Jotack, jag satt 40 mil på buss och gick i två dagar innan jag var till akuten och benet var av nedanför knäet. Samma sak när jag slet av en sena för två vintrar sedan, man kan gå i 14 dagar och dra en vagn med vatten till hagen i dm-djup snö innan MR, ortos och kryckor i väntan på operation. Med ortos och kryckor går det bra att fortsätta dra vatten till hagen medan man väntar ett par månader på operationen. Inget av det var ju egentligen speciellt akut då inget var livshotande, bara ont, men när jag åker in med min gamla mamma som antingen behöver sys ihop och har blödande sår så hon blöder igenom kläderna eller med en svullen och blåsvart fot och när personalen säger rakt ut att de som kommer in med ambulans går före så känns det som att det är bättre jag skickar henne nästa gång istället för att skjutsa henne.
Hon tar sig inte in till sjukhus på egen hand och skulle hellre ligga och dö än åka in om hon fick välja, vilket hon höll på göra en gång men då blev det ambulans och sex veckors IVA med 1 hg antibiotika intravenöst rakt in i halspulsåder på Sahlgrenska. Då var det livshotande, likaså när hon plötsligt började kräkas blod. Som tur var så hände ingen av gångerna när jag var där och hade bil utan min syster ringde 112 istället så hon fick åka ambulans.
Ingen av mina ambulansfärder har varit livshotande, bara ett par trafikolyckor med skrotade bilar, whiplash och sex brutna revben. Inget man dör av. Det går även bra att köra bil 13 mil med nyopererad fot som man inte öht får stödja på, det är inte heller livshotande.
Det var inte kul då, men idag lite roligt!
