Vilka jobb känns helt omöjliga för dig?

[Avalbane]

Jag skulle inte vilja jobba inom vården. Skulle själv må så dåligt så skulle inte alls funka. Och har ju fullt upp med mig själv i perioder... Gick omvårdnad på gymnasiet och insåg efter praktik där att vården inte var något för mig. Så efter studenten läste jag något helt annat på högskolan.

Annars skulle jag inte klara av att jobba med slakt och skulle vara sämsta telefonförsäljaren då jag inte skulle kunna ringa upp någon pga telefonfobi. (Spec med att ringa upp folk.)

Annars tror jag att jag inte skulle trivas så bra på ett 7-16 jobb eller ett "löpande band". Då jag gillar jobba varierat samt oregelbundna tider.

 

[Gnist]

Om inga alternativ fanns att välja och vraka efter vad jag vill, trivs med och tycker är roligt och jobb behövs för att sätra mat på bordet och betala räkningar så är inget jobb för omöjligt i väntan på att något-för mig personligen- mer lämpligt jobb att söka dyker upp.

Få som står utan jobb har råd att vara kräsna nån längre period.

 

[Roheryn]

Det beror ju på lite - jag har den enorma lyxen att jag är eftersökt av rekryteringskonsulter och ständigt får erbjudanden om nytt jobb. I det perspektivet kan man ju välja och vraka lite och i nuläget så reflekterar jag inte ens över att byta om inte det som erbjuds både är intressantare och ger bättre lön/andra förmåner än nuvarande jobb.

I ett annat perspektiv - om jag skulle bli arbetslös och vara i behov av försörjning - så skulle jag ju kunna göra vadsomhelst även om det inte skulle vara så oerhört givande. Jag är givetvis inte bra på allting och har inte utbildning för allting, men i övrigt kan jag nog faktiskt tänka mig "alla" jobb, även om vissa skulle vara sådana att jag söker nytt jobb hela tiden.

Det jag skulle ha väldigt svårt för är serviceyrken och jobb inom vård och omsorg och ännu mer jättesvårt skulle det vara att jobba som telefonförsäljare - men jag skulle göra allt det där om det krävdes för att överleva. Att kunna välja är lyx och jag är medveten om att min nuvarande situation är extremt priviligierad.

 

[Cambrie]

Vapenindustrin, militären eller slakt. Det mesta andra skulle jag nog kunna fixa om jag verkligen behövde.

 

[Raderad medlem 68338]

Om inga alternativ fanns att välja och vraka efter vad jag vill, trivs med och tycker är roligt och jobb behövs för att sätra mat på bordet och betala räkningar så är inget jobb för omöjligt i väntan på att något-för mig personligen- mer lämpligt jobb att söka dyker upp.

Få som står utan jobb har råd att vara kräsna nån längre period.

Själv har jag arbetat som tex arkeolog, operasångerska och reklammodell

 

[sweep]

Om det är exakt som idag med utbildning osv som jag har (inte har) så är det väl egentligen inget jobb som är omöjligt. Det vet jag ju inte förrens jag har provat på det.

Men jag vill helst inte jobba i butik igen för jag orkar inte med folk. Eller jobba med service överhuvudtaget
Och inom vården (äldreboende) vill jag helst inte heller till då jag inte gillar hur jobbet är. För lite personal och mest bara förvaring av äldre människor. Jag var dock på demensboende vilket kan påverka vad jag tycker.

 

[Fruentimber]

I princip allt som inte har målstyrd arbetstid där man även har möjlighet att sitta hemifrån större delen av arbetstiden.

 

[MissFideli]

Vill inte jobba med vård/omsorg eller förskola/skola. Jag är definitivt inte lämpad för det och skulle vantrivas väldigt. Tror inte jag skulle orka jobba med djur heller.

 

[BernT]

Jag är inte kräsen. Behöver jag en inkomst så tar jag det som erbjuds tills jag hittar det jag vill ha. Slakt hade jag haft svårt för men jag hade bara fått bita ihop.

 

[iNHALE]

Att jobba med barn oavsett ålder, fullständigt otänkbart.

 

[Lingon]

Att jobba med barn oavsett ålder, fullständigt otänkbart.

Samma här! Jag har aldrig varit förtjust i barn. När jag själv fick barn så höjdes min tolerans mot barn. Men nu när mitt barn är tonåring så har min tolerans mot små barn sjunkit rätt rejält. Jag är helt enkelt klar med det där med små barn. Kan inte förklara det på annat sätt.

 

[iNHALE]

Samma här! Jag har aldrig varit förtjust i barn. När jag själv fick barn så höjdes min tolerans mot barn. Men nu när mitt barn är tonåring så har min tolerans mot små barn sjunkit rätt rejält. Jag är helt enkelt klar med det där med små barn. Kan inte förklara det på annat sätt.

Min kusin har lämnat en framgångsrik karriär som läkare och skolat om sig till mellanstadielärare... Jag har heller inte någon affektion för barn, har inga egna, kommer aldrig få och får ont i huvudet när grannens barn har kalas på andra sidan gatan (skrik och lek). Att tillbringa hela dagarna i sånt hade jag aldrig orkat.

 

[Anna]

Fönsterputsare på hus högre än tre våningar eller vad nu de som sitter i kranarna högst upp vid Karlatornet för tillfället gör, sådant hade faktiskt varit omöjligt för jag hade troligtvis fått slag innan jag ens börjat. Och jag är känslig för intryck och tror inte att jag hade klarat av att jobba i barngrupp någon längre tid utan att krascha. Men man vänjer sig kanske. Skulle det krisa skulle jag ju göra det som behövdes.

 

[co-SMAD4]

Nyfiken fråga till er som inte kan tänka er jobb på slakteri; är det för att bedövningen och avblodningen känns oöverkomlig eller etiskt/äter inte kött?

Till frågan: Jag har kommit fram till att jobb med dålig arbetsmiljö och dålig chef är omöjliga för mig. Arbetsviljan dör. Bra arbetsmiljö och stöttande chef - då kan jag nog utföra vilket jobb som helst!

 

[sthu]

Nyfiken fråga till er som inte kan tänka er jobb på slakteri; är det för att bedövningen och avblodningen känns oöverkomlig eller etiskt/äter inte kött?

Jag har jobbat nära slakteriverksamheten, som skadedjursbekämpare var jag inne på slakteri minst en gång i månaden och vittjade diverse fällor i samtliga lokaler inkl produktion.
Jag äter inte kött men det som "stör" mig mest med slakteri är lukten. Det är ingen angenäm lukt, speciellt inte där de gör leverpastej..

 

[alazzi]

Nyfiken fråga till er som inte kan tänka er jobb på slakteri; är det för att bedövningen och avblodningen känns oöverkomlig eller etiskt/äter inte kött?

Till frågan: Jag har kommit fram till att jobb med dålig arbetsmiljö och dålig chef är omöjliga för mig. Arbetsviljan dör. Bra arbetsmiljö och stöttande chef - då kan jag nog utföra vilket jobb som helst!

Jag kan inte tänka mig att döda någon. Har även svårt för blod. Sjukvård går bort eftersom jag är så spruträdd. Väldigt äckelmagad så att jobba med äldrevård går bort. Skulle aldrig klara av att byta blöjor på äldre.

Tråkiga rutinjobb fungerar. Då kan jag lyssna på poddar och bara göra mitt jobb.

 

[parellikusken]

Nyfiken fråga till er som inte kan tänka er jobb på slakteri; är det för att bedövningen och avblodningen känns oöverkomlig eller etiskt/äter inte kött?

Till frågan: Jag har kommit fram till att jobb med dålig arbetsmiljö och dålig chef är omöjliga för mig. Arbetsviljan dör. Bra arbetsmiljö och stöttande chef - då kan jag nog utföra vilket jobb som helst!

Inte ätit kött av etiska orsaker på nästan 25 år nu. Tycker det är en fruktansvärd industri jag inte vill stödja.

 

[Mia_R]

Nyfiken fråga till er som inte kan tänka er jobb på slakteri; är det för att bedövningen och avblodningen känns oöverkomlig eller etiskt/äter inte kött?

Till frågan: Jag har kommit fram till att jobb med dålig arbetsmiljö och dålig chef är omöjliga för mig. Arbetsviljan dör. Bra arbetsmiljö och stöttande chef - då kan jag nog utföra vilket jobb som helst!

Jag kan inte tänka mig att vara delaktig i avlivandet och hanteringen runtomkring, men jag hade inte haft några problem att jobba som styckare. En flådd och urtagen kropp är inte ett djur längre utan bara en kropp.

När jag tänker på saken, jag skulle nog inte klara av att jobba som obducent heller. Allt som kommer in är inte färskt.

 

[Daff]

Nyfiken fråga till er som inte kan tänka er jobb på slakteri; är det för att bedövningen och avblodningen känns oöverkomlig eller etiskt/äter inte kött?

Till frågan: Jag har kommit fram till att jobb med dålig arbetsmiljö och dålig chef är omöjliga för mig. Arbetsviljan dör. Bra arbetsmiljö och stöttande chef - då kan jag nog utföra vilket jobb som helst!

Dels tycker jag inte om köttindustrin och är (bla av den anledningen) vegetarian. Men jag skulle också må otroligt dåligt av att behöva avliva ett djur, har svårt att förstå hur man kan titta på en levande, frisk varelse och döda den. Jag är tacksam över att det finns dom som klarar det men jag tror inte att jag skulle klara av att genomföra det.

 

[Motacilla]

Slakteri — äter inte kött av etiska skäl.
Sms-låneverksamhet o liknande — utnyttjar folk som inte förstår ränteräkning fullt ut
Överhuvudtaget jobb där det ingår ett element av att "lura"/dra nytta av folks okunskap
Barn & dementa