Att kalla en forskare för tokfan och beskriva arten på ett sätt som inte alls stämmer in med befintlig kunskap? Det här är väl ett utmärkt försiktigt sätt att kunna utvärdera om denna art fungerar och vilka effekter det får. Jag är inte heller alls övertygad om att det kommer att funka perfekt.
Det är inte en invasiv och aggressiv art som omedelbart kommer förstöra livet för alla svenskar. Je la promis.
Vad är det som gör att bara de just nu existerande vilda arterna i vår fauna är de enda som ska ingå i balansekvationen?
Att tillföra nya djurarter i ett ekosystem brukar sällan vara speciellt lyckat. Oftast uppstår mer eller mindre katastrofala situationer, där lite oförväntat, andra djurslag eller växter drabbas.
Att återinföra ett djurslag som utrotats i sen tid, säg för max 100-150 år sedan, brukar inte vara katastrofalt, men att införa djur som inte funnits på tusentals år, eller som aldrig funnits, kan helt eliminera inhemska arter.
Förutom de spektakulära exemplen från Australien vad gäller däggdjur, kan vi kanske ta den nordamerikanska grå ekorren som snart utrotat den inhemska röda ekorren på de brittiska öarna, eller guldschakal, tvättbjörnar, mårdhund, mink eller stenmård som exempel på främmande arter i Europa som ställer till oreda i ekosystemen och slår ut europeiska arter.
Och hur många timmar har du lagt ner på att jobba med visenter, och att läsa in dig på det du inte lärt på annat sätt?
Det är en aggressiv art i den betydelsen att den tar mycket utrymme, vill migrera säsongsvis, och är oerhört beskyddande av sin flock eller i sitt territorium.
Hur tänker du dig att man ska "utvärdera om det fungerar", eftersom det är svårt att "bli av med" en strikt skyddad art?
Den får inte jagas/dödas utan den måste alltså fångas in utan att några djur skadas. Det kan bli mycket besvärligt att åstadkomma, i synnerhet om det handlar om mer än någon handfull djur, om djuren dessutom spridit ut sig på flera grupper.
Historien med vildsvinen förskräcker: Någon gång under medeltid, möjligen så sent som 1600-talet, så utrotades de i Sverige (det är lite otydligt om de sista vildsvinen fanns i kungliga/adliga hägn eller var "vilda på riktigt") därför att de var ett gissel för odling, samtidigt som "lilla istiden" gick hårt åt dem. Det blev helt enkelt för kallt, och stammen försvagades.
Men sedan, pådrivet av en jägarlobby som ville ha ett spännande djur att jaga, så valde riksdagen att införliva vildsvinet i den svenska faunan igen, utan att skapa några som helst restriktioner runt arten, när spridda populationer etablerat sig genom rymlingar från hägn.
Idag har vi vildsvin överallt (utom fjällkedjan och Gotland), och extremt svårt att få kontroll över situationen, och många jägare har helt och hållet tröttnat på att jaga de svårjagade djuren.
På många håll har vi en liknande situation med Dovhjort, extremt stora stammar i stora delar av Skåne, Östergötland och Sörmland.
I de områden där det finns mycket Dovhjort, så tränger den undan älgen, den är mindre än älg, men har relativt stora flockar, är tuff och och tar plats. Tidigare fanns en tro att dovhjort var relativt stationär, och ville hålla till i ett öppet landskap, men det har visat sig vara en myt. Den finns överallt där det går att hitta mat, d.v.s. överallt utom i monokulturer av gran.
Men Dovhjorten är lättare att jaga än vildsvin.
.
