Vår är också världens mest envisa unge

Också mammig, men det var liksom hon och jag ett rätt bra tag så. Jag har så enormt stor respekt för ensamstående utan avlastning efter den här perioden, men det går ju på nått sätt. Hon trivs fortsatt bra på förskolan, men några gånger nu har hon tyckt att lämningar kan vara lite jobbiga. Hon kommer vara kvar på sin avdelning till vintern iaf, men hon har fortfarande en del jämnåriga kvar där, även om det är många små.
Hon vägrar äta "barnmat", typ pannkakor, våfflor, bananpannkakor, glass, godis, muffin, mackor

Älskar spagetti, kalops, pizza, gröt i alla dess former ( kan blanda vad som helst nästan i hennes gröt så gär det ner),
Min man lever fortfarande, han är också världen envisaste visar det sig

han har 8% hjärtkapacitet kvar, han fick 9 hjärtstopp på en timme, och spenderade flera månader på IVA, hjärtIVA och hjärtavdelning, men är hemma nu ( dock inte utskriven) han var/är för dålig i både lungor och njurar för att få en hjärt transplantation, och bor i fel län för att få en hjärtpump... Men det blir vardag av allting, och från att tro att pappa bor på sjukhus, är vi lite mer tillbaka till "nomala" (dvs han är iaf hemma). Vi hoppas på en ny utredning för hjärttransplantation längre fram om lungorna blir bättre (njurarna reder sig bra!), och att han håller sig vid liv tills dess, men en timme i taget. Men vi mår alla mycket bättre psykiskt av att han är hemma, tack för omtanken
