Vegetariskt på förskolan

[Mabuse]

De flesta skolor/förskolor kräver nog fortfarande läkarintyg för annan kost oavsett orsak. Jag fick själv som barn varje termin träffa skolläkaren för att få intyg för att framförallt slippa bli tvingad att äta kött i skolan. Varje gång fick jag frågan om jag försökte banta (?). Någon vegetarisk mat var det knappast tal om då. Den vegetariska "maten" bestod av en halv tomat eller en bit gurka. Jag blev vegetarian -82.

Tiderna har förändrats, tror jag. På barnens förskola satt det en lapp i köket med vilka barn som inte fick äta vad, och det var en salig blandning av religiösa, medicinska och personliga skäl. Muslimer och judar krävs ju knappast på läkarintyg för att inte behöva bli serverade griskött, t ex. Flera barn äter vegetariskt, och det har inte varit något problem på de skolor mina barn gått på. Den ena serverade ett vegetariskt alternativ varje dag till alla barn, så det var ju helt okomplicerat om barnen ville äta det istället.

 

[TinyWiny]

Om hon är så liten att hon inte själv förstår vad som är kött och inte - är det här verkligen ett så förankrat beslut hos henne?

Jag håller med någon annan. Driv på om vegetariska alternativ för alla barn istället. Så får hon välja varje dag.
Att någon ska berätta för henne ”idag är det kött, vill du äta det idag eller ha något annat” lär ju inte funka praktiskt för skolköket dessutom. Hur ska de då veta när de behöver fixa annan mat till henne? Och ska de slänga hennes veg om hon vill äta kött någon dag?

Fast hur ska ett barn kunna veta om det är köttbullar eller vegetariska bullar innan hen smakar? De ser väldigt lika ut. Det är lika dumt att tänka så som dagispersonalen gjorde med mitt ena barn som var allvarligt laktosintolerant. Personalen visste att hen blev sjuk en vecka efter minsta intag av vanlig mjölk med hemska magsmärtor och vattendiarré som följd men ändå resonerade de som så att hen skulle få välja och kom ibland och var stolta över att de hade lurat henne och menade att hen tyckte det var gott. Hur ett barn som inte kan läsa och än mindre har koll på vilken mat det kan vara mjölk i och som dessutom var van vid att kunna äta även sådant hen såg var mjölk men då i laktosfri variant skulle kunna göra ett sådant val övergår mitt förstånd.

Självklart ska man vara ärlig även mot barn och inte mörka och ljuga. Vill barnet inte äta kött så berättar man självklart att det är kött i en rätt. Det handlar om respekt för barnets integritet.

 

[MiniLi]

Fast hur ska ett barn kunna veta om det är köttbullar eller vegetariska bullar innan hen smakar? De ser väldigt lika ut. Det är lika dumt att tänka så som dagispersonalen gjorde med mitt ena barn som var allvarligt laktosintolerant. Personalen visste att hen blev sjuk en vecka efter minsta intag av vanlig mjölk med hemska magsmärtor och vattendiarré som följd men ändå resonerade de som så att hen skulle få välja och kom ibland och var stolta över att de hade lurat henne och menade att hen tyckte det var gott. Hur ett barn som inte kan läsa och än mindre har koll på vilken mat det kan vara mjölk i och som dessutom var van vid att kunna äta även sådant hen såg var mjölk men då i laktosfri variant skulle kunna göra ett sådant val övergår mitt förstånd.

Självklart ska man vara ärlig även mot barn och inte mörka och ljuga. Vill barnet inte äta kött så berättar man självklart att det är kött i en rätt. Det handlar om respekt för barnets integritet.

Jag tycker att det är extremt stor skillnad på att små barn är allergiska eller intoleranta och att små barn vill äta vegetariskt.

Jag tror ju inte att en 5-åring alltid fattar genomtänkta och bestående beslut. Det kan ju lika gärna ändras eller vara tillfälligt.
Om barnet är väldigt tydlig med att hen inte vill äta kött så får man nog förklara för barnet (i den här situationen) att den vanliga maten i skolan kommer innehålla kött nästan alla dagar.

 

[kryddelydd]

Dottern, 5 år, bestämde i helgen att hon inte längre vill äta kött. Vi diskuterade det fram och tillbaka och försökte belysa vad det innebär för henne i form av att våga prova nya grönsaker och behöva äta baljväxter, men hon stod fast vid sitt beslut. Under helgen prövade hon stora vita bönor för första gången och åt oväntat mycket (tidigare har hon smakat någon kidneyböna hit och någon svart böna dit, men inte tyckt om).

I dag var då första dagen på förskolan efter det tagna beslutet. Jag såg att det i dag skulle serveras köttbullar, och insåg att vi ju måste meddela förskolan om dotterns nya kost. Döm av min förvåning när jag möttes av ganska stor förvåning och oförstående inför att hon numera vill äta vegetariskt. Det är bara allergier de tar hänsyn till, och det krävs läkarintyg. Jag frågade om det inte fanns några vegetarianer på "stora skolan" (F-6), som förskolan är en del av, men det fanns det tydligen inte. Det enda förskolepersonalen kunde råda mig till var att jag själv skulle höra med kocken vad han kunde åstadkomma - om något.

Så, ni som har förskolebarn som äter vegetariskt: hur har ni gått tillväga? Det känns som att vi kommer att få jobba en del för att få igenom detta (om nu dottern fortsatt väljer köttfri kost). Jag kände mig verkligen som ett ufo när jag pratade med förskolan.

Menar du på fullt allvar att du låter en femåring ta den formen av beslut?
Jag ifrågasätter inte familjens val av kost (jag utgår här från att familjen är vegetarianer???) utan det faktum att du verkar tycka att en femåring är beslutskapabel när det gäller val av kost.

 

[cambodia]

Fast hur ska ett barn kunna veta om det är köttbullar eller vegetariska bullar innan hen smakar? De ser väldigt lika ut. Det är lika dumt att tänka så som dagispersonalen gjorde med mitt ena barn som var allvarligt laktosintolerant. Personalen visste att hen blev sjuk en vecka efter minsta intag av vanlig mjölk med hemska magsmärtor och vattendiarré som följd men ändå resonerade de som så att hen skulle få välja och kom ibland och var stolta över att de hade lurat henne och menade att hen tyckte det var gott. Hur ett barn som inte kan läsa och än mindre har koll på vilken mat det kan vara mjölk i och som dessutom var van vid att kunna äta även sådant hen såg var mjölk men då i laktosfri variant skulle kunna göra ett sådant val övergår mitt förstånd.

Självklart ska man vara ärlig även mot barn och inte mörka och ljuga. Vill barnet inte äta kött så berättar man självklart att det är kött i en rätt. Det handlar om respekt för barnets integritet.

Men fy så respektlöst och... och... dumt! Usch vad arg jag hade blivit!

 

[TinyWiny]

Jag tycker att det är extremt stor skillnad på att små barn är allergiska eller intoleranta och att små barn vill äta vegetariskt.

Jag tror ju inte att en 5-åring alltid fattar genomtänkta och bestående beslut. Det kan ju lika gärna ändras eller vara tillfälligt.
Om barnet är väldigt tydlig med att hen inte vill äta kött så får man nog förklara för barnet (i den här situationen) att den vanliga maten i skolan kommer innehålla kött nästan alla dagar.

Det är en skillnad om barnet blir sjukt av något men att kränka ett barn genom att mörka är aldrig rätt oavsett om det handlar om kött, lök, ärtor eller något annat barnet inte vill äta. Barn ska kunna lita på de vuxna de har omkring sig (och ja jag vet att många ljuger och säger att det inte är lök i maten t ex men jag anser inte att det är okej). Att inse som barn att man inte kan lita på sin omgivning skadar också om än inte fysiskt så psykiskt. Jag ser det som självklart att man får förklara att det är kött i maten om barnet inte vill äta det men man kan inte kräva av ett barn att hen bara ska veta i vilken mat det är kött i och inte. Därför ser jag det som självklart att personalen ska säga vad som innehåller kött och vad som inte innehåller kött så att barnet har ett val och det oavsett hur gammalt barnet är eller hur väl genomtänkt eller bestående beslutet är.

 

[TinyWiny]

Men fy så respektlöst och... och... dumt! Usch vad arg jag hade blivit!

Jag var vansinnig. Innan det upptäcktes vad problemet var så var hen jättesjuk och utreddes för allt inklusive hjärtfel, orkade inte leka, satt upp i sängen fem minuter i taget, blå om läpparna och tappade en tredjedel av sin vikt och det var en ren slump att laktosintoleransen upptäcktes. Jag vet inte hur det är nu men då ansågs så små barn (hen var två år) inte kunna vara laktosintoleranta så det var inte det första som utreddes heller och man brukar inte bli så fruktansvärt sjuk som hen blev av det heller. Att då som personal utsätta ett barn för återfall är bara så utstuderat grymt och var en av orsakerna till att jag bytte dagis för barnen. Det gick ju inte att lita på dem.

