Har varit iväg på dressyrträning för en ny tränare med Skrullan både lördag och söndag. I lördags blev min 30 minuters lektion till 15 minuters snack (teori/diskution) + markarbete, och 15 minuters skrittarbete. Så jag kände mig tvungen att rida lite mera hemma efteråt, där jag testade ut tränarens nya teorier.
Hen tyckte att jag skulle rida i en ganska mycket högre form än jag gjort innan - Skrullan är ju en sån som går naturligt högt med sitt huvud, så jag har mest arbetat på att sänka nacken - men det som händer när hon kommer ner är att hon släpper bettet och hamnar bakom lod. Och då hamnar hon samtidigt på framdelen och rinner iväg i framvikt.... Så tränarens teori var att jag skulle arbeta på att få ett ärligt stöd på tygeln, samtidigt som jag kräver att hon bär upp sig själv i balans och trampar inunder sig bak.
I söndags red jag hela lektionen, och då fick vi även trava och galoppera. Det "nya" sättet att rida fungerade riktigt bra, helt plötsligt kände jag att min häst kunde vänta på mig, och övergångarna - som i lördags var en dragkamp där Skrullan slog upp huvudet och inte ville stanna, red jag på slutet av söndagens lektion endast med en förhållning i sätet, och med min häst i balans!

Vi avslutade med en riktigt häftig galopp, ni kan se av bilden hur mycket hon trampar in under sig, och att hon väntar och lyssnar på mig även om jag ger ut på tygeln (berömmer).
Roligt att man kan bli så glad över sånna små saker, men denna häst har värkligen varit et projekt....
En annan jätterolig sak var att tränaren tyckte så mycket om Skrullan att hen frågade om att få köpa henne! Men hon är ju inte till salu.... så vi bestemde att vi skulle höras av när jag ska betäcka om några är, ifall att avkomman blir till salu!