Vet bäst mentalitet extra vanligt i hästvärlden?

Ja jag tror att det lättare slår över hos vissa när känslorna är starka. Visst är det! Vansinnigt irriterande! Jag kommer aldrig med förslag ens. Frågar någon svarar jag gärna men jag säger inte något utan att ha fått frågan hur fel jag än tycker att de gör när det handlar om just tyckanden. I mitt stall och med mina hästar gäller mina regler rakt av däremot.
Det finns en anledning till varför jag inte ville skaffa häst förren jag hade möjlighet att ha eget stall. Att stå bland besserwissrar, dramaqueens och en massa konspirationer orkar jag inte med. Mitt stall och mina hästar är min frizon där jag hämtar kraft. Det får inte förvandlas till onödigt irritationsmoment.

Jag förstår vad du menar. Det är ju så oerhört trist när vissa förstör en miljö som egentligen är byggd på kamratskap. Hur kul är det att åka till stallet varje dag när man alltid är osams med någon där? Nej usch det skulle jag inte orka med i längden. Mer kamratskap tack!
 
Om det var i stallet så var det jag! Blev mycket förvånad när jag hittade en släkting till förra ägaren i mitt stall. Hen tyckte att hen hade full rätt att vistas där och var sur för att sadelkammaren var låst. Jag tyckte inte att hen hade i mitt stall att göra överhuvudtaget. Särskilt inte när jag just då hade nyfödda kattungar och mamman var en vild katt som jag var tacksam för hade vågat föda sina ungar här och inte ute i skogen eller på någon annan mycket farligare plats. Det förstod hen inte alls heller.

Även om man känner ägaren tycker inte jag att man går in när ingen är där utan att ha avtalat det. Jag gör det iallafall inte.
Det är ju faktiskt hemfridsbrott och inte lagligt.
Så du har all rätt att vara upprörd.
 
Jag tycker att din tråd är bra, det är viktigt att man tar upp och diskuterar hur man beter sig mot varandra. Kanske får det någon att reflektera över sitt eget beteende och om det kan förbättras. Jag har tidigare sysslat med simning, triathlon, multisport och fallskärmshoppning och upplevde inte alls samma attityder i exempelvis deras diskussionsforum. Jag har hört ryktas att fler kvinnodominerade sporter, exempelvis hundsport, kan dras med liknande tendenser, men vet inte själv. Har även hört att kvinnor kan vara ganska hårda mot varandra i föräldraforum också. Men jag håller mig till vad jag sett här inom hästsporten:

Det verkar anses mer accepterat i anonyma hästforum att kritisera varandra hårt och vara stolt för att man "tål" det, vilket jag inte alls känner igen från extremsporter. Exempelvis:
"Kajsastina har minsann talat om både ett och annat för mig och ibland har man gått hem gråtandes men tack vare henne har jag kommit dit jag är idag!"
Detta är en ganska osund attityd. Ingen forskning eller evidens styrker tesen att man måste "bryta ner någon för att bygga upp den igen" på en generell population av människor. Man kommer faktiskt längre på saklig och konstruktiv kritik, i positiv och nyfiken anda, om att man vill påverka människors benägenhet till förändring. Man har forskat inom detta område, det finns en känd äldre studie på ett stort antal rökare som fick olika former av coachingmetoder för att sluta röka, och därmed har man lyckats se tydliga mönster på feedback och förändringsbenägenhet.

Behöver jag säga att fokusera på risker med rökningen och tala om hur fel rökaren levde inte bet särskilt bra? Det kan vara bra att ta med sig även när man är i ett hästforum. :)

Jag har också en regel att inte lägga mig i andras ridning och hantering av sina hästar, om jag inte blir tillfrågad. Sedan lyckas man inte alltid själv, men att ha det som rättesnöre kan vara bra.

Det ligger nog någonting i det, kvinnor är ju inte sällan hårdare även mot sig själva.

Har också varit med om en person som slängde täcken i omockade boxar för att man inte vikt de korrekt innan man hängt upp dessa. Det skulle vara kant till kant nämligen :banghead: det finns inget positivt som kan komma ur sådana handlingar mer än intriger och tjafs.

I större stall är det vanligt med grupperingar. Hierakin kan vara rätt brutal för den som inte vill spela med. Det är svårt att veta hur man ska bemöta dylikt mer än att låta det passera då man inte vill skapa konflikter som sedan kan dras med en i åratal.
 
Det är ju faktiskt hemfridsbrott och inte lagligt.
Så du har all rätt att vara upprörd.
Visst var det det! Först blev jag förvånad när jag hittade hen där, sedan irriterad och sedan förbannad för att hen inte gick därifrån när jag påtalade scenariot med den vilda kattmamman och hennes ungar. Hen lärde sig förhoppningsvis och har inte varit här sedan dess.
 
Jag har funderat på detta med människor som påstår sig veta bäst, kontrollera andra, klaga på andra och vara allmänt dryga, är inte dessa ändå mer vanligt i hästvärlden? Eller ja, det träder fram mer där åtminstone eller har jag bara haft otur?

Tycker det alltid finns sådana här människor i närheten av hästar. Det händer på riktigt att det dyker upp människor från grannområdet och går igenom stallet där vi står för att kontrollera saker (!) sist för att kolla kvalitet på höet...

Själv försöker jag sköta mitt eget och lägger mig bara i när det handlar om vanvård. Att någon rider på ”fel” bett (enligt mig), ger sin häst ett foder jag ogillar och dylikt lägger jag mig inte i.
Jag har också upplevt en hel del ”vet bäst”-attityd inom hästgrupperna häromkring. Tycker det blir så uppdelat beroende på vad man har för inriktning och folk tittar snett på varandra eller snackar skit bakom ryggen, istället för att hjälpa varandra med den samlade kunskapen som de har. Vissa personer vill inte vara till hjälp även om de blir tillfrågade om man inte hör till ”rätt gäng”. Andra kör över totalt med sina egna åsikter och ibland inte så hästvänliga metoder för att de är så slipade i käften och duktiga på att förklara bort sina dumma ideer, det är faktiskt manipulativt beteende..

Själv hjälper jag gärna till om det är något jag kan, men inte utan att bli tillfrågad. Var och en med sitt, förstås om det är något som är rent ut av farlig eller så, då är det ju en annan sak.

I vårt stall tycker jag vi har bra stämning och folk som hjälper till om det behövs. Jag trivs bra där och det hoppas jag att alla andra också gör.
 
Håller med att hästmänniskor ibland kanske lägger sig i för mycket och tycker sig veta bäst.Klart alla har sin uppfattning men från det till att inte ta in nytt, våga prova och faktiskt ifrågasätta utifrån att Så har det ju alltid varit.....
Jag tycker det är båkpttänk att inte våga vidga vyer.
Jag tycker man får gärna tycka olika men försöka sätta sig in hur andra tänker eller varför saker blir som det blir.Människan vill (är min uppfattning ) gärna att allt ska vara svart eller vitt men så är ju livet sällan.
Det är en balansgång att kunna diskutera men även respektera.
Likaså balansgång på att bara för jag tycker en sak är det inte samma sak som att jag kan göra på mitt sätt, det kan ju faktisk såra andra
 
Ja men ibland känns det som det blivit en koncentration av dessa konstiga människor i stall jag känner till. Man har varit med om så mycket galna saker som man inte vet om man ska skratta eller gråta över :D t.ex. har jag kommit hem och upptäckt en helt främmande häst som flyttat in, varpå ägaren tyckte det var helt legitimt då det ju fanns plats.. också en form av ”jag-vet-bäst-mentaliteten”.

Är det möjligen också den äldre hierakin från militärtiden som ibland träder fram?
Jag har gjort kopplingen: finns en hel del pkykiskt sjuka eller instabila som sysslar med hästar.Kanske är en bidragande faktor ....många känner sig tryggare med djur men har svårare att hantera andra människor
 
Den mentaliteten riskerar alltid att finns där människor med brinnande intresse finns. Inom hundvärlden, fotbollsvärlden, bandyvärlden, hockeyvärlden osv osv. Inom alla områden där intresset är starkt, alltså inte bara i hästvärlden. Det finns alltid de som går från brinnande intresse till att bli fanatiker, som tappar all form av ödmjukhet och som anser sig veta och kunna allt bäst, lägger sig i allt och absolut inte kan ta till sig andras kunskaper eller att andras sätt kan vara precis lika bra.

Ett samband jag däremot märkta av är att överallt där det är TÄVLING och TÄVLA som är huvudfocus så blir attityden om att: -jag ska ha rätt och jag ska jävlarimeg vinna denn diskussion med - för det är jag som skall vara bäst, kolla här va, gör som jag!

Detta har sedan spridit sig som ett gift i hela samhället.
 
Ett samband jag däremot märkta av är att överallt där det är TÄVLING och TÄVLA som är huvudfocus så blir attityden om att: -jag ska ha rätt och jag ska jävlarimeg vinna denn diskussion med - för det är jag som skall vara bäst, kolla här va, gör som jag!

Detta har sedan spridit sig som ett gift i hela samhället.
Japp och så är det svårt o skriva ....jag förstår vad du menar....även om jag inte håller med eller kan just det du kan 😉😂
 
  • Gilla
Reactions: ptr
Ja men ibland känns det som det blivit en koncentration av dessa konstiga människor i stall jag känner till. Man har varit med om så mycket galna saker som man inte vet om man ska skratta eller gråta över :D t.ex. har jag kommit hem och upptäckt en helt främmande häst som flyttat in, varpå ägaren tyckte det var helt legitimt då det ju fanns plats.. också en form av ”jag-vet-bäst-mentaliteten”.

Är det möjligen också den äldre hierakin från militärtiden som ibland träder fram?

Jisses - så någon random människa har alltså flyttat in sin häst i ett stall för att den såg att det fanns en ledig plats? Det låter extremt gränslöst. Även om den randoma människan redan har en häst i stallet är det helt gränslöst
 
Lite allmän reflektion.

Folk är ganska lättkränkta när det gäller att få råd som de inte bett om. Eller svar de inte ville ha.

Jag blir klart irrieterad av råd jag inte bett om, samtidigt som jag själv inte kan hålla käften när jag tycker andra gör rent korkade saker.
 
Lite allmän reflektion.

Folk är ganska lättkränkta när det gäller att få råd som de inte bett om. Eller svar de inte ville ha.

Jag blir klart irrieterad av råd jag inte bett om, samtidigt som jag själv inte kan hålla käften när jag tycker andra gör rent korkade saker.
Jag tycker det beror mycket på hur råden framförs, jag har stått med personer som ofta gett mig råd och jag har aldrig blivit irriterad.
Men även med andra personer som kommit med råd, fast med tillhörande överlägsen "jag vet bättre än dig, nu ska jag visa hur det ska göras på riktigt" attityd, utan minsta förståelse för att saker kan göras på olika sätt och ändå fungera. Sånt är jävligt tröttsamt...
 
Jisses - så någon random människa har alltså flyttat in sin häst i ett stall för att den såg att det fanns en ledig plats? Det låter extremt gränslöst. Även om den randoma människan redan har en häst i stallet är det helt gränslöst

Ja man blev rätt häpen om jag säger så.. hon hade inte ens häst i stallet sedan tidigare även om vi kände till lite ytligt vem hon var. Hon blev jättearg när vi bad henne flytta ut :meh:
 
Jag tycker det beror mycket på hur råden framförs, jag har stått med personer som ofta gett mig råd och jag har aldrig blivit irriterad.
Men även med andra personer som kommit med råd, fast med tillhörande överlägsen "jag vet bättre än dig, nu ska jag visa hur det ska göras på riktigt" attityd, utan minsta förståelse för att saker kan göras på olika sätt och ändå fungera. Sånt är jävligt tröttsamt...

Ja det finns en skillnad på att tala till någon och att prata med någon. Det är ofta här det felar då vissa intar en uppläxande attityd. Jag brukar försöka lyfta fram att man ska prata om det är något man anser är fel, kom gärna då till mig så kan vi säkert komma överens på ett sätt som känns bra för båda. Vissa vill nog bara ha något att ”bonda” med, det är lättare att göra så genom att prata skit om någon typ.. får den känslan ibland!
 
Jag tror att "vet-bäst"-mentaliteten kommer fram mest när det gäller grejer som någon anser sig själv vara duktig på, men objektivt sett inte är så himla duktig på. Det krävs att man är hyfsat duktig på något innan man på riktigt kan börja se sina egna brister (eftersom det krävs kunskap för att se dem) och då blir man nog oftast betydligt mer ödmjuk och mottaglig.
Jag tror kanske att det blir lite värre inom grejer som just hästsporten eftersom det inte är en så himla objektivt tydligt vad som är bra vs dåligt. Som motvikt kan man ju ta bowling som är väldigt svartvitt, antingen trillar käglorna eller så står dom kvar och det är det som bestämmer hur duktig du är.

Kopplingen mellan "veta-bäst"-mentaliteten och hög uppfattad kunskap men egentlig låg kunskap tycker jag märks extra tydligt här på forumet. De som går på hårt och nästan dumförklarar, ofta med en "sätta-dit"-mentalitet i sitt sätt att diskutera, är de som ytterst sällan (om ens öht) bidrar med riktigt kunskapsfyllda, förklarande och lärorika inlägg. De kunskapsfyllda inläggen kommer nästan alltid från ödmjuka skribenter.
 
Jag har funderat på detta med människor som påstår sig veta bäst, kontrollera andra, klaga på andra och vara allmänt dryga, är inte dessa ändå mer vanligt i hästvärlden? Eller ja, det träder fram mer där åtminstone eller har jag bara haft otur?

Tycker det alltid finns sådana här människor i närheten av hästar. Det händer på riktigt att det dyker upp människor från grannområdet och går igenom stallet där vi står för att kontrollera saker (!) sist för att kolla kvalitet på höet...

Själv försöker jag sköta mitt eget och lägger mig bara i när det handlar om vanvård. Att någon rider på ”fel” bett (enligt mig), ger sin häst ett foder jag ogillar och dylikt lägger jag mig inte i.


Ja det är vanligt tycker jag. speciellt de som nyss köpt ponny/häst blir väldigt snabbt ”duktiga” på allt från ridning, markarbete, hoppnkng pch lasting somexempel.
Mycket intressant.
 
Jag fick till en av mina bästa comebacks på temat en gång:
--Jag kan faktiskt det här bra, jag har hållit på med hästar i över två år nu (ponnypappa)
--Det är imponerande, jag har hållit på i drygt 20 år och kan nästan ingenting (jag)
 
Själv tycker jag "vet bäst-attityden" är väldigt stark inom tex mat och träning. Sett heta diskussioner på sociala forum och kring fikabord kring tex för eller emot LCHF, veganism etc.
 
Samma fenomen finns också inom katt världen. Uppfödare som har en himla massa att säga om andras hantering.Även segelklubben jag var medlem i hade ett gäng gubbar som hade åsikter om exakt allt. De stod gärna i flock vid mastning och drygade sig, men gjorde absolut ingenting för att hjälpa till.
 
  • Gilla
Reactions: Sar
Jag tycker att vet-bäst mentaliteten är stor i hästvärlden, gärna av de som inte är så duktiga ännu. Tycker mig märka det bland hundmänniskor också. Min slutsats är att en hel del hund- och hästmänniskor är inte kloka :D (tänker det givetvis bara för mig själv och jag är ju själv hästmänniska ;)). Jag tycker att man sköter sitt sålänge man inte ser att någon far illa. Åsikter om småsaker tycker jag att man kan hålla för sig själv.
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 913
Senast: Snurrfian
·
Tjatter Nu fick det vara nog enligt Tiffany. Nu var det inte bara troll i bäcken (där det verkligen inte hade att göra), men nu hade feerna...
24 25 26
Svar
516
· Visningar
20 558
Senast: qitis
·
Hundhälsa V är en kastrerad risenschanuzerhane. Jag har haft honom sen han var 6 månader. Han har alltid varit en energisk hund och ganska "hård i...
Svar
19
· Visningar
4 252
  • Låst
  • Artikel
Dagbok Jag har verkligen ett underbart jobb, trivs jättebra! Och det är så fantastiskt SKÖNT att ha ett jobb där man trivs! Jag har provat...
Svar
0
· Visningar
926
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp