Vegetarisk skolmat (utbruten från Störiga saker vi stör oss på, del 45)

[bellja]

Det blir ju så när det folk ska tvingas på en kosthållning/livsstil de inte själva valt. Jag tror att sånt som att t.ex. Way out west bara serverar vegetariskt och att Lunds Universitet har vegetariskt som standard på möten och konferenser motarbetar syftet och ökar motsättningarna och påverkar folks inställning till vegetariskt negativt när det förknippas med tvång. Folk brukar generellt sett sparka bakut när de blir tvingade och skrivna på näsan av folk ska sprida just sin kost/livsstil till alla.

Men vegetarisk mat i skolan betyder ju inte att man måste vara vegetarian hemma? Det handlar ju om ett mål om dagen, som görs för att vara snäll mot klimatet vilket vi ju verkligen behöver börja bli nu. Jag har aldrig förstått det där med att man blir påtvingad, det handlar om en måltid bara och inget mer än det. Är det lika påtvingande om skolan serverar pannkakor och ärtsoppa eller någon annan vegetarisk rätt som bara inte råkar få stämpeln "vegetarisk"? Är det lika påtvingande om skolan serverar potatis två gånger i veckan, för de barn som alltså ogillar potatis?

 

[skogaliten]

Men vegetarisk mat i skolan betyder ju inte att man måste vara vegetarian hemma? Det handlar ju om ett mål om dagen, som görs för att vara snäll mot klimatet vilket vi ju verkligen behöver börja bli nu. Jag har aldrig förstått det där med att man blir påtvingad, det handlar om en måltid bara och inget mer än det. Är det lika påtvingande om skolan serverar pannkakor och ärtsoppa eller någon annan vegetarisk rätt som bara inte råkar få stämpeln "vegetarisk"? Är det lika påtvingande om skolan serverar potatis två gånger i veckan, för de barn som alltså ogillar potatis?

Kan du förklara, med egna ord, hur de kretslopp fungerar, som gör att det är klimatsmart med vegetarisk mat?

Vad är enligt dig vegetarisk mat, och hur är den sammansatt?

Varifrån kommer råvarorna och hur är de odlade och processade?

 

[Angel]

Men vegetarisk mat i skolan betyder ju inte att man måste vara vegetarian hemma? Det handlar ju om ett mål om dagen, som görs för att vara snäll mot klimatet vilket vi ju verkligen behöver börja bli nu. Jag har aldrig förstått det där med att man blir påtvingad, det handlar om en måltid bara och inget mer än det. Är det lika påtvingande om skolan serverar pannkakor och ärtsoppa eller någon annan vegetarisk rätt som bara inte råkar få stämpeln "vegetarisk"? Är det lika påtvingande om skolan serverar potatis två gånger i veckan, för de barn som alltså ogillar potatis?

Är det så att eleverna inte vill äta vegetariskt så ser jag det som att det snarare kan leda till större problem senare där de när de har ett val absolut kommer vilja äta kött. Jag är inte speciellt kinkig med mat men jag dricker tex som vuxen fortfarande inte mjölk eftersom jag blev påtvingad ”ett glas mjölk innan man fick ta vatten” i mellanstadiet
Vegetariska rätter åt jag dock gärna i skolan eftersom de ofta var godare än köttalternativet som ofta var billigt segt och senigt kött av dålig kvalitet.

 

[tara]

Är det så att eleverna inte vill äta vegetariskt så ser jag det som att det snarare kan leda till större problem senare där de när de har ett val absolut kommer vilja äta kött. Jag är inte speciellt kinkig med mat men jag dricker tex som vuxen fortfarande inte mjölk eftersom jag blev påtvingad ”ett glas mjölk innan man fick ta vatten” i mellanstadiet
Vegetariska rätter åt jag dock gärna i skolan eftersom de ofta var godare än köttalternativet som ofta var billigt segt och senigt kött av dålig kvalitet.

Men nu är du vuxen utan något större behov av kalken från mjölken så det är väl bra. Ja dåligt, billigt kött som finns mycket är absolut inte bättre än bönor. Nu kryddar de vegetariska rätterna bra så de är bra nuförtiden , det är så mycket bättre än bara för 5-10 år sedan upplever jag.

 

[Angel]

Men nu är du vuxen utan något större behov av kalken från mjölken så det är väl bra. Ja dåligt, billigt kött som finns mycket är absolut inte bättre än bönor. Nu kryddar de vegetariska rätterna bra så de är bra nuförtiden , det är så mycket bättre än bara för 5-10 år sedan upplever jag.

Kalciumbehovet för en vuxen är större än för en tioåring och hade nog haft betydligt större nytta av att frivilligt dricka mjölk som tonåring. Men äter och åt diverse andra mjölkprodukter inklusive fil till frukost så de där påtvingade två decilitarna mjölk gjorde definitivt mer skada än nytta.

 

[Dentaku]

Kan du förklara, med egna ord, hur de kretslopp fungerar, som gör att det är klimatsmart med vegetarisk mat?

Vad är enligt dig vegetarisk mat, och hur är den sammansatt?

Varifrån kommer råvarorna och hur är de odlade och processade?

Jag tar mig friheten att svara.

Det är klimatsmart att äta mer vegetariskt och mindre kött av flera anledningar.
En del kött kommer visserligen från djur som mestadels ätit sånt som vi inte kan tillgodogöra oss - gräs, hö, ensilage. Även andra köttdjur får produkter som inte passar som människoföda, t ex drav och drank. Men mycket av fodret djur som producerar kött får skulle egentligen kunna gå till människor, antingen direkt eller indirekt(genom att odla grödor för mat i stället för foder).

Dessutom ger idisslare från sig metangas, vilket är en mycket potent växthusgas. Även om den återgår till kretsloppet bidrar den till den den globala uppvärmningen under de 12 år det tar innan metanen förvandlas till koldioxid och det är alltså viktigt att minska antalet idisslare för att sakta in klimatförändringarna. Betesdjur fyller dock en viktig funktion för att hålla naturbetesmark öppen och mark som inte är odlingsbar är värdefull som betesmark. Genom att äta vegetariskt, som är billigare, kan vi lägga pengarna på att äta kött från sådana djur i stället för billigt importerat. Vår försörjningsgrad 2025 låg på 54% av nötkött och 23% av lammkött(men det har du säkert koll på). Genom att äta lite mindre men bara svenskt kött kan vi få försörjningsgraden till 100%.

De flesta brukar, åtminstone i restaurangsammanhang(och även skolmatsdito) räkna vegetariskt som lakto/ovovegetariskt, eller åtminstone laktovegetariskt. Om mat är helvegetarisk brukar det anges.
Som exempel serverar Globala gymnasiet enbart vegetarisk skolmat - den är lakto/ovovegetarisk, så man har helvegetariska alternativ för de som inte äter några animalier, t ex veganer.

Råvarorna till vegetarisk mat kommer väl från lite varstans, precis som råvarorna till vilken mat som helst. Det går att äta svenskodlat i stor utsträckning. Men även om man räknar med miljöbelastning av import är vegetarisk mat miljövänlig, förutsatt att man inte äter enbart typ avocado.

 

[skogaliten]

Jag tar mig friheten att svara.

Det är klimatsmart att äta mer vegetariskt och mindre kött av flera anledningar.
En del kött kommer visserligen från djur som mestadels ätit sånt som vi inte kan tillgodogöra oss - gräs, hö, ensilage. Även andra köttdjur får produkter som inte passar som människoföda, t ex drav och drank. Men mycket av fodret djur som producerar kött får skulle egentligen kunna gå till människor, antingen direkt eller indirekt(genom att odla grödor för mat i stället för foder).

Dessutom ger idisslare från sig metangas, vilket är en mycket potent växthusgas. Även om den återgår till kretsloppet bidrar den till den den globala uppvärmningen under de 12 år det tar innan metanen förvandlas till koldioxid och det är alltså viktigt att minska antalet idisslare för att sakta in klimatförändringarna. Betesdjur fyller dock en viktig funktion för att hålla naturbetesmark öppen och mark som inte är odlingsbar är värdefull som betesmark. Genom att äta vegetariskt, som är billigare, kan vi lägga pengarna på att äta kött från sådana djur i stället för billigt importerat. Vår försörjningsgrad 2025 låg på 54% av nötkött och 23% av lammkött(men det har du säkert koll på). Genom att äta lite mindre men bara svenskt kött kan vi få försörjningsgraden till 100%.

De flesta brukar, åtminstone i restaurangsammanhang(och även skolmatsdito) räkna vegetariskt som lakto/ovovegetariskt, eller åtminstone laktovegetariskt. Om mat är helvegetarisk brukar det anges.
Som exempel serverar Globala gymnasiet enbart vegetarisk skolmat - den är lakto/ovovegetarisk, så man har helvegetariska alternativ för de som inte äter några animalier, t ex veganer.

Råvarorna till vegetarisk mat kommer väl från lite varstans, precis som råvarorna till vilken mat som helst. Det går att äta svenskodlat i stor utsträckning. Men även om man räknar med miljöbelastning av import är vegetarisk mat miljövänlig, förutsatt att man inte äter enbart typ avocado.

Varför låter du inte den som påstår något svara själv?

Du sprider vanföreställningar som kommer ur veganpropaganda, som anammats av t.ex. Naturskyddsföreningen.

Egentligen är väldigt lite av det påstås är fullt ut sant om man skärskådar det.

Svenska idisslare ingår normalt i det normala naturliga kretsloppet, det blir inget totalt nettoöverskott på koldioxid eller metan, eftersom foderstaterna är sådana och de betar på betesmarker. Även mjölkkor betar, och sinkor betar ofta naturbetsmarker - det är ett bra sätt för dem att sina av.
Så alla idisslare som hålls i Sverige ingår i den grupp av djur du säger är viktigast att äta ifrån.

Vilken är drivkraften till att minska ätandet av (svenskt) kött? Jo, det är propaganda från veganskt håll, och mycket tveksamma hälsostudier (ja, jag har läst en del av dem).
I Sverige passar det att hålla idisslande djur, det möjliggör också odling, eftersom lantbruket ingår i ett kretslopp, spannmålsodling inte blir långsiktigt möjligt utan att det ingår djurhållning i systemet.

De mätningar av metanutsläpp från idisslare, som som man använder i propagandan, härör sig från mätningar från ffa Feedlots i USA, där man göder nötkreatur med i stort sett enbart spannmål, vilket maximerar metanet, samtidigt som det är en onaturlig foderstat.

De djur som minst ingår i det naturliga kretsloppet i Sverige är gris och kyckling. Där har man heller inte lyckats frigöra sig från utfodring med importerad soja fullt ut än.

De största källorna för metanutsläpp på jorden är inte den samlade kadren av idisslare, tama såväl som vilda, utan metangas utsläpp från sådant som läckande pipelines, illa skötta gasfyndigheter, samt (klimatmässigt urtråkigt) metangasavgång från smältande permafrost.
Tyvärr verkar intresset för att täta pipelines och att stoppa läckande gas/oljekällor vara minimalt, dessa finns ofta i f.d. Sovjetrepubliker i Asien. Varför man inte tar tag idetta på klimatmöten och ser till att fixa dessa fixningsbara problem är för mig en stor gåta. Inte lika sexigt som som att försöka skapa fossilfritt stål kanske?
De utsläppen är oändligt mycket större än det vad jordens samtliga idisslare faktiskt avger.

Snacket om att man kan odla "människoföda" istället för "mat till djur", vittnar också om att man i den veganska propagandan saknar insikter i hur spannmålsodling går till, och vilket det faktiska utfallet blir.

En stor del av det spannmål som sås för att bli någon form människoföda: t.ex. kvarnvete, maltkorn, raps etc, kommer inte att hålla de kvaliteer som behövs för att det ska kunna gå att baka av vetet, mälta kornet för öltillverkning, eller skapa rapsolja som kan användas i människors mat.
De undermånliga kvaliteerna går till djurfoder. De kvaliteer som är riktigt dåliga kan inte ens användas till djurfoder, utan används t.ex. till energi av olika slag.

Sedan så behöver jorden vila också från ensidig spannmålsodling inklusive andra "mat"-grödor, annars utarmas jorden och skadegörare av olika slag blir många. I växtföljden ingår att under några år odla vallfoder, alltså gräs oftast blandat med vallbaljväxter.

Man vet egentligen inte vilken gröda på ett visst givet ställe som verkligen kommer att hålla lämplig kvalitet för människomat, det vet man egentligen först vid/nära skörd. Många faktorer kan påverka både mängd och kvalitet, inte minst nederbördsmängd och när nederbörden kommer, påverkar kvalitén..

En alternativ användning av spannmål med för dålig kvalitet, skulle vara att använda den till energi, t.ex. HVO tillverkning.

När vi talar om mat, så tycker jag att man behöver vara tydligare, och faktiskt gå ner på nivån maträtter, och grupper av maträtter, och vilka ingredienser man faktiskt använder eller tänker sig ska användas.

Och att lite svepande säga att "ingredienserna kommer lite överallt ifrån", är alldeles för otydligt: man behöver knyta ingredienser mot maträtter och mot ingrediensernas ursprung.

Jag känner naturligtvis till hur man bruakr definiera olika slag vegetarisk kost.

 

[Sassy]

Svenska idisslare ingår normalt i det normala naturliga kretsloppet, det blir inget totalt nettoöverskott på koldioxid eller metan, eftersom foderstaterna är sådana och de betar på betesmarker. Även mjölkkor betar, och sinkor betar ofta naturbetsmarker - det är ett bra sätt för dem att sina av.
Så alla idisslare som hålls i Sverige ingår i den grupp av djur du säger är viktigast att äta ifrån.

Vilken är drivkraften till att minska ätandet av (svenskt) kött? Jo, det är propaganda från veganskt håll, och mycket tveksamma hälsostudier (ja, jag har läst en del av dem).
I Sverige passar det att hålla idisslande djur, det möjliggör också odling, eftersom lantbruket ingår i ett kretslopp, spannmålsodling inte blir långsiktigt möjligt utan att det ingår djurhållning i systemet.

När vi talar om mat, så tycker jag att man behöver vara tydligare, och faktiskt gå ner på nivån maträtter, och grupper av maträtter, och vilka ingredienser man faktiskt använder eller tänker sig ska användas.