 

[MiniLi]

Det är en skillnad om barnet blir sjukt av något men att kränka ett barn genom att mörka är aldrig rätt oavsett om det handlar om kött, lök, ärtor eller något annat barnet inte vill äta. Barn ska kunna lita på de vuxna de har omkring sig (och ja jag vet att många ljuger och säger att det inte är lök i maten t ex men jag anser inte att det är okej). Att inse som barn att man inte kan lita på sin omgivning skadar också om än inte fysiskt så psykiskt. Jag ser det som självklart att man får förklara att det är kött i maten om barnet inte vill äta det men man kan inte kräva av ett barn att hen bara ska veta i vilken mat det är kött i och inte. Därför ser jag det som självklart att personalen ska säga vad som innehåller kött och vad som inte innehåller kött så att barnet har ett val och det oavsett hur gammalt barnet är eller hur väl genomtänkt eller bestående beslutet är.

Ja, men nu har ju skolan svårt att möta upp önskemålet och man har ännu inte kommit överens om hur saken ska hanteras. Det känns rimligt att barnet ändå äter fram tills dess att man ordnat alternativ kost. Eller skulle barnet blivit utan proteinkälla den dagen?

Jag tror inte att en 5-åring blir kränkt dagen efter hen bestämt sig. Annat om barnet varit vegetarian och man plötsligt lurar i barnet kött.

 

[TinyWiny]

Ja, men nu har ju skolan svårt att möta upp önskemålet och man har ännu inte kommit överens om hur saken ska hanteras. Det känns rimligt att barnet ändå äter fram tills dess att man ordnat alternativ kost. Eller skulle barnet blivit utan proteinkälla den dagen?

Jag tror inte att en 5-åring blir kränkt dagen efter hen bestämt sig. Annat om barnet varit vegetarian och man plötsligt lurar i barnet kött.

För dig kanske det känns rimligt. För mig gör det det inte. Vad är skillnaden på om barnet har bestämt sig idag eller för två år sedan? Jag undrar verkligen för jag mötte det tänket själv många gånger som barn att folk tyckte att jag så nyligen blivit vegetarian och att det då på något märkligt vis skulle vara mer okej att jag åt kött än om jag hade ätit vegetariskt under en längre tid. Sedan undrar jag också varför du ser det som mer okej att luras om det är något som nyligen är bestämt?

 

[MiniLi]

För dig kanske det känns rimligt. För mig gör det det inte. Vad är skillnaden på om barnet har bestämt sig idag eller för två år sedan? Jag undrar verkligen för jag mötte det tänket själv många gånger som barn att folk tyckte att jag så nyligen blivit vegetarian och att det då på något märkligt vis skulle vara mer okej att jag åt kött än om jag hade ätit vegetariskt under en längre tid. Sedan undrar jag också varför du ser det som mer okej att luras om det är något som nyligen är bestämt?

Först så tänker jag att det nog finns andra förklaringar än att personalen i det här fallet har lurat barnet. Det kanske var stressigt och rörigt så att de glömde/missade att prata med barnet? De som var i tjänst kanske inte fått informationen? De kanske inte hade förstått att de skulle informera barnet? De kanske trodde att barnet skulle äta den vanliga maten tills kocken löst specialkost?
Dvs de lurades förmodligen inte alls.

Och en 5-åring har ju inte riktigt utvecklat sina kognitiva förmågor fullt ut. Jag gissar att du var äldre när du blev ifrågasatt?

Jag tycker givetvis att skolan ska lösa problemet, men man behöver ju inte förstora upp det som hände nu i början innan det ens finns en överenskommelse med skolan. Jag tror inte det är någon risk för barnets psykologiska välmående om man förklarar att hen får äta den vanliga maten i skolan sålänge.

 

[Lingon]

Det är en skillnad om barnet blir sjukt av något men att kränka ett barn genom att mörka är aldrig rätt oavsett om det handlar om kött, lök, ärtor eller något annat barnet inte vill äta. Barn ska kunna lita på de vuxna de har omkring sig (och ja jag vet att många ljuger och säger att det inte är lök i maten t ex men jag anser inte att det är okej). Att inse som barn att man inte kan lita på sin omgivning skadar också om än inte fysiskt så psykiskt. Jag ser det som självklart att man får förklara att det är kött i maten om barnet inte vill äta det men man kan inte kräva av ett barn att hen bara ska veta i vilken mat det är kött i och inte. Därför ser jag det som självklart att personalen ska säga vad som innehåller kött och vad som inte innehåller kött så att barnet har ett val och det oavsett hur gammalt barnet är eller hur väl genomtänkt eller bestående beslutet är.

Fast om barnet själv tycker att det går bra att äta kött ibland så kanske inte de vuxna ska förstora det så mycket att de påpekar för barnet varje dag att maten innehåller kött? Dessutom kan inte förskolan hålla på och laga dubbla portioner till ett barn varje dag, en kötträtt och en vegetarisk så att barnet får välja varje dag. Man får bestämma sig.

 

[Badger]

Jag tycker att det är extremt stor skillnad på att små barn är allergiska eller intoleranta och att små barn vill äta vegetariskt.

Jag tror ju inte att en 5-åring alltid fattar genomtänkta och bestående beslut. Det kan ju lika gärna ändras eller vara tillfälligt.
Om barnet är väldigt tydlig med att hen inte vill äta kött så får man nog förklara för barnet (i den här situationen) att den vanliga maten i skolan kommer innehålla kött nästan alla dagar.

De har ju inte heller i normalfallet koll på att köttbullar och korv innehåller kött. Inte heller grytor och så. De kan tro att det enda som är kött är en stek eller en köttbit. De kan ju även vara sega och svårtuggade och därmed ge intryck av att inte vara så kul.

De kan ju till och med missa saker som att kött=kyckling, nöt, gris, fisk osv och tänka att kött är nötkött medan kyckling inte är "kött". Eller att allting som egentligen är kött heter kyckling.

Vi har nog inte varit så jättehänsynsfulla egentligen när det gäller sådana önskemål. Tex när A 4 år kom hem och sa att gris var vidrigt och inte gick att äta för att fröken sagt så, så sa vi att vi inte tycker det och det behöver han inte heller tycka om han inte vill och så serverade vi det ändå och han fick smaka igen, eftersom han faktiskt älskar blodpudding. Vi kunde ju såklart hänsynsfullt tagit fasta på det och helt enkelt undvikit griskött för all framtid och påmint honom om hans önskemål regelbundet. Men han var 4.

 

[Badger]

Självklart ska man vara ärlig även mot barn och inte mörka och ljuga. Vill barnet inte äta kött så berättar man självklart att det är kött i en rätt. Det handlar om respekt för barnets integritet.

Ja jag tycker man ska vara jätteärlig! När A som liten tittade på kycklingar som pickade, stora kycklingar som var nästan lika stora som mamma höna, så sa han hmm kyckling...? -Ja precis, det är kycklingar man äter när det är kyckling.

Likaså har vi tydligt berättat att det är kött i köttbullar och korv, det är faktiskt lätt att missa och de glömmer många gånger.

 

[Lingon]

De har ju inte heller i normalfallet koll på att köttbullar och korv innehåller kött. Inte heller grytor och så. De kan tro att det enda som är kött är en stek eller en köttbit. De kan ju även vara sega och svårtuggade och därmed ge intryck av att inte vara så kul.

De kan ju till och med missa saker som att kött=kyckling, nöt, gris, fisk osv och tänka att kött är nötkött medan kyckling inte är "kött". Eller att allting som egentligen är kött heter kyckling.

Vi har nog inte varit så jättehänsynsfulla egentligen när det gäller sådana önskemål. Tex när A 4 år kom hem och sa att gris var vidrigt och inte gick att äta för att fröken sagt så, så sa vi att vi inte tycker det och det behöver han inte heller tycka om han inte vill och så serverade vi det ändå och han fick smaka igen, eftersom han faktiskt älskar blodpudding. Vi kunde ju såklart hänsynsfullt tagit fasta på det och helt enkelt undvikit griskött för all framtid och påmint honom om hans önskemål regelbundet. Men han var 4.

Ojojoj, vad den läraren hade fått höra från mig.... och rektorn... Bra hanterat av er!

 

[Badger]

Fast om barnet själv tycker att det går bra att äta kött ibland så kanske inte de vuxna ska förstora det så mycket att de påpekar för barnet varje dag att maten innehåller kött? Dessutom kan inte förskolan hålla på och laga dubbla portioner till ett barn varje dag, en kötträtt och en vegetarisk så att barnet får välja varje dag. Man får bestämma sig.

Jag tycker nog att förskolan borde ha vegetariskt alternativ eller ett utbud av grönsaker och bönor i sådan mängd att ett barn, eller olika, kan skippa köttet, eller makaronerna, varje dag. Bönröra/ratatouille. För det är nyttigt med grönsaker.

Men jag tycker inte att man ska skriva femåringar på näsan och pressa dem att följa sina plötsliga beslut i någonting utan låta dem vara fem och ta tillbaka beslut och modifiera dem utan press och ge fullkomlig information tex kött är korv och köttbullar och så.

Tex om de bestämmer att hädanefter ska jag bara ha rosa, så om de tar en blå tröja nästa dag behöver man inte pressa dem -men du sa att du bara ska ha rosa, då får du inte ha den här tröjan nu, du har tagit ett beslut! Om de vet att tröjan är blå alltså.

 

[Badger]

Ojojoj, vad den läraren hade fått höra från mig.... och rektorn... Bra hanterat av er!

Vi sa faktiskt inte ens pip om det till personalen och vet inte vem som sa det. Det kändes som för känsligt område och man vet inte i vilken situation det kan ha skett.

 

[Lingon]

Jag tycker nog att förskolan borde ha vegetariskt alternativ eller ett utbud av grönsaker och bönor i sådan mängd att ett barn, eller olika, kan skippa köttet, eller makaronerna, varje dag. Bönröra/ratatouille. För det är nyttigt med grönsaker.

Men jag tycker inte att man ska skriva femåringar på näsan och pressa dem att följa sina plötsliga beslut i någonting utan låta dem vara fem och ta tillbaka beslut och modifiera dem utan press och ge fullkomlig information tex kött är korv och köttbullar och så.

Tex om de bestämmer att hädanefter ska jag bara ha rosa, så om de tar en blå tröja nästa dag behöver man inte pressa dem -men du sa att du bara ska ha rosa, då får du inte ha den här tröjan. Om de vet att tröjan är blå alltså.

Ja, men problemet uppstår nog mest i små verksamheter. T.ex. små privata förskolor. De kommunala som får lunchen från ett större skolkök har nog lätt för att servera vegetariskt till något enstaka barn medan den lilla privata har det svårare, helt enkelt för att det blir dyrare.

 

[Lingon]

Vi sa faktiskt inte ens pip om det till personalen och vet inte vem som sa det. Det kändes som för känsligt område och man vet inte i vilken situation det kan ha skett.

Jag hade pratat med klassläraren och berättat om vad mitt barn sagt och frågat om hen visste vad som hänt och om hen kunde försöka se till att det inte händer igen. Barn är tillräckligt bra på att komma på att saker är äckliga ändå.

 

[TinyWiny]

Först så tänker jag att det nog finns andra förklaringar än att personalen i det här fallet har lurat barnet. Det kanske var stressigt och rörigt så att de glömde/missade att prata med barnet? De som var i tjänst kanske inte fått informationen? De kanske inte hade förstått att de skulle informera barnet? De kanske trodde att barnet skulle äta den vanliga maten tills kocken löst specialkost?
Dvs de lurades förmodligen inte alls.

Och en 5-åring har ju inte riktigt utvecklat sina kognitiva förmågor fullt ut. Jag gissar att du var äldre när du blev ifrågasatt?

Jag tycker givetvis att skolan ska lösa problemet, men man behöver ju inte förstora upp det som hände nu i början innan det ens finns en överenskommelse med skolan. Jag tror inte det är någon risk för barnets psykologiska välmående om man förklarar att hen får äta den vanliga maten i skolan sålänge.

Så kan det absolut ha varit.

Nej jag var inte äldre när jag inte ville äta kött men blev tvingad och lurad. Däremot var jag tio när jag hade pondus nog att helt börja vägra. Innan dess hade jag böjt mig för hot och våld.

Nej självklart ska man inte förstora upp saker och ting men det är långtifrån att förstora upp till att ljuga och mörka. Man ska vara ärlig.

 

[TinyWiny]

Fast om barnet själv tycker att det går bra att äta kött ibland så kanske inte de vuxna ska förstora det så mycket att de påpekar för barnet varje dag att maten innehåller kött? Dessutom kan inte förskolan hålla på och laga dubbla portioner till ett barn varje dag, en kötträtt och en vegetarisk så att barnet får välja varje dag. Man får bestämma sig.

Självklart får man bestämma sig om nu inte skolan kan erbjuda varierad mat till alla och självklart ska man inte förstora upp heller men inte heller ljuga och mörka.