixehen
·
Tjatter Eftersom allmänna påtryckningar gjort sig hörda, efterlysningstråd startats och anmälningar har börjat ramla in redan innan tråden...
89 90 91
Svar
1 817
· Visningar
68 535
Senast: Jeps
·
Tjatter Välkommen till ett somrigt Visby! Till staden har precis en resande tivoli anlänt och alla med barnasinnet kvar är väldigt glada. Pippi...
48 49 50
Svar
986
· Visningar
21 604
Senast: Klara
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp