Varför är jag så arg?

[Sparrisen123]

Pinsamt ämne och sådär men försök hålla tonen schyst är ni snälla

Det är nämligen såhär, att jag har insett själv att jag är så arg hela tiden. Jag är arg på vårdpersonal som inte lyssnar/förstår/försöker förstå vad jag säger. Jag blir arg på min familj och mina vänner när de gör saker jag inte gillar. Jag blir arg på hundarna och hästarna.

Nu är det naturligtvis inte så att jag går runt och slår djuren och familjen, skriker åt vårdpersonal och skickar hat-sms till vännerna, jag kan ju behärska mig men jag känner ilskan inombords för ofta, och det påverkar ju relationerna ändå. Jag uppfattas nog som lättstött och vresig hur jag än försöker "hålla masken", och jag har inte så stort tålamod med djuren vilket gör att det inte blir så ordentlig träning som det borde bli (för det är inte så kul eller givande att sitta på hästryggen eller en sten i skogen och gråta av ilska/frustration och känna att man sviker sitt älskade djur) och så vidare.

Jag har en del psykiska problem som väl säkert krånglar till det, men "ska" man bli så arg av sånt? Håller jag kanske på att utvecklas till total galning? Vad ska jag göra?

Jag känner inte igen mig själv och den här ilskan, visst har jag alltid lätt blivit irriterad men nu ser jag svart i situationer som jag brukar kunna skjuta åt sidan ganska enkelt...

 

[trazel]

Sv: Varför är jag så arg?

Åh, vad jag känner igen mig i vad du skriver!

Jag tycker det blir värre när jag haft en längre period med stress och lite sömn och sedan när jag slappnar av brakar det lös. Helt hopplöst att bli folkilsken när jag är ledig...

 

[Gimlan]

Sv: Varför är jag så arg?

Åh, det är samma här

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Varför är jag så arg?

Jag känner väldigt igen mig! Jag har haft problem med ångest och depression och för mig har det gått hand i hand med hur hög min irritationsnivå varit i övrigt. Har ångesten blivit värre generellt så blir jag i mycket högre grad VRÅLFÖRBANNAD över småsaker som inte betyder nånting alls egentligen. Eller mer arg över sånt som i vanliga fall bara gör mig småirriterad. Nuförtiden mår jag bra och slipper därmed kasta bort den där energin på oviktiga grejer.

Jag tror du är helt normal faktiskt. Om du har en del bekymmer i övrigt med det psykiska måendet så kanske det helt enkelt är kopplat till det?

Märker du nån skillnad om du är mer eller mindre stressad?

 

[Sparrisen123]

Sv: Varför är jag så arg?

Tack för era svar och skönt att jag inte är ensam om det!

Det blir värre så fort något är "sämre", typ mer stressad, mindre sömn, mer ångest eller så. Så det är säkert kopplat till mitt allmänna psykiska mående... Men jag har ändå haft depression till och från (mest till...) i över 10 år, men så här arg brukar jag inte vara

 

[Raderad medlem 6459]

Sv: Varför är jag så arg?

Min terapeut använde alltid ordet 'irritabilitet'. Kanske testa att googla det och se om du kan läsa lite mer om det?

 

[nexxa]

Sv: Varför är jag så arg?

Jag är också extremt lättirriterad men visar det sällan (förhoppningsvis märker ingen det ) men jag upplever att det kommit i samband med att jag blivit utnyttjad och överkörd så pass mycket att jag inte kan hålla rätt på känslorna längre!

 

[KaffeKask]

Sv: Varför är jag så arg?

Till TS: Vad äter du för kost? Kanske blodsockerrelaterat? Går du på några mediciner?

 

[Red_Chili]

Sv: Varför är jag så arg?

Precis som någon annan så undrar jag också vad du äter.
Jag har tex märkt att jag blir tokigt lättretad om jag äter godis, men också på betydligt sämre humör om jag äter bröd och andra onyttiga saker som många räknar som mat. Dessutom blir jag på galet dåligt humör om jag inte tränar, så att ha en "lat dag" där jag sitter hemma, bara umgås med någon vän och kanske äter onyttigheter vid tvn är uteslutet eftersom det får mig att vilja spränga världen i småbitar senast fram mot kvällen. Ska jag "skämma bort mig själv" så äter jag en ordentlig frukost, nyttig och hemlagad mat till lunch och middag samt tar mig till gymmet på kvällen eller tränar ordentligt på annat sätt. Jävlar vad bra humör jag blir på då!

 

[Hazel]

Sv: Varför är jag så arg?

Jag va det förr. Alltid alltid arg, att tappa nycklarna på golvet va en anledning att bli förbannad. För några år sedan så fick jag diagnoserna ADHD och Asperger. Och eftersom jag även va deppig så fick jag Efexor. Det absolut första jag märkte när jag började på dom va att jag slutade vara arg, inte så att jag på något sätt är avtrubbad, men den där fräsande bubblande irritationen försvann. Jag TROR att det kan ha att göra med ADHDn i mitt fall, efexor ska hjälpa mot det i vissa fall.

För ett år sedan tänkte jag sluta på den, Tror jag då tog 150 mg. Trappade ner till 75, gick utmärkt! 37,5 gick utmärkt! 20 utmärkt! 10 mg. ARG ARG ARG

Nu går jag på 75 mg igen. Det är helt enkelt inte värt att känna så hela tiden

 

[Sparrisen123]

Sv: Varför är jag så arg?

Nja, jag äter väl inte bra direkt. Det har jag å andra sidan "aldrig" gjort, men det kanske ändå kan vara kostrelaterat fast det kommer efter flera års "dåligt ätande"?

Just nu äter jag inga mediciner (annat än Atarax "vid behov", men de gör inte speciellt mycket) men jag ska börja med Fluoxetin när jag vågar. Har tidigare gått på Citalopram och jag tror det var när jag gick på dem eller efter jag slutat med dem, som jag började bli onödigt arg för småsaker.

 

[Sparrisen123]

Sv: Varför är jag så arg?

Jag har funderat på om jag kan ha nåt sånt faktiskt (ADHD eller ADD) men enligt min läkare "kan" jag inte ha det då jag inte var våldsam som barn och/eller hade speciellt svårt för mig i skolan... Stämmer det, om du (eller någon annan) vet?

 

[Kofunda]

Sv: Varför är jag så arg?

Det stämmer absolut inte. Framförallt tjejer har ofta lite andra symptom på ADHD än killar. Dock så måste problematiken finnas ifrån barnsben men det behöver inte vara det klassiska "hänga i gardiner och skrika som en tok" utan kan handla om passivitet. Jag har inte haft den "klassiska" klättra i gardiner barndomen men har skickats vidare för ordentlig ADHD-utredning av två psykologer och en psykiatriker.

 

[Sparrisen123]

Sv: Varför är jag så arg?

Okej... Har du några exempel på andra "symptom" som kan tyda på sånt? Om man tänker, mer åt det passiva hållet.

 

[Hazel]

Sv: Varför är jag så arg?

För mig är det främst koncentrationssvårigheter (klarar bara av korta stunder sen blir jag övertrött) och impulskontroll. Min hjärna är alltid på högfart, trots att det inte märks utåt. Jag har svårt att varva ner mentalt

 

[Kofunda]

Sv: Varför är jag så arg?

Det här ger en viss överblick:
http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Adhd/

 

[Red_Chili]

Sv: Varför är jag så arg?

Nja, jag äter väl inte bra direkt. Det har jag å andra sidan "aldrig" gjort, men det kanske ändå kan vara kostrelaterat fast det kommer efter flera års "dåligt ätande"?

Vitaminbrister m.m. dyker ju inte upp över en natt, så visst kan det vara så att problem man får beror på att man under längre tid ätit dåligt. Om inte annat så kan mycket i princip alltid bli bättre om man börjar äta bra. Det kanske inte löser alla problem, men det kan ändå göra stor skillnad.

 

[Sparrisen123]

Sv: Varför är jag så arg?

Tack! Ska kika lite där.

 

[Sparrisen123]

Sv: Varför är jag så arg?

Någon brist har jag inte, sånt kontrolleras regelbundet och medicineras om jag har brist (t.ex. har jag återkommande järnbrist som jag med jämna mellanrum käkar järntabletter för).

Men visst är det så att bättre kost säkert hjälper till allmänt, och jag jobbar på det hela tiden, varje dag Dock inte alltid jag orkar "fullt ut" så att säga.

 

[Cherarriduracell]

Sv: Varför är jag så arg?

jag är också åt det hållet. för mig har det hjälpt med att äta bra mat (hålla blodsockret jämnt) och sova mycket. sover gärna 21/22-07. får jag inte min frukost på helgmorgonen nrä man varit ute och svirat sent kvällen innan gör sambo bäst i att INTE retas. en macka senare är jag inte arg alls. förr när jag mådde sämre generellt åt jag nästan ingenting, och var arg på allt och alla.

Har gått tipp psykoterapeut någon period för att få hjälp att lägga om tankemönster, det hjälpte mig att kunna skaka av mig folks idioti. Nu för tiden märker jag när jag mår lite sämre, jag blir lite mer "extrem"-feminist då. haha.