Vårföräldrar 2020

[Sedna]

Grattis!!! @anonymApril

 

[Pengy]

Dags för koll på förlossningen imorgon och ställningstagande kring igångsättning. Hoppas verkligen att kroppen har jobbat på lite grann så att jag förhoppningsvis bara behöver en liten extra push för att få igång förlossningen. Annars är det verkligen stendött här, lyckades klippa hela vår stora gräsmatta idag med inte mer än några få lätta sammandragningar i slutet. Antar att det inte är jättevanligt i Bf+4

 

[anonymApril]

Dags för koll på förlossningen imorgon och ställningstagande kring igångsättning. Hoppas verkligen att kroppen har jobbat på lite grann så att jag förhoppningsvis bara behöver en liten extra push för att få igång förlossningen. Annars är det verkligen stendött här, lyckades klippa hela vår stora gräsmatta idag med inte mer än några få lätta sammandragningar i slutet. Antar att det inte är jättevanligt i Bf+4

Spännande, håller tummarna för att det blir av snart! Du får uppdatera oss

 

[Pengy]

Status efter dagens besök ser ut som så att ctg kurvan var fin, något högre blodtryck men inom gränsvärdena. Om jag förstod henne helt rätt var tappen mjuk och någon centimeter kvar på och jag var öppen 2 centimeter. Eller hon sa egentligen lite mer men jag skriver 2, antar att hon hellre ville ta i underkant än överkant. Hon fick till en ordentlig hinnsvepning så vi hoppas att den ska trigga igång värkar under helgen annars fick jag en tid för igångsättning på måndag. Trodde aldrig jag skulle behöva gå längre än med storebror men ack så fel man kan ha

 

[anonymApril]

Status efter dagens besök ser ut som så att ctg kurvan var fin, något högre blodtryck men inom gränsvärdena. Om jag förstod henne helt rätt var tappen mjuk och någon centimeter kvar på och jag var öppen 2 centimeter. Eller hon sa egentligen lite mer men jag skriver 2, antar att hon hellre ville ta i underkant än överkant. Hon fick till en ordentlig hinnsvepning så vi hoppas att den ska trigga igång värkar under helgen annars fick jag en tid för igångsättning på måndag. Trodde aldrig jag skulle behöva gå längre än med storebror men ack så fel man kan ha

Härligt att det såg bra ut. Låter som att förutsättningarna för att bebis kommer i helgen är goda!

 

[anonymApril]

Här kämpar vi vidare på neo. Lillan har flyttats från övervak till familjerum så nu bor jag här heltid o min man är hemma med storasyster. Det är väldigt slitigt dels känslomässigt men även med sömn eftersom jag knappt hinner sova mellan matningarna (sondas+ammas+checklista av saker som ska göras var 3:e timme dygnet runt). Längtar efter att få komma hem o börja leva normalt! Men varje dag kommer vi närmre, minstingen blir bättre hels tiden och det i rask takt. Mjölken har runnit till så jag är väldigt tacksam för att det finns en elektrisk pump på rummet

 

[Pengy]

Åh börjar bli så besviken på min kropp, här händer ingenting. Vart helt lugnt nu trots hinnsvepningen igår. Är helt inställd på att det blir igångsättning på måndag, och det kan ju bli jättebra det också men hade en bild av att min kropp skulle kunna detta nu andra gången Får smått panik över att tänka att jag kanske går 9-10 dagar över innan bebis är ute

 

[Pengy]

Här kämpar vi vidare på neo. Lillan har flyttats från övervak till familjerum så nu bor jag här heltid o min man är hemma med storasyster. Det är väldigt slitigt dels känslomässigt men även med sömn eftersom jag knappt hinner sova mellan matningarna (sondas+ammas+checklista av saker som ska göras var 3:e timme dygnet runt). Längtar efter att få komma hem o börja leva normalt! Men varje dag kommer vi närmre, minstingen blir bättre hels tiden och det i rask takt. Mjölken har runnit till så jag är väldigt tacksam för att det finns en elektrisk pump på rummet

Vad ni kämpar på! Måste vara tufft att vara inlagd och stanna på Neo när man även har ett litet barn hemma som man saknar och vill träffa. Men snart är ni hemma hela familjen och då hoppas jag att ni alla mår bra igen

