Är svenskar bra på engelska? - utbruten ur Är det bara jag…

Man "ser" ju alltmer engelska i omgivningen nu än tidigare; reklam etc blandar svenska med engelska hejvilt (min brittiske man är djupt förbryllad över det fenomenet) och inte minst unga blandar också in många engelska ord och uttryck i sitt vardagsspråk. Det betyder inte att deras verkliga kunskaper i engelska är djupare än så, det är en ganska ytlig kunskap enligt min erfarenhet. Man tror sig vara jättebra på engelska men ordförrådet är väldigt ytligt.

Kanske den tron att "vi är bra på engelska" gör att vi inte går vidare och lär oss mer av det engelska språket sedan vi gått ut skolan? Vi tycker att vi kan ju redan allt. Fast det gör vi inte. Jag som ändå pratar uteslutande engelska hela dagarna med min man sedan mer än 30 år tillbaka, lär mig nya ord hela tiden, ord och uttryck. Och jag inbillar mig att jag är bra på engelska.....
Exakt, hörde till och med på radio, för några månader sedan, minns inte var, om ungdomar som i skolan tyckte det var lättare att läsa på engelska än på svenska. Det kan ju vara vad de upplever om just tex de fått öva sig i läsning i engelskan o spelar dataspel på engelska medan vi har ett problem med frivillig läsning och avsaknad av bokslukarålder, högläsning för barn osv på svenska numera.

Problemet är ju att de omöjligen kan vara bättre på att läsa på engelska än på svenska egentligen utan det blir som att vi lämnar ett språk vi är bra på för ett som vi är sämre på, utan att riktigt vara medvetna om hur mycket sämre. I slutänden får de två språk att vara halvkassa på (ett man är kass på att läsa och ett som man är lite sämre på att tala än en som är född med språket) istället för ett riktigt bra förstaspråk och ett riktigt bra andraspråk.
 
Man "ser" ju alltmer engelska i omgivningen nu än tidigare; reklam etc blandar svenska med engelska hejvilt (min brittiske man är djupt förbryllad över det fenomenet) och inte minst unga blandar också in många engelska ord och uttryck i sitt vardagsspråk. Det betyder inte att deras verkliga kunskaper i engelska är djupare än så, det är en ganska ytlig kunskap enligt min erfarenhet. Man tror sig vara jättebra på engelska men ordförrådet är väldigt ytligt.

Kanske den tron att "vi är bra på engelska" gör att vi inte går vidare och lär oss mer av det engelska språket sedan vi gått ut skolan? Vi tycker att vi kan ju redan allt. Fast det gör vi inte. Jag som ändå pratar uteslutande engelska hela dagarna med min man sedan mer än 30 år tillbaka, lär mig nya ord hela tiden, ord och uttryck. Och jag inbillar mig att jag är bra på engelska.....

Så du menar att bara för att du fortfarande lär dig nya ord och uttryck så är det inbillning att du är bra på engelska? Jag är övertygad att om du använt engelska i samtal med din man de senaste 30 år så är du bra på engelska. Bra är inte samma sak som att kunna språket på samma nivå som en professor i engelska som är uppvuxen med engelska som modersmål och som läste Shakespeare som 10-åring.

Svenskar är bra på att göra sig förstådda på engelska. Det säger många amerikaner, engelsmän osv som kommer hit. Det är så lätt för dem att vara turist i Sverige språkmässigt för "alla" kan göra sig förstådda på en ganska bra nivå (för att ha språket som andraspråk). Sen fattas många svenskar ett stort ordförråd men många kan prata runt ord de fattas och göra sig förstådda ändå. Beskriva ordet de letar efter osv.

Jag tror däremot inte att nyckeln är skolan. Vår skola är nog inte bättre än andra länders skolor på att undervisa i engelska. Nyckeln är att vi inte dubbar TV-program (som många länder nere på kontinenten gör) och att vi visar så många brittiska, amerikanska och australiensiska filmer och TV-serier på svensk tv. I tonåren var jag på en resa med ungdomar från Europa och Nordamerika. De från Nordamerika hade svårt att förstå tjejen från London. Vi från Norden hade inga problem att förstå vad hon sa. Vi var vana vid att höra brittisk engelska, vilket just de personerna från Nordamerika inte var.
 
Ja kanske? Eller så ser jag inte riktigt den risk du ser? Jag tror ett ökat användande av engelska i Sverige har mycket större sannolikhet att förbättra allas engelskakunskaper (trots inte perfekt engelska, dit kommer vi ju aldrig komma) än att försämra den. Jag har jättesvårt att tro att vi skulle bli sämre och sämre när trenden hittills varit den motsatta. Men jag kan så klart ha fel.
Jag tycker återigen du sammanfattar mig lite missvisande och argumenterar mot saker jag inte påstått eller ens uttalat mig om. Det här är ju ännu en helt ny frågeställning: "Resulterar ett ökat användande av engelska i Sverige i allmänt bättre engelskakunskaper?" Tror inte vi kommer komma längre än såhär.
 
Jag tycker att man kan fråga vad de som har engelska som modersmål tycker, dvs om svenskar pratar bra engelska eller inte. I allmänhet så har jag fått intrycket att de flesta tycker att Skandinavien pratar bra engelska. Och det får ju bli rätt bra betyg ändå :)

Edit: Andra på bollen, @Lingon hann skriva om samma sak medan jag skrev.
 
Jag tycker mest att du verkar "gnälla" över ett problem som jag inte ser existerar. Känns lite som att du viftar med jantelagen här. "Tro inte att du är bra på engelska!" med fortsättningen "...för då kan det gå åt skogen".
Tycker du att det är en rättvis sammanfattning av det jag skrivit? Det tycker inte jag. Och ironiskt nog tycker jag att det är lite jantelagigt. Självklart finns det sammanhang där det krävs mer än genomsnittliga engelskakunskaper. Självklart kan det uppstå problem om man då envisas med att använda sina genomsnittliga engelskakunskaper istället för att ta hjälp. Jag ser att det händer ibland, och kanske nu oftare än förr. Det är det hela.

Mitt syfte var aldrig att kritisera svenskar i allmänhet. Det säger sig ju självt att det inte kommer bli särskilt poppis. Jag tyckte bara det var slående i videon att svenskarnas uttal var ungefär lika bra/dåligt som de andra talarnas, men svenskar brukar driva friskt med andra talares engelska.
 
Jag tycker återigen du sammanfattar mig lite missvisande och argumenterar mot saker jag inte påstått eller ens uttalat mig om. Det här är ju ännu en helt ny frågeställning: "Resulterar ett ökat användande av engelska i Sverige i allmänt bättre engelskakunskaper?" Tror inte vi kommer komma längre än såhär.
Ok! Jag tycker inte steget är jättelångt från din farhåga om att mer och mer utspritt användande av (enligt dig..) dålig engelska i samhället riskerar göra oss allt sämre på engelska. Men tycker du det kommer vi nog inte längre :)

Vi får väl enas om att vara oense om huruvida svenskar generellt är bättre eller sämre på engelska jämfört med människor från andra (icke-engelskspråkiga) länder :)
 
Jag tycker att man kan fråga vad de som har engelska som modersmål tycker, dvs om svenskar pratar bra engelska eller inte. I allmänhet så har jag fått intrycket att de flesta tycker att Skandinavien pratar bra engelska. Och det får ju bli rätt bra betyg ändå :)

Edit: Andra på bollen, @Lingon hann skriva om samma sak medan jag skrev.
Jag är modersmålstalare. Jag är trespråkig. Jag har min utbildning till stor del inom detta område. Ja, modersmålstalare tycker i allmänhet att Skandinavier pratar jättebra engelska.
 
Tycker du att det är en rättvis sammanfattning av det jag skrivit? Det tycker inte jag. Och ironiskt nog tycker jag att det är lite jantelagigt. Självklart finns det sammanhang där det krävs mer än genomsnittliga engelskakunskaper. Självklart kan det uppstå problem om man då envisas med att använda sina genomsnittliga engelskakunskaper istället för att ta hjälp. Jag ser att det händer ibland, och kanske nu oftare än förr. Det är det hela.

Mitt syfte var aldrig att kritisera svenskar i allmänhet. Det säger sig ju självt att det inte kommer bli särskilt poppis. Jag tyckte bara det var slående i videon att svenskarnas uttal var ungefär lika bra/dåligt som de andra talarnas, men svenskar brukar driva friskt med andra talares engelska.
Om du likställer uttal medan vara bra på engelska förstår jag mer varför vi har olika ingång i frågan. Jag tycker nog man kan vara jättebra på engelska men ändå har rätt taskigt uttal, det tycker jag inte är samma sak :)
 
Ok! Jag tycker inte steget är jättelångt från din farhåga om att mer och mer utspritt användande av (enligt dig..) dålig engelska i samhället riskerar göra oss allt sämre på engelska. Men tycker du det kommer vi nog inte längre :)

Vi får väl enas om att vara oense om huruvida svenskar generellt är bättre eller sämre på engelska jämfört med människor från andra (icke-engelskspråkiga) länder :)
Nja, det lustiga är ju att jag inte har några större problem med det där sista. Svenskar är säkert generellt bättre på engelska, och utifrån parametrarna i undersökningarna som görs är de ju bäst.
Om du likställer uttal medan vara bra på engelska förstår jag mer varför vi har olika ingång i frågan. Jag tycker nog man kan vara jättebra på engelska men ändå har rätt taskigt uttal, det tycker jag inte är samma sak :)
Nej, det gör jag inte och har återigen inte påstått att jag gör, men det var som jag sade främst det som triggade min ursprungliga OT-kommentar. Jag ser nog inte på frågan riktigt så förenklat som du verkar göra. Vilket säkert till stor del beror på att jag är ganska in-nördad i ämnet.
 
Sista inlägget här, kan inte hålla mig.. Nyss tyckte du ju det var problematiskt att vi höll på för mycket med engelska (i undervisning på högstadie och universitet..). Hur ska du ha det? I en allt mer global värld ser jag inte heller risken att vi plötsligt skulle sluta med det.
Jag ser ingen motsättning i att bli bättre på engelska och att bli bättre på att läsa på svenska. Båda är möjliga samtidigt.
 
Sista inlägget här, kan inte hålla mig.. Nyss tyckte du ju det var problematiskt att vi höll på för mycket med engelska (i undervisning på högstadie och universitet..). Hur ska du ha det? I en allt mer global värld ser jag inte heller risken att vi plötsligt skulle sluta med det.
Om antingen studenterna eller läraren/den som föreläser är engelskspråkig blir engelskan bättre av användningen, likaså om båda har modersmål svenska men det handlar om att lära sig engelska.

Om antingen studenterna eller läraren/den som föreläser inte kan svenska är engelskan nödvändig.

Om lärare och elever är bättre på svenska än på engelska men använder engelskan i undervisning orelaterad till engelskan blir undervisningen sämre av fel språk och allas engelska riskerar med tiden bli sämre istället för bättre. Om det såklart inte är undervisning av engelska det handlar om.

Det blir något slags pidgin. Precis som jag är uppvuxen med ngt slags mitteuropeisk pidgin av engelska. Som det blir när alla i ett sällskap pratar engelska men ingen egentligen faktiskt kan engelska. (var mycket i den typen av sällskap och det är stor skillnad på vad för engelska det blir)
 
Ja, det är knappast användandet av engelska som gör att barn och ungdomar läser mindre nu. Skurken i det dramat är smartphones och surfplattor.
Exakt :)

(medan det verkar som att lärare i engelska faktiskt tvingar eleverna att läsa i engelska, superbra, och dataspelen tvingar dem att läsa engelska, superbra, men kanske då till skillnad från lärare i svenska o föräldrar och så voila)
 
Jag tycker att man kan fråga vad de som har engelska som modersmål tycker, dvs om svenskar pratar bra engelska eller inte. I allmänhet så har jag fått intrycket att de flesta tycker att Skandinavien pratar bra engelska. Och det får ju bli rätt bra betyg ändå :)

Edit: Andra på bollen, @Lingon hann skriva om samma sak medan jag skrev.

Min kanadensiska sambo tycker att svenskar är extremt bra på engelska. Och dessutom kan många av oss "hanka-sig-fram-som-turist"-nivå på ett tredje språk, en del ett fjärde. Han har sagt att han känner sig lite intimiderad av det, han som får slita så hårt nu som vuxen för att sätta sitt första andraspråk.

De flesta nordamerikaner som inte har ett annat språk än engelska hemma, kan bara engelska.

Jag som varit flytande sen högstadiet (pga bott utomlands) och rest mycket tycker också att svenskar är väldigt bra på engelska. De flesta kan hänga med i en konversation och svara förståeligt. Det är jättestor skillnad mot exempelvis Frankrike.

Vi dubbar sällan TV eller spel. Vi börjar engelskaundervisningen i ettan. Vi bor i ett mycket litet land, så vi möter resten av världen i ett annat språk än vårt egna.

Om Sverige skulle falla i statistiken över våra engelskakunskaper så skulle jag misstänka att det är pga ökande antal äldre och ökande antal invandrare. Inte pga att de som föds i Sverige lär sig mindre engelska.
 
Så du menar att bara för att du fortfarande lär dig nya ord och uttryck så är det inbillning att du är bra på engelska? Jag är övertygad att om du använt engelska i samtal med din man de senaste 30 år så är du bra på engelska. Bra är inte samma sak som att kunna språket på samma nivå som en professor i engelska som är uppvuxen med engelska som modersmål och som läste Shakespeare som 10-åring.

Svenskar är bra på att göra sig förstådda på engelska. Det säger många amerikaner, engelsmän osv som kommer hit. Det är så lätt för dem att vara turist i Sverige språkmässigt för "alla" kan göra sig förstådda på en ganska bra nivå (för att ha språket som andraspråk). Sen fattas många svenskar ett stort ordförråd men många kan prata runt ord de fattas och göra sig förstådda ändå. Beskriva ordet de letar efter osv.

Jag tror däremot inte att nyckeln är skolan. Vår skola är nog inte bättre än andra länders skolor på att undervisa i engelska. Nyckeln är att vi inte dubbar TV-program (som många länder nere på kontinenten gör) och att vi visar så många brittiska, amerikanska och australiensiska filmer och TV-serier på svensk tv. I tonåren var jag på en resa med ungdomar från Europa och Nordamerika. De från Nordamerika hade svårt att förstå tjejen från London. Vi från Norden hade inga problem att förstå vad hon sa. Vi var vana vid att höra brittisk engelska, vilket just de personerna från Nordamerika inte var.
Håller med, sedan verkar vi starta undervisningen i engelska mycket tidigt numera, bra. 12 åringar förväntas läsa böcker på engelska på lektion och skriva recension, det kunde inte vi på 80-talet som 12.
 
Jag tänker att jag förklarat mitt resonemang rätt ingående och tackar för mig i den här tråden som aldrig var avsedd att bli en tråd från min sida. Jag tycker svenskar i allmänhet kan vara jättestolta över sin engelska, och samtidigt kanske det finns utrymme för lite ödmjukhet både gentemot andra länders talare och gentemot det faktum att det i vissa lägen krävs mer djupgående kompetens. Det var kärnan.
 
Jag tycker att man kan fråga vad de som har engelska som modersmål tycker, dvs om svenskar pratar bra engelska eller inte. I allmänhet så har jag fått intrycket att de flesta tycker att Skandinavien pratar bra engelska. Och det får ju bli rätt bra betyg ändå :)

Edit: Andra på bollen, @Lingon hann skriva om samma sak medan jag skrev.
Haken är att de inte stöter på de som inte pratar engelska så ofta :) eftersom tex företagets växel inte kopplar till de som inte vill prata engelska :D
 
För mig kokar det hela ner till definitionen på "bra". Menar man "bra" som i "de flesta kan göra sig förstådda och kommunicera med engelsktalande på en grundläggande nivå", eller menar man "bra" som i "har ett brett ordförråd, korrekt uttal och goda grammatiska kunskaper"?

Jag är en av de som skulle säga att svenskar generellt är bra på engelska, men då syftar jag på den förstnämnda definitionen av "bra". När jag får frågan "är svenskar bra på engelska", vilket jag ibland får eftersom jag är svensk men bor i ett engelskspråkigt land, svarar jag ja eftersom jag tänker att det framförallt syftas på huruvida det går att resa, eller till och med leva, i landet med enbart engelska som språk. Det hävdar jag med bestämdhet att det gör (med vissa undantag, såklart, och med brasklappen att det förmodligen är lättare i Stockholm än i Gällivare eller Eslöv). Jag skulle säga att de flesta svenskar, åtminstone de under 50 år, är tillräckligt bra på engelska för att kunna hålla igång en konversation utan särskilt mycket besvär. När vi bjöd in till bröllop med ca 40% icke-svensktalande reflekterade vi inte ens över att folks (brist på) engelskkunskaper skulle kunna vara ett problem, utan för mig är det en självklarhet att alla kan föra sig någotsånär bra på engelska. I det avseendet vill jag påstå att Sverige är bättre än många andra länder.

Sen förstår jag att det inte alltid är den definitionen som avses och att det är en väldigt ytlig definition som kan vara problematisk att luta sig för mycket på. Jag förstår definitivt riskerna med att folk överskattar sin förmåga och börjar använda språket i situationer där de inte riktigt behärskar det. Av den anledningen var den engelskspråkiga skola jag gick gymnasiet på noga med att i så lång utsträckning som möjligt ha modersmålstalare (vilket även inkluderade lärarna i fransk/spansk/tysk-undervisningen).

Jag upplever också att det överlag i Sverige, Jantelagen till trots, finns en viss tendens till överlägsenhet och självgodhet - när det gäller allt från språkkunskaper till byggnadsvård och livvsstil. Jag är själv skyldig till det och det är lätt hänt! Vi är liksom så vana vid att Sverige pratas om som ett fantastiskt land på så många sätt (vilket det också är) att tanken att "Sverige och svenskt = lite finare, lite bättre" nästan kommer med modersmjölken. Men det är kanske en diskussion för en annan tråd (där jag sannolikt kommer att bli nedskjuten).
 
Just det, jag skulle säga något om uttalet också! Min uppfattning (men jag kan ha helt fel, jag är inte på något sätt lingvistiker) är att det svenska språket är mildare och mjukare än många andra språk vars engelska uttal vi ibland driver med (här tänker jag främst på franska, tyska, danska, ryska). Jag är därför av uppfattningen att svenskar liksom kommer undan med lite mer när det gäller uttal, eftersom den svenska brytningen är mer diskret än t.ex. den franska.

För mig är det extremt tydligt när någon har en stark svensk brytning (och även jag reagerade på att det fanns gott om sådana exempel i filmen som lades upp i den ursprungliga tråden), men om jag tar min brittiske make som exempel så är det ganska ofta som jag får påpeka "oh he sounds so Swedish" när vi hör någon på t.ex. TV med svensk brytning. Maken kan sällan höra det, trots 8 års erfarenhet av diverse människor som pratar engelska med svensk brytning, medan han med lätthet kan identifiera t.ex. en fransk brytning. Men jag vet inte, det kanske främst beror på att svenska är mitt modersmål och att jag därför har mycket lättare att identifiera den brytningen?
 
Helt OT: Reflektionen som slår mig klippet igenom är framför allt kring den svenska självbilden av att vara väldigt bra på engelska, så bra att man har råd att driva med vissa andra länders påstått sämre engelska…
Som gammal lärare i engelska skulle jag vilja påstå att svenskar är generellt bra på engelska. Däremot har många svenskar en självbild där de anser sig tala engelska flytande och på nästan samma nivå som någon med engelska som modersmål, vilket jag bestämt anser inte är fallet 😁
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag har tidigare aldrig haft några större problem med att prata inför folk. Jag har absolut varit nervös inför tal eller större...
2
Svar
25
· Visningar
1 389
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
6 439
Skola & Jobb 15 år i vården blev det men nu säger kroppen tvärstopp, ALLT gör ont, hela tiden. 3 omgångar av vad jag förstått i efterhand var...
2 3
Svar
47
· Visningar
6 733
Senast: fejko
·
  • Artikel
Dagbok Först tänkte jag skriva i en kropp som inte orkar, men grejen är att ju längre tid jag varit sjuk desto mer en del av mig känns kroppen...
2 3
Svar
47
· Visningar
6 505
Senast: manda
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Vikten av unghästbete
Tillbaka
Upp