Bukefalos 28 år!

Våran gamling har blivit sur....

Ela

Trådstartare
Vi har en rottis blandning på snart 8 år, han har alltid varit en väldigt snäll hund och aldrig morrat åt någon i sin familj. Han har däremot alltid haft en stor vakt instinkt och har inte alltid accepterat främlingar.

Han har sedan ett par år tillbaka varit lite svag i bakpartiet och har efter längre promenader ibland upplevts svajig i baken. Han har ibland varit stel när hans ska resa sig men inte halt.

Han är fortfarande en pigg och glad hund och leker mer än gärna.

För ungefär ett och ett halvt år sedan satt jag vid tvn, han var då i köket. Plötsligt hör jag tassar eller klor som skrapar mot trägolvet i en jämn takt. Jag rusar ut och upptäcker en mycket nyvaken och förvirrad hund. Han var efter detta onormalt trött och vet sa att han eventuellt kunde ha haft ett EP anfall.

Efter detta har allt varit som vanligt.

För ungefär 4 månader sen upprepas detta men när jag kommer ut till han (denna gången var han i vardagsrummet jag vid datorn) denna gång låg han ner och var påtagligt påverkad han hade även bajsat ner sig, när han reste sig rann det urin. Var mycket trött efteråt. Vet trodde återigen att det kunde handla om ett EP anfall men vad jag förstod var det svårt att se i efterhand.

Han var nu trött ett tag men efter en vecka ungefär som vanligt. Efter det upplever vi inte något konstigt med honom utan han fungerar normalt och hänger med på aktiviteter.

För ungefär en månad sedan har han börjat att morra åt oss, när vi tar honom på bakdelen, sidan. Detta har hänt flera gånger sista dagarna och det börjar att bli mycket olustigt.

Morrningarna har alltid kommit i samband med att vi tagit på honom och då framförallt sidan bak mot rumpan. Jag skulle kunna gå och klappa där nu och han morrar.

I köket förrut viftade sonen med ett mjukisdjur i luften, då skäller han :crazy: inte likt honom alls. När tösen gav honom en kram pep han till och sprang därifrån.

Jag anser att har ont, men vart ??

Vet har kollat honom men inte hittat något speciellt, men vi har nu fått smärtlindring samt antinflamatoriskt och ska testa att ge det ett tag och se vad som händer. Jag vet inte vad stor utredning vill vill utsätta honom för heller.

Det är så hemskt att se han så här, våran älskling. Han morrar INTE i normala fall.

Vet ansåg att även om han hade ont så hade han passerat en tröskel som inte är acceptabel. Han var ganska klar i vad man borde göra med hundar som morrar. Han mena på att nu har han redan passerat en tröskel, du kommer inte veta när han passerar nästa.

Jag själv kan resonera som så att om han har ont hur ska han då kunna säga ifrån? Han har ju bara varnat?

Samtidigt har jag alltid resonerat som så att hundar får aldrig morra åt sina ägare oavsett anledning :crazy:

Hur skulle ni ha resonerat? Vad mer ska jag kolla upp på honom? Hur länge är det ok att ha en hund gåendes på smärtlindring?

Känner mig så ledsen och förtvivlad, vi älskar ju våran bamse :love:

2.jpg-for-web-normal-1224767088.jpg


"ursäkta för ett långt och rörigt inlägg"
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag skulle resonerat som så att hunden morrar för den har ont/inte mår bra. Huruvida det är okej eller ej att en hund pga smärta morrar skulle vara irrelevant eftersom jag inte skulle anse det vara rätt mot hunden att låta den leva vidare om den mådde så.

Dvs trösklarna skulle inte spela någon roll, däremot hundens mående - som morrandet är ett tecken på.

Nu vet jag inte hur mkt ni undersökt, men morrade hunden när veterinären rörde där på bakdelen? Har ni röntgat?

Om smärtlindring hjälper, och han blir sitt vanliga jag igen, så ha honom på det så länge han mår bra. Om det inte hjälper och hans blir sitt vanliga jag så skulle jag låta honom somna.

Så skulle jag ha resonerat.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag håller inte med vet. om att hunden har passerat en acceptabel gräns.
Morrning är ett avståndstagande beteende och har ofta inget med aggressivitet att göra.

Däremot så tycker jag att i det här fallet verkar det vara tydliga tecken på att han har ont, och hur länge man ska hålla en hund på smärtlidning det är en svår fråga.

Jag skulle nog överväga avlivningen ändå, eftersom hunden visar tecken på smärta trots smärtstillande, men det har inget med morrningen i sig att göra.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Tack för svaret båda två.

Han sattes på smärtlindring först idag så än är det för tidigt att säga hur han mår med det.

Skönt att höra att ni båda anser att vi kan ha honom på smärtlindring ett tag om han mår bra. Självklart ska han inte behöva att må dåligt. Med det ger oss lite tid att vänja oss.

Självklart vill jag bara att han ska må bra och bli frisk, men framförallt vill vi känna att vi verkligen gett honom chansen.

Han morrade när veterinären kände på honom men regerade inte på något speciellt ställe utan mer konstant. Han röntgades som ung hund och hade då dålig höftleder. Nu är han inte röntgad.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Hur är musklingen, har han tappat i muskelmassa över bakdelen?

Om han hade dålig höftleder som ung och nu reagerar som beskrivet skulle jag röntga om höfterna faktiskt? Böjde och sträckte och kände veterinären ngt på leden, för att se om hunden reagerade mer i något läge?
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag tycker att ni ska förbereda er på att ge hunden ett värdigt slut, blir det inte en markant förbättring av smärtstillande så blir ju tiden kortare.

Tyvärr är det så med våra trotjänare och det enda vi kan ge dem då tiden är inne är värdigt avslut med varm kärlek.

Kramar.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Med tanke på att han har konstaterad dålig höftstatus så gissar jag på att höfterna var slut redan när han började bli svag bak. Nu har det troligen gått så långt att hunden har konstant smärta. Hela hans beteende pekar mot utslitna höfter. Det känns onödigt att röntga om hunden utan jag hade tagit bort den.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag hade inte heller röntgat om om det var min hund, men iom att TS vill veta vad som felas och var han har ont, så..
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag gissar att din hund fått pålagringar på sina sedan innan dåliga höfter och då får hunden betydligt mer ont.Håller inte heller med vad din veterinär sade angående att hunden passerat en gräns då han morrar.Detta är ju som redan sagts i ett annat inlägg ett avståndstagande och hunden talar ju bara om att han har ont och inte vill att man tar på hans onda. Tycker faktiskt att många veterinärer är dåliga på att läsa hund.
Har en kompis vars hund som blir fem år nu har d på höfterna och väldigt mycket pålagringar.Han blev väldigt morrig och försökte bita husse och matte på grund av att han hade så ont.Nu går han på antiinflammatoriskt och smärtstillande och det funkar jättebra.Hon håller honom nere i vikt och ser till att han är väl musklad.
Jag hoppas och tror att din hund svarar på medicinen och att han får vara med er ett tag till.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag tycker att ni ska förbereda er på att ge hunden ett värdigt slut, blir det inte en markant förbättring av smärtstillande så blir ju tiden kortare.

Tyvärr är det så med våra trotjänare och det enda vi kan ge dem då tiden är inne är värdigt avslut med varm kärlek.

Kramar.

Precis så tänker jag också. :bow:

Väldigt sorgligt, men oundvikligt. Om hunden är 8 år, har haft HD-bekymmer och är stor och tung i kroppen, så är det inte mycket annat att göra än att tacka för de år man fått.