Och att lite svepande säga att "ingredienserna kommer lite överallt ifrån", är alldeles för otydligt: man behöver knyta ingredienser mot maträtter och mot ingrediensernas ursprung.

Hur stor del av Sveriges totala köttkonsumtion skulle man kunna täcka med en koldioxidsmart, extensiv djurhållning?

Jag är definitivt för att vi ska äta svenskt, bra kött (och då blir mängden mindre både av kostnadsskäl och för att den mängden vi äter nu inte är hållbar), men jag betraktar det till stor del som en närmare "lyxkonsumtion" som inte är på flera gånger om dagen-basis och jag är definitivt inte sugen på att lägga skattepengar på att det ska serveras varje dag i offentlig sektor bara för att folk har fördomar mot grönsaker. (Mer fisk är definitivt inte en bra idé heller, den är om möjligt ännu svårare att få hållbar i större skala.)

(Vet inte om man måste göra en disclaimer om att specialbehov givetvis går utanför vad man serverar på bredden, det jag pratar om är de stora strukturerna.)

Bra kött måste ju rimligtvis få kosta, och det låter onekligen orimligt att vi skulle bli sjuka av undernäring om vi återgår till 70-80-talets konsumtionsnivåer.

 

[Mia_R]

Hur stor del av Sveriges totala köttkonsumtion skulle man kunna täcka med en koldioxidsmart, extensiv djurhållning?

Jag är definitivt för att vi ska äta svenskt, bra kött (och då blir mängden mindre både av kostnadsskäl och för att den mängden vi äter nu inte är hållbar), men jag betraktar det till stor del som en närmare "lyxkonsumtion" som inte är på flera gånger om dagen-basis och jag är definitivt inte sugen på att lägga skattepengar på att det ska serveras varje dag i offentlig sektor bara för att folk har fördomar mot grönsaker. (Mer fisk är definitivt inte en bra idé heller, den är om möjligt ännu svårare att få hållbar i större skala.)

(Vet inte om man måste göra en disclaimer om att specialbehov givetvis går utanför vad man serverar på bredden, det jag pratar om är de stora strukturerna.)

Bra kött måste ju rimligtvis få kosta, och det låter onekligen orimligt att vi skulle bli sjuka av undernäring om vi återgår till 70-80-talets konsumtionsnivåer.

Jag ser ingen som helst anledning till att det ska serveras kött dagligen eller flera dagar/vecka, men jag tycker absolut att man ska prioritera svenskt kött och vilt.

Jag läste så sent som igår att hjort har blivit ett mycket stort problem på Värmdö efter att ett viltstängsel klipptes sönder på 90-talet. De ödelägger odlingarna, orsakar mängder med trafikolyckor och på kyrkogårdarna har de fått stängsla mot både vildsvin och hjort men även skydda blommorna med hönsnät på gravarna. Markägaren som intervjuades, som var den som fick hägnet sönderklippt, planerar att mha kontrakterade jägare skjuta 400 hjortar enbart på sin egen mark i höst.

 

[Dentaku]

Varför låter du inte den som påstår något svara själv?

Det gör jag. Men jag valde att också svara.

Du sprider vanföreställningar som kommer ur veganpropaganda, som anammats av t.ex. Naturskyddsföreningen.

Egentligen är väldigt lite av det påstås är fullt ut sant om man skärskådar det.

Svenska idisslare ingår normalt i det normala naturliga kretsloppet, det blir inget totalt nettoöverskott på koldioxid eller metan, eftersom foderstaterna är sådana och de betar på betesmarker. Även mjölkkor betar, och sinkor betar ofta naturbetsmarker - det är ett bra sätt för dem att sina av.
Så alla idisslare som hålls i Sverige ingår i den grupp av djur du säger är viktigast att äta ifrån.

Jag skrev om problemet med metan från idisslare. Om vi inte haft global uppvärmning pga fossila bränslen hade metanet från idisslare inte varit så viktigt att bry sig om eftersom det bryts ner efter 12 år och då ingår i kretsloppet. Nu är vi inte i ett läge där vi kan strunta ens i tillfälliga påslag av växthusgaser. Och det är - tyvärr - ingen vanföreställning.

Jag antar att du såg det jag skrev om att minska konsumtionen av kött i slutet av mitt inlägg. Om vi tar bort allt importerat kött ur dieten kan vi fokusera på att enbart äta svenskt kött. Det räcker långt.

Vilken är drivkraften till att minska ätandet av (svenskt) kött? Jo, det är propaganda från veganskt håll, och mycket tveksamma hälsostudier (ja, jag har läst en del av dem).

Nej, det är inte propaganda. Jag nöjer mig med att läsa vetenskapliga studier, t ex de som hänvisas till i IPCC:s rapporter, senast AR6.

I Sverige passar det att hålla idisslande djur, det möjliggör också odling, eftersom lantbruket ingår i ett kretslopp, spannmålsodling inte blir långsiktigt möjligt utan att det ingår djurhållning i systemet.

De mätningar av metanutsläpp från idisslare, som som man använder i propagandan, härör sig från mätningar från ffa Feedlots i USA, där man göder nötkreatur med i stort sett enbart spannmål, vilket maximerar metanet, samtidigt som det är en onaturlig foderstat.

Tyvärr är metanutsläppen högre från djur som går på bete än de som går på feedlots och får mycket kraftfoder, inte minst eftersom de senare har snabbare tillväxttakt. Men jag tycker ändå att det är bättre att man äter kött från djur som betat gräs eftersom det har flera andra fördelar som djurvälfärd och biologisk mångfald.

De djur som minst ingår i det naturliga kretsloppet i Sverige är gris och kyckling. Där har man heller inte lyckats frigöra sig från utfodring med importerad soja fullt ut än.

Precis.

De största källorna för metanutsläpp på jorden är inte den samlade kadren av idisslare, tama såväl som vilda, utan metangas utsläpp från sådant som läckande pipelines, illa skötta gasfyndigheter, samt (klimatmässigt urtråkigt) metangasavgång från smältande permafrost.
Tyvärr verkar intresset för att täta pipelines och att stoppa läckande gas/oljekällor vara minimalt, dessa finns ofta i f.d. Sovjetrepubliker i Asien. Varför man inte tar tag idetta på klimatmöten och ser till att fixa dessa fixningsbara problem är för mig en stor gåta. Inte lika sexigt som som att försöka skapa fossilfritt stål kanske?
De utsläppen är oändligt mycket större än det vad jordens samtliga idisslare faktiskt avger.

Att minska köttkonsumtionen något borde vara enormt mycket lättare än att påverka f d Sovjetstater att åtgärda något.

Snacket om att man kan odla "människoföda" istället för "mat till djur", vittnar också om att man i den veganska propagandan saknar insikter i hur spannmålsodling går till, och vilket det faktiska utfallet blir.

En stor del av det spannmål som sås för att bli någon form människoföda: t.ex. kvarnvete, maltkorn, raps etc, kommer inte att hålla de kvaliteer som behövs för att det ska kunna gå att baka av vetet, mälta kornet för öltillverkning, eller skapa rapsolja som kan användas i människors mat.
De undermånliga kvaliteerna går till djurfoder. De kvaliteer som är riktigt dåliga kan inte ens användas till djurfoder, utan används t.ex. till energi av olika slag.

Nej, men mycket av det foderspannmål som skördas har såtts just för att bli foder. Man har valt utsäde som ger stor avkastning i stället för hög kvalitet.

Sedan så behöver jorden vila också från ensidig spannmålsodling inklusive andra "mat"-grödor, annars utarmas jorden och skadegörare av olika slag blir många. I växtföljden ingår att under några år odla vallfoder, alltså gräs oftast blandat med vallbaljväxter.

Ja, och det passar perfekt med det scenario där vi fortfarande har djur som behöver vallfoder.

Du pratar om veganpropaganda och diskuterar som om jag förespråkar att man helt skulle äta animalier. Det stämmer inte, så jag förstår inte varför du tror att du måste argumentera som om jag gjorde det.

När vi talar om mat, så tycker jag att man behöver vara tydligare, och faktiskt gå ner på nivån maträtter, och grupper av maträtter, och vilka ingredienser man faktiskt använder eller tänker sig ska användas.

Och att lite svepande säga att "ingredienserna kommer lite överallt ifrån", är alldeles för otydligt: man behöver knyta ingredienser mot maträtter och mot ingrediensernas ursprung.

Men hur vill du att jag ska veta varifrån ingredienserna till skolornas vegetariska mat kommer? För jag antar att det var den du syftade på. Inte ens om man tittar på statistik över kommunernas offentliga upphandlingar går det att svara på den frågan eftersom det inte finns någon uppdelning i vilka råvaror som går till vegetariska rätter. Ungefär hälften av baljväxterna som köps in kommer iaf från Sverige.

Jag känner naturligtvis till hur man bruakr definiera olika slag vegetarisk kost.

Men du frågade.

 

[golit]

Fast det är många barn som inte tycker om det. Det är ett problem om elever inte äter skolmaten för då orkar de inte med skoldagen. Då är ju frågan vad som är viktigast: att de orkar lära sig eller att de inte serveras kött?

Jag tycker att det alltid borde finnas två rätter på lunchen: en med kött/fisk och en vegetarisk. Sen får de väl göra den vegetariska så god att många väljer den.

En sak skolor ofta inte tänker på är att barn generellt sett ogillar grytor/röror där de inte kan se vad de innehåller. Barn vill ofta ha maten tydlig och de olika delarna var för sig och inte ihoprörda i en gryta. Men nä, de gör gryta efter vegetarisk gryta på löpande band.

En vegetarisk gryta med tofu som serverades i skolan skulle min tonåring inte ta en tugga av. Tacos på vegetarisk färs hade ätits. Eftersom man kan se de olika beståndsdelarna. Tofugrytan hade smakats om vi hade tillagat den hemma men förväntningarna och förtroendet för skolans mat är mycket låg baserat på erfarenhet. Förtroendet för min mat är hög och därför äts mer hemma. Jag tror att det är så förtjust många barn. Skolan jobbar i uppförsbacke pga att maten ofta anses som mindre god. Därför måste skolan tänka efter lite mer och inte vara så ideologiska när de serverar mat till barnen. Det viktiga är att barnen äter så att de orkar med eftermiddagens lektioner.

Pölsa. lever och korvkaka är inte heller något som barnen lär slåss om.

 

[vemsomhelst123]

Varför låter du inte den som påstår något svara själv?

Du sprider vanföreställningar som kommer ur veganpropaganda, som anammats av t.ex. Naturskyddsföreningen.

Egentligen är väldigt lite av det påstås är fullt ut sant om man skärskådar det.

Svenska idisslare ingår normalt i det normala naturliga kretsloppet, det blir inget totalt nettoöverskott på koldioxid eller metan, eftersom foderstaterna är sådana och de betar på betesmarker. Även mjölkkor betar, och sinkor betar ofta naturbetsmarker - det är ett bra sätt för dem att sina av.
Så alla idisslare som hålls i Sverige ingår i den grupp av djur du säger är viktigast att äta ifrån.

Vilken är drivkraften till att minska ätandet av (svenskt) kött? Jo, det är propaganda från veganskt håll, och mycket tveksamma hälsostudier (ja, jag har läst en del av dem).
I Sverige passar det att hålla idisslande djur, det möjliggör också odling, eftersom lantbruket ingår i ett kretslopp, spannmålsodling inte blir långsiktigt möjligt utan att det ingår djurhållning i systemet.

De mätningar av metanutsläpp från idisslare, som som man använder i propagandan, härör sig från mätningar från ffa Feedlots i USA, där man göder nötkreatur med i stort sett enbart spannmål, vilket maximerar metanet, samtidigt som det är en onaturlig foderstat.

De djur som minst ingår i det naturliga kretsloppet i Sverige är gris och kyckling. Där har man heller inte lyckats frigöra sig från utfodring med importerad soja fullt ut än.

De största källorna för metanutsläpp på jorden är inte den samlade kadren av idisslare, tama såväl som vilda, utan metangas utsläpp från sådant som läckande pipelines, illa skötta gasfyndigheter, samt (klimatmässigt urtråkigt) metangasavgång från smältande permafrost.
Tyvärr verkar intresset för att täta pipelines och att stoppa läckande gas/oljekällor vara minimalt, dessa finns ofta i f.d. Sovjetrepubliker i Asien. Varför man inte tar tag idetta på klimatmöten och ser till att fixa dessa fixningsbara problem är för mig en stor gåta. Inte lika sexigt som som att försöka skapa fossilfritt stål kanske?
De utsläppen är oändligt mycket större än det vad jordens samtliga idisslare faktiskt avger.

Snacket om att man kan odla "människoföda" istället för "mat till djur", vittnar också om att man i den veganska propagandan saknar insikter i hur spannmålsodling går till, och vilket det faktiska utfallet blir.

En stor del av det spannmål som sås för att bli någon form människoföda: t.ex. kvarnvete, maltkorn, raps etc, kommer inte att hålla de kvaliteer som behövs för att det ska kunna gå att baka av vetet, mälta kornet för öltillverkning, eller skapa rapsolja som kan användas i människors mat.
De undermånliga kvaliteerna går till djurfoder. De kvaliteer som är riktigt dåliga kan inte ens användas till djurfoder, utan används t.ex. till energi av olika slag.

Sedan så behöver jorden vila också från ensidig spannmålsodling inklusive andra "mat"-grödor, annars utarmas jorden och skadegörare av olika slag blir många. I växtföljden ingår att under några år odla vallfoder, alltså gräs oftast blandat med vallbaljväxter.

Man vet egentligen inte vilken gröda på ett visst givet ställe som verkligen kommer att hålla lämplig kvalitet för människomat, det vet man egentligen först vid/nära skörd. Många faktorer kan påverka både mängd och kvalitet, inte minst nederbördsmängd och när nederbörden kommer, påverkar kvalitén..

En alternativ användning av spannmål med för dålig kvalitet, skulle vara att använda den till energi, t.ex. HVO tillverkning.

När vi talar om mat, så tycker jag att man behöver vara tydligare, och faktiskt gå ner på nivån maträtter, och grupper av maträtter, och vilka ingredienser man faktiskt använder eller tänker sig ska användas.

Och att lite svepande säga att "ingredienserna kommer lite överallt ifrån", är alldeles för otydligt: man behöver knyta ingredienser mot maträtter och mot ingrediensernas ursprung.

Jag känner naturligtvis till hur man bruakr definiera olika slag vegetarisk kost.

Men för att de ska bli hållbart behöver vi äta upp även de där kossorna som inte är avlade för att ätas men som faktiskt är goda när deras gärning är slut.
Jag är inte emot att äta kött, men äter numera mest kött från förhoppningsvis glada djur och ofta vet jag var de kommer från.
Men diskussionen handlar ju inte om det, kollade ”vår” skolmatsedel och det är 1-2 dagar i veckan inte kött serveras, då får de rätter som iaf här hemma är väldigt populära i skolan men inte alltid hemma, tex ärtsoppa och pannkakor, någon indisk linsgryta, potatis/purjjolökssoppa med bröd, vegetariska pastarätter osv.
Att försöka äta hållbart och inkludera kött är högst möjligt, men att servera vegetariskt 1-2 dagar/ vecka i skolan är inte en motsats till det..

 

[Inte_Ung]

Man blir inte vegetarian bara för att man äter några vegetariska måltider i veckan.

Många människor reagerar som att man skulle bli förgiftad av maten om den inte innehåller kött.

Jag undrar ju då om vi även skall räkna bort pommes frites, spagetti, ris och bröd?
Och ketchup, det innehåller inget kött vad jag vet, så bort med det?

 

[Lingon]

Pölsa. lever och korvkaka är inte heller något som barnen lär slåss om.

Det är också rätter jag aldrig sett i skolmatsalen och jag gick i grundskolan på 90-talet. Tror knappast att de återintroducerats på matsedeln sen dess. Iaf har de aldrig funnits under min dotters 10 år i grundskolan (eller 3 år på förskolan).

 

[vemsomhelst123]

Det är också rätter jag aldrig sett i skolmatsalen och jag gick i grundskolan på 90-talet. Tror knappast att de återintroducerats på matsedeln sen dess. Iaf har de aldrig funnits under min dotters 10 år i grundskolan (eller 3 år på förskolan).

Men det är ju kött i iaf billiga rätter som kanske gör att skolan har möjlighet att servera kött varje dag.

 

[bellja]

Varför låter du inte den som påstår något svara själv?

Du sprider vanföreställningar som kommer ur veganpropaganda, som anammats av t.ex. Naturskyddsföreningen.

Egentligen är väldigt lite av det påstås är fullt ut sant om man skärskådar det.

Svenska idisslare ingår normalt i det normala naturliga kretsloppet, det blir inget totalt nettoöverskott på koldioxid eller metan, eftersom foderstaterna är sådana och de betar på betesmarker. Även mjölkkor betar, och sinkor betar ofta naturbetsmarker - det är ett bra sätt för dem att sina av.
Så alla idisslare som hålls i Sverige ingår i den grupp av djur du säger är viktigast att äta ifrån.

Vilken är drivkraften till att minska ätandet av (svenskt) kött? Jo, det är propaganda från veganskt håll, och mycket tveksamma hälsostudier (ja, jag har läst en del av dem).
I Sverige passar det att hålla idisslande djur, det möjliggör också odling, eftersom lantbruket ingår i ett kretslopp, spannmålsodling inte blir långsiktigt möjligt utan att det ingår djurhållning i systemet.

De mätningar av metanutsläpp från idisslare, som som man använder i propagandan, härör sig från mätningar från ffa Feedlots i USA, där man göder nötkreatur med i stort sett enbart spannmål, vilket maximerar metanet, samtidigt som det är en onaturlig foderstat.

De djur som minst ingår i det naturliga kretsloppet i Sverige är gris och kyckling. Där har man heller inte lyckats frigöra sig från utfodring med importerad soja fullt ut än.

De största källorna för metanutsläpp på jorden är inte den samlade kadren av idisslare, tama såväl som vilda, utan metangas utsläpp från sådant som läckande pipelines, illa skötta gasfyndigheter, samt (klimatmässigt urtråkigt) metangasavgång från smältande permafrost.
Tyvärr verkar intresset för att täta pipelines och att stoppa läckande gas/oljekällor vara minimalt, dessa finns ofta i f.d. Sovjetrepubliker i Asien. Varför man inte tar tag idetta på klimatmöten och ser till att fixa dessa fixningsbara problem är för mig en stor gåta. Inte lika sexigt som som att försöka skapa fossilfritt stål kanske?
De utsläppen är oändligt mycket större än det vad jordens samtliga idisslare faktiskt avger.

Snacket om att man kan odla "människoföda" istället för "mat till djur", vittnar också om att man i den veganska propagandan saknar insikter i hur spannmålsodling går till, och vilket det faktiska utfallet blir.

En stor del av det spannmål som sås för att bli någon form människoföda: t.ex. kvarnvete, maltkorn, raps etc, kommer inte att hålla de kvaliteer som behövs för att det ska kunna gå att baka av vetet, mälta kornet för öltillverkning, eller skapa rapsolja som kan användas i människors mat.
De undermånliga kvaliteerna går till djurfoder. De kvaliteer som är riktigt dåliga kan inte ens användas till djurfoder, utan används t.ex. till energi av olika slag.

Sedan så behöver jorden vila också från ensidig spannmålsodling inklusive andra "mat"-grödor, annars utarmas jorden och skadegörare av olika slag blir många. I växtföljden ingår att under några år odla vallfoder, alltså gräs oftast blandat med vallbaljväxter.

Man vet egentligen inte vilken gröda på ett visst givet ställe som verkligen kommer att hålla lämplig kvalitet för människomat, det vet man egentligen först vid/nära skörd. Många faktorer kan påverka både mängd och kvalitet, inte minst nederbördsmängd och när nederbörden kommer, påverkar kvalitén..

En alternativ användning av spannmål med för dålig kvalitet, skulle vara att använda den till energi, t.ex. HVO tillverkning.

När vi talar om mat, så tycker jag att man behöver vara tydligare, och faktiskt gå ner på nivån maträtter, och grupper av maträtter, och vilka ingredienser man faktiskt använder eller tänker sig ska användas.

Och att lite svepande säga att "ingredienserna kommer lite överallt ifrån", är alldeles för otydligt: man behöver knyta ingredienser mot maträtter och mot ingrediensernas ursprung.

Jag känner naturligtvis till hur man bruakr definiera olika slag vegetarisk kost.

Men suck. Jag är ärligt talat inte jättesugen på att ha den typen av diskussion, jag tycker inte den hör hit överhuvudtaget då vegetarisk mat i skolorna inte handlar om att ALLA ska vara vegetarianer varenda måltid. Dessutom har du ju redan bestämt dig för att alla motargument mot dig handlar om propaganda som någon slags veganlobby hittat på?

Men för att återgå till varför den här diskussionen inte hör hemma här. Du, och många andra köttätare, beskriver en utopi när ni pratar om hur bra och hållbart kött är. Ni börjar automatiskt att prata om svenskt nötkött, gärna viltkött också kanske. Enligt er löser sig alla problem bara man börjar äta svenska kor som ätit vallfoder som växer på åkrar där man inte kan odla något annat. Men det funkar ju inte så. Hur ska alla i hela sverige ha råd att plötsligt bara börja äta just svenskt nötkött? Och framförallt, vilket hör till diskussionen: hur ska alla skolor ha råd med det? Då är det ju toppen att de kan servera linser istället eller biffar gjorda på svenska ärtor. Detta är ingen stor grej. Skolan kommer inte tvinga er att bli veganer bara för att de försöker vara schyssta mot klimatet.

 

[Johanna1988]

Jag har jobbat med små barn (1 till 5 år) i över 20 år. Det du föreslår, t.ex. bönor, är inget som brukar gå hem tyvärr.

Jag har full förståelse för att det är tufft för personal i skolköken, med tight budget för både mat och personal.

Jag tror att vi är rätt långt ifrån varandra angående upplevelsen av vad små barn uppskattar att äta. De säkraste korten är frierade/panerade saker, absolut inte röror.

DEt har jag med, och håller inte med dig. Här äta bönor i olika marinader med god aptit, färdigpanerad mat går helt bort och vegetariskt färs äts med lika god aptit i köttfärsåsen som vanlig färs.

 

[Dentaku]

DEt har jag med, och håller inte med dig. Här äta bönor i olika marinader med god aptit, färdigpanerad mat går helt bort och vegetariskt färs äts med lika god aptit i köttfärsåsen som vanlig färs.

Det som verkar fungera bäst om man tittar runt verkar onekligen vara engagerad och intresserad matpersonal som tittar på vad som går hem hos eleverna på just deras skola.

Sedan håller jag med de som skrivit att det är onödigt att skriva att rätter är vegetariska, som om det inte vore vanlig mat. Spaghetti och vegetarisk pastasås med aubergine har inte alls samma klang som Spaghetti alla Norma för mig, som ändå gärna äter vegetariskt.
Det finns säkert en anledning till att saker vi serverades på min tid kallades risotto(kokt ris med ärtor, majs, paprika och finhackad skinka), pilaffris(samma som föregående minus skinka men med gurkmeja), minestronesoppa(grönsakssoppa med pasta och köttfärs) och parisare(hamburgerbröd med falukorvsskiva).

 

[Dentaku]

Men det är ju kött i iaf billiga rätter som kanske gör att skolan har möjlighet att servera kött varje dag.

Och mycket järnrika, med tanke på oron för att tonårstjejer inte får i sig tillräckligt med järn.

Ser jag till min egen skoltid var problemet i det avseendet inte så mycket vad som serverades i skolmatsalen, utan att tjejerna åt för lite mat överlag. Lösningen på det är en helt annan än att börja servera mer falukorv, kalops och stekt fläsk.