Vad gör vi? Nu kör vi! Del LXIII

[hallonsaft]

@cili klart du kan annonsera men vila ordentligt innan du läser svar

 

[dobbis]

Jag har skaffat en till kompis

I form av?

 

[Magiana]

Är det inte upp till vården att avgöra om dom kan hjälpa dig eller inte? Att snacka med en kurator kan man ju göra även vid tillfällen som inte är "nära-väggen".

Möjligt.

Men de kan nog i så fall bara ge tider under kontorstid. Det synkar inte med mitt jobb. Även om jag skulle få avvika från jobbet för detta så påverkar det mitt samvete alldeles för negativt.

 

[Trott]

Dagens plus: jag har fått mina nya jobbskor, fått gummistövlar att ha när jag skurar duscharna,

Har varit ute med hästen på äventyr utanför gården där hon står för första gången. Vi är nog lika slut båda två nu, trots att det mest var sambon som höll i grimskaftet. Jag önskar att jag hade haft en hel och frisk version av mig själv som orkar leda henne (hon är inte jobbig, men vill titta på grejer och gärna knata på i friskt tempo), för trots att jag mest gått en bit bakom i mitt eget tempo så är jag redo för sängen nu.
Kan man annonsera efter en hästpromenadkompis? Tvåbent då alltså, som kan gå med oss ut och hålla i hästen åt mig så vi båda får se lite annat än ridbanan

Haha jag känner med dig Med min förra häst jag hade var det ett rent helvete att vara ute och gå. Inte det att hon var istadig långsam eller så, utan hon höll ett betydligt friskare tempo än mig Har en bild nånstans jag tog på en av våra promenader med en av de andra i stallet... Jag i ena änden av grimskaftet och hästen i andra, jag i höjd med rumpan på henne, fullt sjå att hänga med

 

[Trott]

Möjligt.

Men de kan nog i så fall bara ge tider under kontorstid. Det synkar inte med mitt jobb. Även om jag skulle få avvika från jobbet för detta så påverkar det mitt samvete alldeles för negativt.

Nu gör du antaganden igen, är det inte bättre att ringa och fråga? Försöka få en tid på morgonen till exempel och helt enkelt jobba 9-18 istället för 8-17 eller hur du nu brukar ha för tider. Eller gå från jobbet en timme tidigare en dag och jobba över dagen efter? Alternativt ta en kortare lunch. Jag tror knappast din arbetsgivare skulle anse att det är ett problem?

 

[hallonsaft]

@Magiana du skrev alla och det var just ordet alla jag reagerade på.

 

[Galant]

Möjligt.

Men de kan nog i så fall bara ge tider under kontorstid. Det synkar inte med mitt jobb. Även om jag skulle få avvika från jobbet för detta så påverkar det mitt samvete alldeles för negativt.

Ok, nu har du effektivt satt stopp för alla möjligheter. Kyrkan är inte ett alternativ för de är religiösa, VC är inte ett alternativ för de har tider när du jobbar och det pallar inte ditt samvete, privat är för dyrt. Du funderar på om samtal är en lösning på ditt lidande men du går i dina vanliga spår och letar efter orsaker att inte tänka nytt och därmed avstå det som eventuellt kanske skulle kunna hjälpa dig vidare till mindre lidande i ditt liv. Är det bättre för dig att fortsätta i din vanliga spår och hitta orsaker att inte göra något och vara trygg i det men lida, än att tänka ut hur du ska ta dig till VC och faktiskt göra något positivt för dig själv i otrygghet men med hopp om att det kan bli bättre framåt?

 

[Magiana]

Nu gör du antaganden igen, är det inte bättre att ringa och fråga? Försöka få en tid på morgonen till exempel och helt enkelt jobba 9-18 istället för 8-17 eller hur du nu brukar ha för tider. Eller gå från jobbet en timme tidigare en dag och jobba över dagen efter? Alternativt ta en kortare lunch. Jag tror knappast din arbetsgivare skulle anse att det är ett problem?

AG tycker nog inte att det är ett problem. Det tycker däremot jag. Jag har gjort så förut när jag gick på KBT och hade fullt sjå att orka med.

 

[dobbis]

Letar upp en tumstock och tar med en såg till och går tillbaka upp i röran för att nu även skita ner golvet

 

[tanten]

Och jag är yogi. Jag har mina egna tankar och erfarenheter av den andliga aspekten av livet. Det jag upplever är sant skiljer sig från vad religiösa människor sitter och tror. Därför saknas förtroendet för dem, oavsett vad det gäller.

För att klargöra - du kan alltså inte ha förtroende för någon enda människa om du får reda på att de har en religion??

Du måste alltså veta om personen är troende för att kunna bedöma deras kunskaper och erfarenheter och om hen är någon du kan acceptera. Hjälp vilket jobbigt liv du måste ha. En kristen eller muslimsk vetenskapsman kan du inte lita på. Om du kommer till sjukhuset måste du veta om akutläkaren är troende eller inte för att kunna acceptera att bli behandlad?
Du måste veta andliga aspekter för att kunna acceptera övriga delar av livet.