:cry:

Kram till dig TS - vi vet alla hur det känns...
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Tack så jättemycket för alla svar :bow:

Det är nog så att tiden börjar att ta slut men det känns oerhört smärtsamt att erkänna. :cry::cry::cry:

Just nu väntar vi på att se hur medicineringen fungerar på honom och om han blir sitt gamla vanliga jag igen.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Ja det är både smärtsamt, sorgligt och otroligt jobbigt att behöva fatta ett sådant beslut.

Tyvärr är detta den stora nackdelen med att ha hund..

Som jag skrev i den liknande tråden som finns på buke, det är faktiskt en liten tröst att man vet att hunden inte hade ont och att den fick ett underbart och värdigt slut på sin resa...

Att göra det bästa av den tid ni har kvar och låta hunden njuta och bara ha det superbäst.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Han har svarat bra på rimadylen och nästan blivit som en valp igen =) Han orkar mer och är inte längre irriterad och grinig. Dock märker man ibland att han fortfarande är rädd för att få ont, exempelvis om någon springer fort emot honom eller om barnen hoppar i soffan bredvid osv.

Vi är så glada att han verkar trivas och må bättre :bump: hoppas vi får ett tag till med våran bamse.:bump:
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Tråkigt att höra att något sådant har hänt, jag kan inte säga vad felet är men skulle tro att det sitter i bakdelen ialf, det kan vara leder, muskler eller att någon nerv ligger i kläm. Jag har själv en hane som aldrig har morrat eller liknande och jag säger att den dagen han gör något sådant så ska han avlivas.. Om hunden inte har gjort det på nästan 8 år och sedan börjar så är det något stort fel och hunden mår inte bra... Det kan självklart fixa sig om ni skulle hitta något förklarligt fel men om ni inte gör det så skulle jag tycka det var enda vägen, trots att det är hårt! Jag tänker speciellt på BARNEN, det är ändå en stor och stark ras som kan göra stor skada, har absolut inget imot rasen, tvärt om, men tycker inte du ska ta den risken att barnen kan bli bitna, vilket skulle kunna hända om det fortsätter.. Även om inte hunden skulle bita ''avsiktligt'' så kan det hända den bästa som inte är riktigt stabil....

Hoppas att allt löser sig, förstår om det är svårt att fatta ett beslut om din älskade vän, tänk efter noga om det är värt risken!

Lycka till!
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

om du läser mitt inlägg ovanför ser du att han svarar bra på rimadyl och fungerar riktigt bra på medicin.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag önskar dig lycka till med hunden.
Vet hur det är. (Har en 2-årig hund som går och har ont någonstans. Veterinären har inte hittat "felet" än...)
Det är jobbigt att inte kunna lita till 100% på sin hund.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

I sommras provade vi att behandla med Cartrophen, injektioner med 7 dagars mellan rum i fyra veckor alltså totalt fyra injektioner.

Han svarade bra på behandlingen och har var smärtfri framtills ngongång i slutet av oktober. Vi började då om med en ny behandling med cartophen medn tyvärr får vi inte samma resultat denna gång, han blir bättre med inte bra.

Han gillar att gå med på promenader och springer då överallt, in i skogen, ut på vägen över stock och sten osv. Just då märker man inta av hans smärta och han verkar pigg och glad.
Däremot när hans sedan kommit in och vilat igen är hans stel och ömmar över bakdelen vid beröring. Om vi tar en promenad till kan han hälta men är fortfarande "pigg" och glad.

När är smärtan för mycket?
Hur vet man vad mycket smärta de tål?
Alltså när måste man sätta gränsen att det inte fungerar längre?

Så oerhört svårt :cry:

Nästa steg är att försöka med Rimadyl igen och hoppas att magen håller. Dessutom kan jag nog banta honom några kilo så han blir lite lättare.
Vad är bra träning för en hund med höfledsfel? Ska han "bara" få gå hemma i trädgården och strosa så han slipper få ont eller ska han få gå med på promenader som han älskar och sen ha ont??

Behöver någon att bolla lite med :crazy:
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

I sommras simmade han mycket vilket säker gjorde att han blev starkare i bakpartiet och bättre musklad. Nu har han börjat att tappa muskler och jag tror det vore bra för honom att bygga upp lite muskler igen men hur gör man detta på ett så skonsamt sätt som möjligt när man inte har möjlighet att simma med honom.
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Jag bollar gärna lite med dig!

Jag har en Grand Danois-tik på 70 kg (ej överviktig) och hon är 10 år.
För många år sen konstaterades det att hon hade lösa benbitar i armbågarna och hon var halt ibland men kom snabbt tillbaks på banan med lite metacam. Jag tror många hade gett upp redan där!

Nu har hon (peppar, peppar) varit fräsch i flera år och är som en liten valp. Vi står ofta och förundras över hennes hälsa när hon får spel och skuttar runt oss som en 6 månadersbebis!
Vi är dock MYCKET restriktiva med motionen och hon får i princip aldrig leka/röja med andra hundar (men gärna umgås). Hon går oftast i koppel och tillåts inget "härj" utan att vara rejält uppvärmd. Promenaderna är ganska korta men eftersom hon lite lätt inkontinent får hon gå ut på lite extra kissrundor i stället.
Hon har alltid föredragit soffan framför en promenad så vi har i hela hennes liv kommenderat upp henne när vi ska ut, så att vi motionerar mindre nuförtiden är inget som bekommer henne.:D
Fast har man en hund som älskar att vara ute i skog och mark så skulle jag kanske inte rekommendera detta.

Skulle hon bli halt eller visa diffus smärta skulle jag sätta henne på antiinflammatoriskt och avvakta. Blev hon inte bättre skulle hon få somna.
Jag skulle heller inte låta henne fortsätta sina dagar om hon skulle morra åt mig. Hon är för stor och jag skulle aldrig våga utsätta mig själv eller min omgivning för henne om hon skulle få nån form av personlighetsförändringar i form av aggressivitet.

Det är oändligt svårt att veta när det är dags att avsluta sin bästa kompis dagar men jag anser att när det negativa i hundens liv överväger det positiva så är det dags och det kan bara du, din hunds närmaste vän avgöra om du är tillräckligt "openminded". Klarar du inte av att ta detta beslut så hade jag frågat en veterinär och låtit denne avgöra.

Stor kram från askaplaska och hennes gamla vovva!!!
 
Sv: Våran gamling har blivit sur....

Här finns det sim hos olika veterinärer, ni har inte det?

En hund ska få bli gammal och leva som gammal, men om hunden vill gå promenader och saknar det så är det inte rätt att han bara ska var lugn. Får ta mina föräldrars gamla jaktlabbe som exempel, hon blev 16 år (det hade varit mer rätt med 15, men det är en annan sak) och trivdes utmärkt sina sista år med att mest sova, få vara med och gå korta promenader, ibland nån längre, men då var hon 13 +. Men hon hade inte ont, inga mediciner och ingen specialkost.

Jag skulle säga så här, när hans liv inte fungerar längre, då är det dags. Därmed inte sagt att han inte ska få bli gammal.
 

Liknande trådar

Hundhälsa Hej! Jag har en hanhund på ungefär 1,5 år. Han är min första hund, så jag skulle behöva lite hjälp på traven. Han ska nu börja på...
Svar
10
· Visningar
1 281
Senast: Grazing
·
Övr. Hund Hej! Eftersom jag är både en klant och ganska godtrogen blev jag pålurad en omplaceringshund som har orsakat mig mycket bekymmer. Det är...
Svar
19
· Visningar
2 375
Hundträning Jag har en okastrerad hane på 2,5 år av spetsras. Just nu mår jag väldigt psykiskt dåligt, vilket delvis har med hunden att göra. Så för...
2
Svar
37
· Visningar
5 750
Senast: Kraxa
·
Övr. Hund Hej! Jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig men jag tänkte att jag börjar att kolla här om någon har något tips på hur man kan lösa...
2
Svar
33
· Visningar
3 423
Senast: Trasten
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp