Allt jag gör blir bara fel.
Just nu är det ganska ok mellan oss. Vi är verkligen inte ett par längre!
Idag tvingade jag honom att sätta på byxor, strumpor och ytterkläderna på bebis. Det blev så jäkligt för mig med annat. Tiden bara försvann.
Ja men lite sådana väldigt simpla grejer kan han göra. Sen känns det som att de kommunicerar mer med varandra.
Upplevde att han tidigare mest inte var så intresserad öht och var så konstigt mellan oss också (vilket det på sätt och vis är fortfarande) men jag har landat lite mer.
Känner att jag behöver honom. Och han uppenbarligen mig annars hade han väl dragit för längesedan.
Jag vet inte hur man löser det om alltså OM det skulle mot förmodan bli mer på riktigt med någon annan vad som skulle hända med P då. Han kan ju inte bo kvar i huset knappast. Eller så kan han det

Jag vet faktiskt inte och har svårt att se någon lösning på nånting. Men tänker om det blir så får jag lösa det då.