Vilken hund/ terrier?

[Vint]

Hej jag och sambon är någorlunda nyinflyttad på gård och har skaffat en del djur. Nu när hösten är här börjar det komma en del oinbjudna gäster. Bland annat en del möss men även haft mård på besök. Vilket är otroligt tråkigt och förargande att komma ut till.

Nu till min fråga till er som faktiskt har hund och inte bara har skriftlig fakta att gå efter.

Vilken hundras hade passar bra som gårdhund, alltså smart nog att förstå att frigående höns inte är buffé. Samtidigt som den kan göra sitt till gällande möss och andra skadedjur.

Vi är annars aktiva så hunden kommer även få följa med på diverse vandringar och vattenrelaterade äventyr.

Ett pluss om den kan gå som jakthund i framtiden (typ grythund) men inget krav.

Den jag fastnat för mest hittills är Jack Russell terrier, MEN är de för små för att gå i skog och mark med?

Vilka raser tycker du hade passat i det liv jag beskriver?

Tack på förhand.

 

[Vint]

Ps: vill ha en så ”liten” och kompakt hund som möjligt för att underlätta att ha med i bil/ firmabil.

 

[Sel]

Jack russeln är en fantastisk stall och gårdshund, det finns en anledning till att man så ofta ser dem i stallmiljö - men (och det är ett ganska stort men) jaktinstinkten är stor och det finns ingen garanti för att den håller sig på gården eller inte kniper höns. Min lilla tik var jättefin med gårdsdjuren, inklusive höns och marsvin men hon känns som något av ett undantag, och ute gick hon på allt från tjäder och björn till kanin och fasan. Hon åt dessutom upp min hamster.
Så det kan gå bra, men det kan också gå mindre bra.

Du behöver dock absolut inte oroa dig det minsta för att en russel inte hänger med i vilken terräng som helst. Riktigt djup och lös snö kan gå lite långsamt men om du spårar går det också. Det är en pigg, käck, fantastiskt rolig, härdig och frisk ras! Jag älskar russlar!

Lite mindre skarpa hundar som är just små gårdshundar är den dansksvenska och dvärgschnauzern. Jag vet inte hur effektiva rått och musjägare de är nuförtiden men det är det de ursprungligen gjorde.

 

[Irrbloss]

Australisk terrier? Den har varit gårdshund i sitt ursprung och många är fortfarande duktiga på att hålla efter ohyra. De är små men väldigt robusta och ska inte vara benägna att sticka iväg på egna jaktäventyr. Inte någon större skärpa men de håller koll på gården och säger till om något händer. Samtliga uppfödare och ägare jag har träffat vidhåller att den fortfarande är en duglig gårdshund. För min del föll den dock bort pga envishet fast den ska vara en av de mjukare terrierraserna, men det är ju inte ett problem för alla.

 

[Bulldoozer]

Du behöver inte vara orolig, de russels jag kännt har varit outtröttliga och både hängt med på ridturer, löpturer samt hållt efter skadedjur .
Det är otroligt mycket hund man får i liten förpackning..

 

[Hazel]

Hej jag och sambon är någorlunda nyinflyttad på gård och har skaffat en del djur. Nu när hösten är här börjar det komma en del oinbjudna gäster. Bland annat en del möss men även haft mård på besök. Vilket är otroligt tråkigt och förargande att komma ut till.

Nu till min fråga till er som faktiskt har hund och inte bara har skriftlig fakta att gå efter.

Vilken hundras hade passar bra som gårdhund, alltså smart nog att förstå att frigående höns inte är buffé. Samtidigt som den kan göra sitt till gällande möss och andra skadedjur.

Vi är annars aktiva så hunden kommer även få följa med på diverse vandringar och vattenrelaterade äventyr.

Ett pluss om den kan gå som jakthund i framtiden (typ grythund) men inget krav.

Den jag fastnat för mest hittills är Jack Russell terrier, MEN är de för små för att gå i skog och mark med?

Vilka raser tycker du hade passat i det liv jag beskriver?

Tack på förhand.

Min sealyhamterrier passade bra in på alla dina krav, nackdelen är pälsen (klipps oftast) nån grythund blir det inte av dagens sealy dock även om det är den typen av jobb den avlats för. Dom användes ofta ihop med jack russels förr, fanns ingen typ av terräng min inte klarade av, inte ens när han ramlade i vattnet i november tappade han fart i vandringen

 

[Sel]

Du behöver inte vara orolig, de russels jag kännt har varit outtröttliga och både hängt med på ridturer, löpturer samt hållt efter skadedjur .
Det är otroligt mycket hund man får i liten förpackning..

Precis, de är små dynamitgubbar på gott och på ont.

 

[Malibu_Stacy]

Hej jag och sambon är någorlunda nyinflyttad på gård och har skaffat en del djur. Nu när hösten är här börjar det komma en del oinbjudna gäster. Bland annat en del möss men även haft mård på besök. Vilket är otroligt tråkigt och förargande att komma ut till.

Nu till min fråga till er som faktiskt har hund och inte bara har skriftlig fakta att gå efter.

Vilken hundras hade passar bra som gårdhund, alltså smart nog att förstå att frigående höns inte är buffé. Samtidigt som den kan göra sitt till gällande möss och andra skadedjur.

Vi är annars aktiva så hunden kommer även få följa med på diverse vandringar och vattenrelaterade äventyr.

Ett pluss om den kan gå som jakthund i framtiden (typ grythund) men inget krav.

Den jag fastnat för mest hittills är Jack Russell terrier, MEN är de för små för att gå i skog och mark med?

Vilka raser tycker du hade passat i det liv jag beskriver?

Tack på förhand.

Jag hade helt klart valt en JRT, gärna efter föräldrar som gjort grytprov.
Dock lär det nog krävas en hel del träning att inte få den att gå på hönsen.

 

[Luzzan]

Ja min jrt följde ju med på vandringar med övernattning utan problem, han följde även med på ridtur ibland och hade inga problem att hänga på i friskt galopptempo. Så att följa med i skogen ser jag verkligen inte skulle bli ett problem Han blev 14,5 år och fick somna in I våras

I hans ungdom så gjorde vi lite träning i konstgjorda gryt och sen fick han jaga I gryt. Fick nog ett unikum för hans jaktintresse var verkligen bara gryt, drog aldrig på rådjur eller annat. Eller jo, han tog en mus en gång.

Min parson russell hade rejält med jaktlust och hade lätt dragit på allt som rörde sig, fick han tillfälle så klippte han fåglar, möss, sork etc.

 

[Vint]

Tack för alla svar hittills. Det ser ut som om Jack Russell terriern är ett givet val från rätt föräldrar och med en stor portion ”inte äta höns” träning.

 

[Roheryn]

Hej jag och sambon är någorlunda nyinflyttad på gård och har skaffat en del djur. Nu när hösten är här börjar det komma en del oinbjudna gäster. Bland annat en del möss men även haft mård på besök. Vilket är otroligt tråkigt och förargande att komma ut till.

Nu till min fråga till er som faktiskt har hund och inte bara har skriftlig fakta att gå efter.

Vilken hundras hade passar bra som gårdhund, alltså smart nog att förstå att frigående höns inte är buffé. Samtidigt som den kan göra sitt till gällande möss och andra skadedjur.

Vi är annars aktiva så hunden kommer även få följa med på diverse vandringar och vattenrelaterade äventyr.

Ett pluss om den kan gå som jakthund i framtiden (typ grythund) men inget krav.

Den jag fastnat för mest hittills är Jack Russell terrier, MEN är de för små för att gå i skog och mark med?

Vilka raser tycker du hade passat i det liv jag beskriver?

Tack på förhand.

Jag lever det liv du beskriver minus jakten och jag har isländsk fårhund. Lite större än du vill ha kanske (tiken väger 14kg, hanen väger 16kg) men utmärkta gårdshundar som tar sitt jobb att vakta gården från objudna gäster på största allvar. Ett stort plus om man har höns är att de väldigt energiskt håller undan både rovfåglar och räv Vår tik är dessutom en utmärkt rått- och musjägare!

När hundarna inte är hemma på gården så ÄLSKAR de att få vara med på allt annat vi gör - promenader och vandringar, utflykt till stranden och vår ena hund (hanen som vi haft sen han var valp) har hängt med på massor av hästtävlingar inklusive bott på hotell

Hur isländska fårhundar funkar som jakthundar har jag ingen egen erfarenhet av då jag inte jagar, men känner till enstaka som jagar älg och rådjur. Grytjakt har jag inte hört om någon som sysslar med, där är sannolikt de flesta terrierraser bättre

Med detta sagt så tror jag säkert att JRT ändå kan vara hunden för er, ville bara visa på att det kan finnas andra raser också!

Tillägg: Isländsk fårhund är ju i grunden en vallhund och har därför hyfsat lätt att förstå skillnaden mellan "gårdens djur", dvs flocken som de ska valla och vakta, och "objudna gäster" typ räv och annat. De funkar väldigt bra med våra djur, inklusive de två katterna som de oftast delar säng och soffor med

 

[Jeps]

Har Borderterrier och kan skriva under på allt som skrivs om JRT. Lite längre ben än Russlarna har de.
Håller med om att det kan gå att få att fungera med hönsen med träning från valptiden. Mina har låtit bli egna katter samtidigt som grannens katt inte fick komma in på tomten.
Har haft med mina på längre uteritter i alla gångarter så du behöver inte vara oroligt över att de inte hänger med.

 

[Embe]

Har aldrig haft JRT själv men många vänner har/har haft och jag har varit i kontakt med en uppsjö genom åren i olika stallmiljöer. Håller med om att de är ett jättebra val, även om en del av dem jag haft i min närhet helt klart hade gått på frigående höns Himla roliga, härliga individer med massor av personlighet!
Jag vill lägga till Wheaten på listan (Irish softcoated wheaten terrier) även om de är större än du tänkt. Den rasen är jag uppväxt med. Används mest till sällskap och olika hundsporter här i Sverige men är egentligen grythundar (och ursprungligen gårdshundar på Irland), våra var riktigt skarpa på råttor, sork, mård (o grävling, bäver etc, om de "fick" (läs försökte skapa sig själva) möjlighet...). Stabila mentalt, och mysiga tålmodiga familjemedlemmar. Dock en klippras så man behöver lägga lite tid på att klippa dem med jämna mellanrum, men å andra sidan fäller de inget (inget alls).

 

[Hermelin]

Hej jag och sambon är någorlunda nyinflyttad på gård och har skaffat en del djur. Nu när hösten är här börjar det komma en del oinbjudna gäster. Bland annat en del möss men även haft mård på besök. Vilket är otroligt tråkigt och förargande att komma ut till.

Nu till min fråga till er som faktiskt har hund och inte bara har skriftlig fakta att gå efter.

Vilken hundras hade passar bra som gårdhund, alltså smart nog att förstå att frigående höns inte är buffé. Samtidigt som den kan göra sitt till gällande möss och andra skadedjur.

Vi är annars aktiva så hunden kommer även få följa med på diverse vandringar och vattenrelaterade äventyr.

Ett pluss om den kan gå som jakthund i framtiden (typ grythund) men inget krav.

Den jag fastnat för mest hittills är Jack Russell terrier, MEN är de för små för att gå i skog och mark med?

Vilka raser tycker du hade passat i det liv jag beskriver?

Tack på förhand.

Jag har en JRT och håller med om allt som skrivits om den. Hönsträningen underlättas nog också av att hönsen redan finns där när hunden är liten. Min är alltid med i skogen och älskar det. Jag är mycket i skogen, fjällvandrar och håller på. Hunden orkar mer än vad jag gör. Han älskar att vara med. Jag använder honom inte som grythund utan tränar viltspår och han är fantastisk. Det är en rolig hund med massor av egen vilja, integritet och dagliga hyss.

Men det är ingen nybörjarhund och de kan vara rejält vassa. Jag skulle inte rekommendera en JRT om det var första hund.

 

[Wingates]

Men det är ingen nybörjarhund och de kan vara rejält vassa. Jag skulle inte rekommendera en JRT om det var första hund.

Tycker första hund är ett märkligt uttryck egentligen, det brukar komma upp i min egen ras med. Tänker att har man inte haft någon hund som är vass så kvittar det nästan ur det perspektivet om man har haft hund innan?
Man får studera och veta vad man köper sig bara..

Tycker hästeriet har hjälpt mer än om jag tex haft en mops innan mina dobbisar (som är de enda hundar jag ägt).

 

[Hermelin]

Tycker första hund är ett märkligt uttryck egentligen, det brukar komma upp i min egen ras med. Tänker att har man inte haft någon hund som är vass så kvittar det nästan ur det perspektivet om man har haft hund innan?
Man får studera och veta vad man köper sig bara..

Tycker hästeriet har hjälpt mer än om jag tex haft en mops innan mina dobbisar (som är de enda hundar jag ägt).

Ja, så kan det nog vara. Det är precis som du säger - man måste veta vad man köper. Och köper man en JRT så får man en hund som kräver sin förare.

 

[Tantan]

Tycker första hund är ett märkligt uttryck egentligen, det brukar komma upp i min egen ras med. Tänker att har man inte haft någon hund som är vass så kvittar det nästan ur det perspektivet om man har haft hund innan?
Man får studera och veta vad man köper sig bara..

Tycker hästeriet har hjälpt mer än om jag tex haft en mops innan mina dobbisar (som är de enda hundar jag ägt).

Håller med. Jag avstår vassa raser eftersom det inte passar min personlighet. Jag reder ut det men vantrivs med hur jag måste vara. Jag gillar milda, föriga hundar med mycket energi men att boxa in en skarp hund är på nåt sätt mentalt skitjobbigt i längden.

 

[Sel]

Jag tycker personligen inte att en russel är en "skarp" hund på det viset.
Alla jag har haft att göra med har varit otroligt positiva, roliga och lätta att lära. Skärpan kan däremot finnas gentemot andra djur och hundar ibland. Jag är så himla besviken på mig själv som i början lyssnade på folk som sa att terriers är hårda och tuffa och måste hållas kort och hanteras på något särskilt vis, jag svek min hund där. Jag hade tur att hon var förlåtande och vi kom igen tillsammans!

Shiban var betydligt vassare och mindre förlåtande men har inte alls samma rykte.

 

[Irrbloss]

Tycker första hund är ett märkligt uttryck egentligen, det brukar komma upp i min egen ras med. Tänker att har man inte haft någon hund som är vass så kvittar det nästan ur det perspektivet om man har haft hund innan?
Man får studera och veta vad man köper sig bara..

Tycker hästeriet har hjälpt mer än om jag tex haft en mops innan mina dobbisar (som är de enda hundar jag ägt).

Jag håller med. Man bör veta vad man ger sig in i och vara beredd att lösa eventuella problem oavsett vilken hund man skaffar. Och även om man köper en ras som anses bra för nybörjare så kan man få en individ som visar sig kräva sin människa. Har träffat ett antal sådana ekipage i retrieverkretsar.

En del hundägare skulle inte kunna reda ut ens den mest mjuka och följsamma lilla knähunden. Men jag tycker att det är dumt att sätta ribban efter dem och säga att den och den rasen ska du vara si och så erfaren för. Du kan ha hund i 30 år och ändå vara helt oemottaglig för kunskap, eller du kan ha din första och nörda in dig för att det ska blir rätt. Det är hur du är som person som är det viktiga.

 

[Malibu_Stacy]

Jag tycker personligen inte att en russel är en "skarp" hund på det viset.
Alla jag har haft att göra med har varit otroligt positiva, roliga och lätta att lära. Skärpan kan däremot finnas gentemot andra djur och hundar ibland. Jag är så himla besviken på mig själv som i början lyssnade på folk som sa att terriers är hårda och tuffa och måste hållas kort och hanteras på något särskilt vis, jag svek min hund där. Jag hade tur att hon var förlåtande och vi kom igen tillsammans!

Shiban var betydligt vassare och mindre förlåtande men har inte alls samma rykte.

Jag upplever inte heller en JRT som vass. Däremot en hund med mycket pannben, uthållighet och egen vilja dvs allt vad terrier ska vara.