Är det så himla hemskt?

[Petruska]

Sv: Är det så himla hemskt?

Min sambo gick i kjol som liten. Han blev inte bög.

Om det är så att man på TS sons dagis oroar sig för att pojken ska "bli bög" av att gå i rosa kläder, så föreslår jag att man frågar dem vad som i så fall vore problemet med det. Är de homofober?

Min son gick runt i en för stor rosa gammal t-shirt och vita pumps och dammsög, en stor del av sin tid då han var 2-3 år. Han gillade rosa överhuvudtaget, och hade gärna halsband och liknande.

Lite senare lekte han mycket med skattkistor och liknande. Jag tror att det var ett sätt för honom att få leka med vackert blingbling, som andra människor kunde hantera hos en pojke.

 

[Björk]

Sv: Är det så himla hemskt?

Jag har sagt ifrån på dagis att han får ha en toffs eller sitt hårspänne han alltid har med sig på om han vill,de verkade tycka att jag var helkonstig.

Jag tycker du ska kolla upp just detta med dagis på "högre ort" - hur jobbar de egentligen med jämställdhetsfrågan? För vad jag vet så ska man inom förskola och skola bemöta pojkar och flickor lika, de är skyldiga att göra det! I det ingår faktiskt att låta pojkar ha hårspännen om de vill.

Vi har en pojk på 6 månader. Om han vill ha rosa kläder, hårspännen, tofsar, långt hår mm när han blir större så ska han självklart ha det. Att andra föräldrar eller barn reagerar kommer jag inte kunna göra så mycket åt (mer än att stötta vår son och lära HONOM att problemet är deras), men om förskolepersonal kommer att kommentera saken så kommer jag bli urförbannad och gå vidare med frågan uppåt i kommunens organisation!

 

[Björk]

Sv: Är det så himla hemskt?

Samma med min kille. Han är snart nio år men i dagisåldern gillade han att ha bikini, kjol och lite allt möjligt. Jobbigt med att andra vuxna (helst mor- och farföräldrar) så tydligt visar sitt missnöje med minspel och kommentarer. Jag sa ifrån men det hjälpte föga. När han lekte med lastbilar etc (s k "grabbiga" grejer) så var minspelet och kommentarerna positiva och berömmande.

Jag vet att han undertrycker sådant han tycker om och har så gjort sedan ca fyra-fem års ålder och det svider i modershjärtat. HAn började då att smyga med bikinin eller vad det nu var för "tjejigt" han hade på sig och sov i den istället för att ha den när andra än jag såg. Han ville helst inte att pappa heller skulle se fastän pappa försökte att inte visa sitt missnöje (det går ej att lura barn...). Sedan ca sex år inga "tjejgrejer" utan då tog det "grabbiga" över helt..

Tjejer har det lättare med att få vara den de är. Aldrig ngn som varit på mig för min "grabbighet" när jag var liten. Snarare tvärtom. Fast det är väl bättre att vara "killig" än "tjejig". (Jag tycker alls inte om uppdelninge ö h t i att fenomen ska vara än det ena, än det andra och varför ngt ska anses finare...)

Jag reagerade ofta på att folk undrade över om jag ville att han ska bli bög. Vem bryr sig i sådant? Huvudsaken att barnet mår bra som vuxen!?

Vi är för sorgliga mot våra och andras barn!

Vilket välskrivet inlägg! Jag instämmer i varenda ord! (och blir sorgsen när jag läser det...)

 

[Leteng]

Sv: Är det så himla hemskt?

Jag känner igen mycket av vad andra säger här. Vår son var likadan i 3-4 års åldern. Lillasystern fick en docka när hon fyllde år som sonen blev helt förälskad i. Vi köpte en lika dan till honom när har fyllde 4 år ett tag efter. Han och systern lekte med dessa ett tag sedan tappade han interesset. Han kunde också klä sig i klänning o s v. Vi brydde oss inte om det utan lät honom vara. Idag är han 23 år och en fullt normal man som snart ska gifta sig. Jag tror att det tillhör åldern att hitta en könstillhörighet och de blir mer och mer medvetna om sig själv som medvetna individer. Detta har ingenting med att "utvecklas" till bögar att göra. Före 3-års ålder är de bara barn. Och som någon skrev - om han nu blir homosexuell så kan inget i världen förändra det. I alla fall inte några rosa kläde och ett hårspänne.

 

[bliss]

Sv: Är det så himla hemskt?

Har som bekant en son på snart 3 år.

Grejen är att han älskar rosa,han älskar smycken,håruppsättningar och tjejskor (gärna med lite klack på) Han älskar att köra dockvagn och leka att han har en bebis (bebisar är något väldigt spännande.

Gulle , låter som min pojke!

MEN, Dagispersonalen är väldigt skepiska åt hans hårspännen han vill ha,eller toffsar med för den delen,det kan heta "Ja han ville ju så gärna ha när vi satte upp håret på tjejerna men..." (tydligen var det olämpligt för han fick ingen uppsättning)

Jag hade stuckit Lpfö 98 under näsan på personalen: (saxat)
Alla som verkar i förskolan skall hävda de grundläggande värden som
anges i denna läroplan och klart ta avstånd från det som strider mot dessa
värden. Vuxnas sätt att bemöta fl ickor och pojkar liksom de krav och
förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma fl ickors och pojkars
uppfattning om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan skall motverka
traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar skall
i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och
intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

Kompisarna skrattar och frågar om han skall bli gay (eller rättare sagt om jag tänker göra honom till det)
Tom pojkvännen har reagerat...

Så skojiga var mina kollegor. Det är svårt att bemöta värderingar som gör en arg men levereras med flams och trams.

Är det så himla konstigt att låta en son ha hårspännen och leka med vad han vill? Jag vill att han skall få välja själv tids nog kommer han ju att förstå alla tråkningar och falla in i "mallen".

Min känsliga och mjuka pojke försöker skola och jämnåriga stuka in i mallen. Han är 7 nu och har förändrats oerhört mycket i detta avseende. Han blir tråkad om någon råkar skymta ett plar blommiga strumpor eller "tjej"-klockan. Då pratar vi ju verkligen småtterier. Röda byxor kan tydligen inte killar ha heller på denna skola. Men han skakar av sig det rätt så bra och vi pratar mycket. Vår skola jobbar tyvärr alltför lamt med läroplanens faktiskt tvingande avsnitt om jämställdhet och aktivt motverkande av könsroller. De väntar tills någon är mobbad och inte vill gå till plugget ungefär.

Ni med pojkar hur har ni gjort?

Jag tycker att frågan är svår. Ska jag begränsa för att skydda mitt barn, eller ska andras hårda ord och blickar utgöra ramen?

På något sätt har jag uppfattat det som att en tjej som gillar bilar är tuff medan en kille som gillar rosa tydligen är...ja...gay

Och givetvis smäller pojkflicka högre än flickpojke. Sk manliga egenskaper är ju både beundransvärda, generar längre tid på gungan och högre lön

 

[havreflinga]

Sv: Är det så himla hemskt?

" jag har lekt pappa barn på dagis idag"

Så gulligt!

 

[havreflinga]

Sv: Är det så himla hemskt?

Jag vet att han undertrycker sådant han tycker om och har så gjort sedan ca fyra-fem års ålder och det svider i modershjärtat.

Jag har en killkompis i min ålder (30+). Han berättade nyligen att han upptäckt att han gillar rosa, eller egentligen att han alltid har gillat rosa, men fått trycka ner den känslan för att det inte känts okej för omgivningen. Sorgligt. Men skönt ändå att han äntligen vågat börja klä sig som han vill.

 

[havreflinga]

Sv: Är det så himla hemskt?

Jag på utvecklingsamtalet sa de "Ja han kör ju gärna dockvagn och sånt"..."Ja men det är väl roligt att även pojkar gör det" sa jag...

Ja, där var du ju ganska tydlig, tycker jag. Vad trist att de inte lyssnar på dig. På vår förskola tycker jag att personalen är ganska mån om att fånga upp föräldrarnas intentioner.