Jösses. Det kan inte vara lätt.

 

[Magiana]

Ok, nu har du effektivt satt stopp för alla möjligheter. Kyrkan är inte ett alternativ för de är religiösa, VC är inte ett alternativ för de har tider när du jobbar och det pallar inte ditt samvete, privat är för dyrt. Du funderar på om samtal är en lösning på ditt lidande men du går i dina vanliga spår och letar efter orsaker att inte tänka nytt och därmed avstå det som eventuellt kanske skulle kunna hjälpa dig vidare till mindre lidande i ditt liv. Är det bättre för dig att fortsätta i din vanliga spår och hitta orsaker att inte göra något och vara trygg i det men lida, än att tänka ut hur du ska ta dig till VC och faktiskt göra något positivt för dig själv i otrygghet men med hopp om att det kan bli bättre framåt?

Jag vet att jag strukit alla alternativ. Men det är så det ser ut.

 

[dobbis]

Jag vet att jag strukit alla alternativ. Men det är så det ser ut.

Det är inte konstigt att ditt liv är skit för det mesta,du går runt o sätter evig krokben för dig själv och inget eller ingen duger.

 

[tanten]

Jag vet att jag strukit alla alternativ. Men det är så det ser ut.

Men då är väl alternativet att helt enkelt hålla käften och fortsätta må dåligt? Eftersom inget i världen duger?

Varför skriver du här när du vet att vi kommer att råda dig ta hjälp. Och du kommer att säga att ALLT är helt otänkbart??

 

[Galant]

Jag vet att jag strukit alla alternativ. Men det är så det ser ut.

Jag antar att du förstår att det här är en del av ett mönster som troligtvis inte gynnar dig. Helt bortsett från dina tunga tankar och bekymmer med det så finns det en del mönster i ditt tänkande som jag i min yrkesutövning skulle vilja arbeta med tillsammans med dig. Jag blir matt bara av att läsa hur du är mot dig själv. Det är inte rimligt att leva med den barlasten och tro att livet skall vara lätt, enkelt och glädjefyllt.

Är jag förmäten när jag än en gång säger; vill du ha ett bättre liv sök hjälp och ta den. Välj en av möjligheterna privat, VC eller kyrka och överraska dig själv med att faktiskt bryta ditt mönster!

 

[Ninnurur]

Jag vet att jag strukit alla alternativ. Men det är så det ser ut.

Då får du ju finna dig i den situation du själv sätter dig i.

 

[hallonsaft]

Inte första gången någon försiktigt gläntar på sin dörr och viskar om detta på Buke och får input och tips som tyvärr ratas hårt.
Jag hoppas du hittar en lösning som hjälper dig @Magiana på vilket sätt det än kommer passa för dig.

 

[Soffan74]

Har mått tjyvtjockt i magen sedan igår em. Antingen är det min knäppa mage eller är det lunchen jag åt igår?
Stannade hemma från jobbet idag. Blir nog resten av veckan hemma.
Ska lägga mig i sängen och läsa lite tror jag

 

[Galant]

Dricker kaffe och äter kardemummaskorpor. Måste ha en paus. @Magiana har nästan fått igång kuratorn i mig. Hon vill ju ha förändring men vågar inte ta klivet av någon anledning. Det är knark för en kuratorssjäl

 

[hallonsaft]

Har mått tjyvtjockt i magen sedan igår em. Antingen är det min knäppa mage eller är det lunchen jag åt igår?
Stannade hemma från jobbet idag. Blir nog resten av veckan hemma.
Ska lägga mig i sängen och läsa lite tror jag

Hoppas magen lugnar sig. Inte det minsta avis.

 

[tuaphua]

Jag vet att jag strukit alla alternativ. Men det är så det ser ut.

Vill du må bättre måste du ändra något.

Du fokuserar så vansinnigt hårt på att försöka hitta fel på allt och du ska slippa lämna dina inkörda hjulspår.

Nu är det ju rätt uppenbart för alla som kan något om psykologi att du sätter krokben för dig själv konstant.
Ingen skulle må bra av de tankemönster du har. Ingen skulle ha ork eller livsglädje.

Vill du fortsätta må skit och igen gå in i väggen?

Om inte får du liksom försöka se möjligheter och inte vara så vansinnigt negativ och anti allt.

Jag är inte religiös. Och jag har svårt att förstå att man tror på tex kristendom. Men jag har inte svårt att fatta att det finns rätt många runt mig som behandlat/tjänat mig i olika former som helt klarar av att lämna tron utanför jobbet.
Varför skulle inte samtalsstöd i kyrkan kunna göra det? Det finns ju utbildat folk som gör det de utbildats till. Och i samtalsstöd om du inte vill att tro dras in arbetar de ju enligt det de fått lära sig inom psykologin.
Det finns ju ingen terapeut/psykolog som inte arbetar enligt vad de lärt sig i skolan. De arbetar inte med sina "bättre hjärnor att tänka själv med" som du uttrycker det. De arbetar enligt inlärda modeller. Precis som de i kyrkan. Det handlar inte om tänka själv direkt.