 

[anonymApril]

Åh börjar bli så besviken på min kropp, här händer ingenting. Vart helt lugnt nu trots hinnsvepningen igår. Är helt inställd på att det blir igångsättning på måndag, och det kan ju bli jättebra det också men hade en bild av att min kropp skulle kunna detta nu andra gången Får smått panik över att tänka att jag kanske går 9-10 dagar över innan bebis är ute

Förstår känslan=\ men det är ju iaf skönt att ha ett sista datum kanske även om det helt klart är trevligare om det sätter igång av sig själv. Jag håller tummarna för er!

 

[anonymApril]

Sitter o intar min sista frukost på neo. Idag ska vi hemåt, yay! Läskigt men härligt samtidigt.

 

[Karinmaria]

Sitter o intar min sista frukost på neo. Idag ska vi hemåt, yay! Läskigt men härligt samtidigt.

Härligt att ni får åka hem. Är alltid skönt att vara omgiven av folk som kan men samtidigt lika skönt att komma hem och få en vardag.

 

[Mois]

Sitter o intar min sista frukost på neo. Idag ska vi hemåt, yay! Läskigt men härligt samtidigt.

Åh vad skönt för er!! Hoppas ni får lite mysig bebisbubbla hemma nu.

 

[Pengy]

Lillebror kom till världen idag 12:58 allt har gått superbra och nu väntar vi på den goa brickan med mackor för vi har inte ätit sen frukost återkommer med mer utförlig berättelse om förlossningen sen

 

[Mois]

Lillebror kom till världen idag 12:58 allt har gått superbra och nu väntar vi på den goa brickan med mackor för vi har inte ätit sen frukost återkommer med mer utförlig berättelse om förlossningen sen

Åh grattis och välkommen till världen lillebror!!

 

[Karinmaria]

Lillebror kom till världen idag 12:58 allt har gått superbra och nu väntar vi på den goa brickan med mackor för vi har inte ätit sen frukost återkommer med mer utförlig berättelse om förlossningen sen

Grattis till bebisen

 

[anonymApril]

Lillebror kom till världen idag 12:58 allt har gått superbra och nu väntar vi på den goa brickan med mackor för vi har inte ätit sen frukost återkommer med mer utförlig berättelse om förlossningen sen

Härligt! Stort grattis

 

[Mois]

Här kommer min förlossningsberättelse:
Jag hade stressat en del under dagen, present skulle inhandlas på morgonen och yngsta dottern skulle på kalas, vilket jag följde med på. Men jag hade också insett att jag inte längre ägde några amnings-bh eller passande linnen. Så vid kl 17:30 skyndade vi ut i bilen för att åka till HM och handla det sista som skulle ner i bb-väskan.

En timma efter jag kommit hem, vid kl 19, så känner jag av tre värkar. Känner ganska direkt att det nog är något på gång. Går på toa och dels är jag dålig i magen (har varit förstoppad fram till detta) och så kommer det en del blod.

Säger till sambon att det nog är något på gång. Bestämmer att vi ska ringa mormor som har cirka två timmars körtid. Ringer mormor kl 19:40. Jag meddelar även grannarna att det är något på gång men att mormor är på väg, men om vi skulle behöva åka in innan hon kommer så är de redo.

Jag fixar kvällsmat, får någon värk när vi äter. Men fullt hanterligt. Sambon nattar sedan barnen. Det kommer lite värkar med 10-20 minuters mellanrum och de är rätt korta, cirka 30 sekunder. Jag avvaktar med att börja klocka då jag inte vill bli för upphakad/fokuserad på tiderna.
Mormor kommer kl 21:15. Jag börjar klocka värkarna kl 21:30, de kommer med 8-10 minuters mellanrum och 20-45 sekunder långa. Jag slutar klocka efter 30 minuter. Vi kollar på tv en timme och jag tycker att värkarna blir glesare. Det fortsätter dock att komma en del blod. Jag ringer till förlossningen kl 23:15 och rådfrågar om jag kan gå och lägga mig trots att det blöder och de tyckte det var en bra idé eftersom värkarna var såpass glesa och korta.

Jag ligger i sängen i drygt 2 timmar och får lite värkar då och då. Sambon sover och jag halvsover mellan värkarna.
Kl 01:30 känner jag att det börjar bli svårt att ta värkarna liggandes i sängen. Så jag sätter mig på sängkanten och beslutar att jag ska börja klocka värkarna igen.

Nu har jag 3-10 minuter mellan värkarna. Men de flesta ligger kring 7-8 minuter mellan. De varar runt 45 sekunder. Jag väcker sambon vid majoriteten av värkarna för massage i ryggslutet. I och med att värkarna är korta och rätt glesa så tänker jag att det är lång tid kvar. Jag hade fått för mig att värkarna skulle vara i 1,5 minut för att ”räknas”.
Jag slumrar/halvsover mellan varje värk.

Vid kl 04 så blir det svårt att ta värkarna i sovrummet, jag känner att jag vill stå och hänga på något. Så jag väljer att gå ner. Jag säger till sambon att det nog är dags att åka snart och att han måste ha ljud på telefonen så att jag kan ringa upp.
Värkarna kommer tätare när jag kommer ner och kan vandra runt. Ringer förlossningen kl 04:15, jag blir så glad när de svarar att jag börjar gråta. Vi är välkomna att komma in. Mormor kommer ner innan vi åker och önskar oss lycka till. Kl 4:30 lämnar vi huset och jag får en rejäl värk direkt jag går utanför dörren.

Vi sätter oss i bilen och kör mot Lund. Jag får kanske tre värkar i bilen och det känns, ordentligt. När vi kommer in till förlossningen så lämnar sambon av mig och går för att parkera bilen. Jag får en värk på vägen in mot rummet. Undersköterskan frågar flera gånger om de trycker neråt, men jag svarar nej. Tycker inte det trycker så mycket så att jag behöver säga nåt om det. Hon ber mig att gå på toaletten på rummet. Jag lyckas inte kissa utan får istället två starka värkar rätt direkt efter varandra.

När jag kommer ut från toaletten så ska jag lägga mig i sängen för att bli uppkopplad på CTG.
Jag har svårt att ligga ner när värkarna kommer men undersköterskan ber mig att göra det en stund tills barnmorskan kommer.

Sambon kommer från parkeringen kl 5:10. Barnmorskan kommer in på rummet kl 5:20. De ska undersöka hur öppen jag är. De säger även att CTG inte är riktigt bra, bebis verkar vara påverkad.

När de undersöker mig så visar det sig att jag är öppen 9 cm och bebisens huvud står väldigt långt ner.

Jag meddelar direkt att jag vill ha epidural. Barnmorskan svarar att det inte finns tid till någon bedövning, bebisen är på väg ut nu.
Jag säger att jag blir rädd. Hur ska jag klara det utan bedövning? De erbjuder mig lustgas och jag försöker andas i masken. Men jag känner mig bara kvävd av masken och får inte in något flyt i att andas i den så jag lägger snabbt bort den.

Barnmorskan försöker ta hål på hinnorna, men bebisen står så långt ner att det inte är möjligt.

Därefter är det dags att krysta, minns inte hur många krystvärkar det var men det var inte så många. Cirka 40 minuter från det att vi kom in till förlossningen så är vår tredje dotter ute.

 

[Pengy]

Så nu kommer en liten utförligare förlossningsberättelse. Lägger som spoiler om någon tycker det är jobbigt att läsa men finns inget hemskt eller jobbigt med i min förlossning.

Spoiler: Förlossning

På måndagen hade vi ju bokad tid för ingångsättning men på söndag kväll vid 22-tiden gick vattnet hemma. Inga värkar så jag fick komma in på en koll för att kolla vattenkvalitén och att bebisen mådde bra. Och det fick vi godkänt på så vid 03.00 åkte vi hem igen med vetskapen att vi snart skulle befinna oss på förlossningen igen. Under natten/morgonen fick jag lite värkar men så pass oregelbundna att det inte var värt att klocka.
Så väl inne på förlossningen startade vi med CTG och status på kroppen. 2,5 cm öppen och ca 1 cm kvar på tappen, så samma status som under fredagen på kollen. Beslut togs att jag skulle få dropp för att sätta igång värkarna. 10.35 sattes droppet och efter ca, 30 minuter satte värkarna igång och då tyckte jag att dom höll i sig länge, kom oregelbundet och här kände jag mig orolig över hur jag skulle klara av detta. Men snabbt därefter gick värkarna över till regelbundna med en tydlig början och slut och jag kämpade på med andningen. Efter ett tag säger mannen att nu ska du nog börja ta lustgas men jag hade ju en bild att det var långt kvar så stod ut ett par värkar till. Vi ringer på Bm som lite chokat säger att jag är öppen 6 cm och jag får äntligen börja använda den älskade lustgasen. Här stängs droppet av då barnmorskan tycker att det går lite väl fort men min kropp är redan igång och kör på av sig själv Hon säger något i stil med att ”man vet ju aldrig med er omföderskor, det är nog bra att jag förbereder för att bebis kommer snart. Så hon springer runt och fixar lite och en till person kommer in i rummet och då säger jag att alltså nu trycker det på och jag får klartecken att börja krysta. Här går hjärtljuden ner en del så barnmorskan gjorde bedömningen att det var lika bra att jag fick göra ”min grej” så själva utkrystandet gick väll egentligen lite väl fort. Men jag krystade på och helt plötsligt säger dem att nu nästa krystvärk kan du ta på rygg (låg på sidan innan) för då kan du ta emot bebisen. Och här här det ända jag tänker att ”Va?? Är huvudet redan ute? Hur fan gick det till? Första graviditeten slutade ju med sugklocka i ett drag så visste liksom inte hur det känns när bebisen kommer ut steg för steg. En krystvärk senare kommer han upp på bröstet och det kändes så underbart eftersom jag aldrig fick upp storebror på bröstet.
Fick sy lite i gamla ”klippet” och sen ett stygn i någon ytlig rispa eftersom det gick lite väl fort. 12:58 kom han till världen 2,5 h efter att droppet sattes in, så trots att han valde att stanna inne 9 dagar extra så gick det i ett rasande tempo när han väl kom ut Vi fick åka hem sent igårkväll och i eftermiddag hämtar vi storebror på förskolan för ett första möte, är så nervös hur detta ska gå

 

[Pengy]

Här kommer min förlossningsberättelse:
Jag hade stressat en del under dagen, present skulle inhandlas på morgonen och yngsta dottern skulle på kalas, vilket jag följde med på. Men jag hade också insett att jag inte längre ägde några amnings-bh eller passande linnen. Så vid kl 17:30 skyndade vi ut i bilen för att åka till HM och handla det sista som skulle ner i bb-väskan.

En timma efter jag kommit hem, vid kl 19, så känner jag av tre värkar. Känner ganska direkt att det nog är något på gång. Går på toa och dels är jag dålig i magen (har varit förstoppad fram till detta) och så kommer det en del blod.

Säger till sambon att det nog är något på gång. Bestämmer att vi ska ringa mormor som har cirka två timmars körtid. Ringer mormor kl 19:40. Jag meddelar även grannarna att det är något på gång men att mormor är på väg, men om vi skulle behöva åka in innan hon kommer så är de redo.

Jag fixar kvällsmat, får någon värk när vi äter. Men fullt hanterligt. Sambon nattar sedan barnen. Det kommer lite värkar med 10-20 minuters mellanrum och de är rätt korta, cirka 30 sekunder. Jag avvaktar med att börja klocka då jag inte vill bli för upphakad/fokuserad på tiderna.
Mormor kommer kl 21:15. Jag börjar klocka värkarna kl 21:30, de kommer med 8-10 minuters mellanrum och 20-45 sekunder långa. Jag slutar klocka efter 30 minuter. Vi kollar på tv en timme och jag tycker att värkarna blir glesare. Det fortsätter dock att komma en del blod. Jag ringer till förlossningen kl 23:15 och rådfrågar om jag kan gå och lägga mig trots att det blöder och de tyckte det var en bra idé eftersom värkarna var såpass glesa och korta.

Jag ligger i sängen i drygt 2 timmar och får lite värkar då och då. Sambon sover och jag halvsover mellan värkarna.
Kl 01:30 känner jag att det börjar bli svårt att ta värkarna liggandes i sängen. Så jag sätter mig på sängkanten och beslutar att jag ska börja klocka värkarna igen.

Nu har jag 3-10 minuter mellan värkarna. Men de flesta ligger kring 7-8 minuter mellan. De varar runt 45 sekunder. Jag väcker sambon vid majoriteten av värkarna för massage i ryggslutet. I och med att värkarna är korta och rätt glesa så tänker jag att det är lång tid kvar. Jag hade fått för mig att värkarna skulle vara i 1,5 minut för att ”räknas”.
Jag slumrar/halvsover mellan varje värk.

Vid kl 04 så blir det svårt att ta värkarna i sovrummet, jag känner att jag vill stå och hänga på något. Så jag väljer att gå ner. Jag säger till sambon att det nog är dags att åka snart och att han måste ha ljud på telefonen så att jag kan ringa upp.
Värkarna kommer tätare när jag kommer ner och kan vandra runt. Ringer förlossningen kl 04:15, jag blir så glad när de svarar att jag börjar gråta. Vi är välkomna att komma in. Mormor kommer ner innan vi åker och önskar oss lycka till. Kl 4:30 lämnar vi huset och jag får en rejäl värk direkt jag går utanför dörren.

Vi sätter oss i bilen och kör mot Lund. Jag får kanske tre värkar i bilen och det känns, ordentligt. När vi kommer in till förlossningen så lämnar sambon av mig och går för att parkera bilen. Jag får en värk på vägen in mot rummet. Undersköterskan frågar flera gånger om de trycker neråt, men jag svarar nej. Tycker inte det trycker så mycket så att jag behöver säga nåt om det. Hon ber mig att gå på toaletten på rummet. Jag lyckas inte kissa utan får istället två starka värkar rätt direkt efter varandra.

När jag kommer ut från toaletten så ska jag lägga mig i sängen för att bli uppkopplad på CTG.
Jag har svårt att ligga ner när värkarna kommer men undersköterskan ber mig att göra det en stund tills barnmorskan kommer.

Sambon kommer från parkeringen kl 5:10. Barnmorskan kommer in på rummet kl 5:20. De ska undersöka hur öppen jag är. De säger även att CTG inte är riktigt bra, bebis verkar vara påverkad.

När de undersöker mig så visar det sig att jag är öppen 9 cm och bebisens huvud står väldigt långt ner.

Jag meddelar direkt att jag vill ha epidural. Barnmorskan svarar att det inte finns tid till någon bedövning, bebisen är på väg ut nu.
Jag säger att jag blir rädd. Hur ska jag klara det utan bedövning? De erbjuder mig lustgas och jag försöker andas i masken. Men jag känner mig bara kvävd av masken och får inte in något flyt i att andas i den så jag lägger snabbt bort den.

Barnmorskan försöker ta hål på hinnorna, men bebisen står så långt ner att det inte är möjligt.

Därefter är det dags att krysta, minns inte hur många krystvärkar det var men det var inte så många. Cirka 40 minuter från det att vi kom in till förlossningen så är vår tredje dotter ute.

Åh vad lustig att vi typ skickade våra berättelser precis samtidigt Men var grym du är som klarade hela 9 cm utan smärtlindring. Och vilken tur att ni hann in i tid. Och som jag skrev tidigare älskar jag att läsa förlossningsberättelser för det är så fascinerande hur duktiga alla kvinnor är som lyckas hantera alla de saker som kan uppstå vid en förlossning

 

[Pengy]

Får lägga till en ny månad på vår lista eftersom vissa valde att göra lite sen entré

Mars
18 - Mois, 35 år, södra Skåne. Tredje barnet.
26 - Karinmaria, Linköping. Första barnet.

Maj
25 - anonymapril, 31, Sthlm. Andra barnet.
30- Pengy, 29 år, Göteborg. Andra barnet

Födda:
Mars
16 - Mois, flicka 3586g 50cm
26 - Karinmaria, 3860 gram, 51cm

Juni:
8- Pengy, pojke 3770g 53,5cm