Är svenskar bra på engelska? - utbruten ur Är det bara jag…

[Unafraid]

Bara läst första posten. Hängde en hel kväll med ett par från England. De tyckte att vi (och svenskar överlag) är jätteduktiga på engelska, men att vi alltid ber om ursäkt för vår dåliga engelska. och min engelska lämnar en del att önska, jag har ingen fallenhet för språk alls, men jag pratar på ändå

 

[Elo]

Svenskar är bra på att kommunicera på engelska. Mycket av vår språkundervisning i skolan är fokuserad på kommunikation. Visst behövs ett visst mått av korrekthet för att bli förstådd, men tänk efter, hur bra svenska behöver någon kunna för att den skall bli förstådd av dig? Uttal? Grammatik? Ordförråd?

Min amerikanske vän bad mig ge honom 'the colander'. Jag *är* bra på engelska, men just det ordet kunde jag inte. Han såg dock min förvirring och ändrade sig till "spaghetti strainer". Vilket jag kunde lösa vad det var. På samma sätt har jag fått förklara svenska ord för svenskfödda jämnåriga ibland. (kanske inte just detta ord, dock).

Men

Det vi svenskar har svårt för är skillnaden mellan tonat och otonat sche-ljud (jmfr cheap med sheep) samt tonat och otonat s-ljud (peace och peas). Detta för att denna skillnad inte finns i svenskan, och vi *hör* helt enkelt inte skillnaden för att vårt eget språk inte innehåller dem. Och hör vi inte skillnaden så har vi då också svårt att härma den, dvs uttala den.

 

[MJLee]

Svenskar är generellt hyfsade på svenska om vi tittar internationellt skulle jag nog säga. Delvis pga att vi aldrig dubbat och numera eftersom världen är så global och är du online så är standardspråket globalt engelska. Men jag håller med om att svenskar gärna överskattar sin engelska förmåga (cf BP chefen Svanberg om 'little people'). Jag följer NHL och där påpekas det ofta hur bra de svenska rookies som kommer över till Nordamerika är på engelska jämfört med de flesta andra europeiska spelare. Ryssar är kända för att tala usel engelska även efter att ha spelat där i flera år.

Svenskar är ofta bättre på att läsa/skriva engelska (inte konstigt mtp just att det är via nätet de flesta lär/uppehåller engelska) men osäkra på att prata. Engelskan är också ganska begränsad i ordförråd och delvis läsförståelse för mer avancerade ämnen. Jag är delvis uppvuxen och gick i en internationell skola i ett engelsktalande land, pluggade på universitet och jobbade när jag bodde utomlands på engelska. Det jag alltid varit noga med är att hålla svenskan 'ren' och kan därför bli lite provocerad ibland, löjligt nog, när folk i Sverige pratar swinglish.

Kommer aldrig att glömma upplevelsen när jag skulle läsa en novell högt i klassen, Nathaniel Hawthornes the minister's black veil. Börjar frejdigt läsa (är flytande) och plötsligt viker sig halva klassen dubbla av skratt. Istället för the minister's black veil så blev det, the minister's black whale! Det är ofta på V och W, J, man hör om någon är svensk även om hen talar flytande och utan brytning. Svenska och engelska har lite liknande rytm så olikt, säg finska eller franska, så 'låter' svenskar ofta bättre på engelska även om de saknar ordförråd och språkförståelse.
Edit: Sedan är vissa accenter lättare och svårare att förstå. Enklast är nog BBC engelska. På universitetet så var jag i samma studiegrupp som en äldre man från Glasgow, han talade äkta arbetarklass glaswegian. Fattade vart femte ord om jag hade tur. Fick panik innan jag insåg att även andra, engelska, studenter hade samma problem som jag med att förstå vad han sa!

 

[Nahar]

Jag är uppvuxen med engelska först och svenska sen. Min engelska är alltså mycket bättre än min svenska, och jag jobbar med att skriva på engelska på hög nivå och har undervisat både svenskar och engelsmän på engelska, så jag får väl anse mig ha någon form av insikt.

I alla fall. Svenskar är bra på engelska som andraspråk, det är det ingen som säger emot tror jag. Har svenskar ofta en övertro på sin egen förmåga i engelska? Ja. Jag märker ofta att studenter som anser sig flytande på engelska missar många finare, men fortfarande viktiga, nyanser i kurslitteratur och när de själva skriver. De har sedan ofta (men inte alltid) svårt att ta till sig kritik kring detta. Jag tycker att det är problematiskt i akademiska miljöer där det är oerhört viktigt att du har koll på informationen du tar till dig alternativt presenterar. Det kan säkert vara problematiskt även i andra miljöer där det är av stor vikt att språket är av hög kvalitet (jag läser till exempel mycket amatörlitteratur på engelska skrivet av svenskar som tror sig vara lika bra på engelska som svenska, men inte är det).

Som sagt, det betyder inte att svenskar inte är bäst på engelska som andraspråk. Däremot tror jag att många missar just det här med att det är ett stort glapp mellan "bra på engelska som andraspråk" och "kan använda engelska i avancerade kontexter". Jag skulle bli väldigt glad om svenska studenter som vill studera och arbeta främst på engelska behöver passera någon av de högre betygen i t.ex. Cambridge C1 Advanced, inte för att jag vill stänga ute någon, utan tvärt om för att jag vill att studenter får mer självinsikt så att de kan nå högre nivåer internationellt. Vi är väldigt smarta i Sverige generellt, men det krävs då också att vi kan kommunicera detta ut i världen.

Och, för de som anser sig väldigt bra på engelska och vill kontrollera om så verkligen är fallet så rekommenderar jag att sitta en C1a bara "på skoj". Det är väldigt bra för att få riktig insikt sin faktiska förmåga.

 

[skiesabove]

Just det, jag skulle säga något om uttalet också! Min uppfattning (men jag kan ha helt fel, jag är inte på något sätt lingvistiker) är att det svenska språket är mildare och mjukare än många andra språk vars engelska uttal vi ibland driver med (här tänker jag främst på franska, tyska, danska, ryska). Jag är därför av uppfattningen att svenskar liksom kommer undan med lite mer när det gäller uttal, eftersom den svenska brytningen är mer diskret än t.ex. den franska.

För mig är det extremt tydligt när någon har en stark svensk brytning (och även jag reagerade på att det fanns gott om sådana exempel i filmen som lades upp i den ursprungliga tråden), men om jag tar min brittiske make som exempel så är det ganska ofta som jag får påpeka "oh he sounds so Swedish" när vi hör någon på t.ex. TV med svensk brytning. Maken kan sällan höra det, trots 8 års erfarenhet av diverse människor som pratar engelska med svensk brytning, medan han med lätthet kan identifiera t.ex. en fransk brytning. Men jag vet inte, det kanske främst beror på att svenska är mitt modersmål och att jag därför har mycket lättare att identifiera den brytningen?

Ett bra exempel på någon med bra engelska och kraftig brytning är ju Jens Stoltenberg (NATO-chefen). Han bryter jättegulligt på norska .

 

[Otherside]

Jag tycker att man kan fråga vad de som har engelska som modersmål tycker, dvs om svenskar pratar bra engelska eller inte. I allmänhet så har jag fått intrycket att de flesta tycker att Skandinavien pratar bra engelska. Och det får ju bli rätt bra betyg ändå

Edit: Andra på bollen, @Lingon hann skriva om samma sak medan jag skrev.

Min brittiske man (som fortfarande bara pratar engelska...!) tycker att svenskarna i allmänhet är bra på engelska ... men att många är förlägna och inte vågar prata, av rädsla att göra bort sig. De förstår allt han säger men svarar på svenska. Och det är sorgligt! Prata på!!! säger han. Ingen engelskspråkig tycker man är pinsam om man säger nåt "fel" - det är bara härligt att man försöker. Jag tror det gäller alla språk. Ju mer man pratar och kommunicerar, desto bättre blir man. Han skulle aldrig komma på tanken att reagera negativt om nån uttalar nåt lite galet eller väljer fel ord.

Är vi svenskar kanske rädda att göra bort oss, egentligen? Jag minns en fransman som kom hem till mig och som berättade hur underbart alla fransmän tycker det är när svenskar försöker prata franska fastän de är långt långt ifrån fulländade i språket. Hur de till och med älskar vår svenska brytning. Det kändes fint!

 

[Otherside]

Som gammal lärare i engelska skulle jag vilja påstå att svenskar är generellt bra på engelska. Däremot har många svenskar en självbild där de anser sig tala engelska flytande och på nästan samma nivå som någon med engelska som modersmål, vilket jag bestämt anser inte är fallet

Ja, jag vet flera svenska wannabe "författare" som funderar på att skriva sina böcker direkt på engelska istället för svenska. Inte så smart, brukar jag kommentera... Även om man kan orden, saknas nyanserna, meningsuppbyggnaderna osv. Liksom ordförrådet.

 

[Otherside]

Jag är uppvuxen med engelska först och svenska sen. Min engelska är alltså mycket bättre än min svenska, och jag jobbar med att skriva på engelska på hög nivå och har undervisat både svenskar och engelsmän på engelska, så jag får väl anse mig ha någon form av insikt.

I alla fall. Svenskar är bra på engelska som andraspråk, det är det ingen som säger emot tror jag. Har svenskar ofta en övertro på sin egen förmåga i engelska? Ja. Jag märker ofta att studenter som anser sig flytande på engelska missar många finare, men fortfarande viktiga, nyanser i kurslitteratur och när de själva skriver. De har sedan ofta (men inte alltid) svårt att ta till sig kritik kring detta. Jag tycker att det är problematiskt i akademiska miljöer där det är oerhört viktigt att du har koll på informationen du tar till dig alternativt presenterar. Det kan säkert vara problematiskt även i andra miljöer där det är av stor vikt att språket är av hög kvalitet (jag läser till exempel mycket amatörlitteratur på engelska skrivet av svenskar som tror sig vara lika bra på engelska som svenska, men inte är det).

Som sagt, det betyder inte att svenskar inte är bäst på engelska som andraspråk. Däremot tror jag att många missar just det här med att det är ett stort glapp mellan "bra på engelska som andraspråk" och "kan använda engelska i avancerade kontexter". Jag skulle bli väldigt glad om svenska studenter som vill studera och arbeta främst på engelska behöver passera någon av de högre betygen i t.ex. Cambridge C1 Advanced, inte för att jag vill stänga ute någon, utan tvärt om för att jag vill att studenter får mer självinsikt så att de kan nå högre nivåer internationellt. Vi är väldigt smarta i Sverige generellt, men det krävs då också att vi kan kommunicera detta ut i världen.

Och, för de som anser sig väldigt bra på engelska och vill kontrollera om så verkligen är fallet så rekommenderar jag att sitta en C1a bara "på skoj". Det är väldigt bra för att få riktig insikt sin faktiska förmåga.

Tusen tack för tipset!! Min dotter, som är uppvuxen med en pappa som bara pratar engelska och som nu har en boyfriend från USA, vill läsa sina kurser på engelska. Jag har ofta undrat var hon kan bättra på sin vokabulär etc online, så hon breddar sitt språk. Tack!!

 

[Unafraid]

Jag är uppvuxen med engelska först och svenska sen. Min engelska är alltså mycket bättre än min svenska, och jag jobbar med att skriva på engelska på hög nivå och har undervisat både svenskar och engelsmän på engelska, så jag får väl anse mig ha någon form av insikt.

I alla fall. Svenskar är bra på engelska som andraspråk, det är det ingen som säger emot tror jag. Har svenskar ofta en övertro på sin egen förmåga i engelska? Ja. Jag märker ofta att studenter som anser sig flytande på engelska missar många finare, men fortfarande viktiga, nyanser i kurslitteratur och när de själva skriver. De har sedan ofta (men inte alltid) svårt att ta till sig kritik kring detta. Jag tycker att det är problematiskt i akademiska miljöer där det är oerhört viktigt att du har koll på informationen du tar till dig alternativt presenterar. Det kan säkert vara problematiskt även i andra miljöer där det är av stor vikt att språket är av hög kvalitet (jag läser till exempel mycket amatörlitteratur på engelska skrivet av svenskar som tror sig vara lika bra på engelska som svenska, men inte är det).

Som sagt, det betyder inte att svenskar inte är bäst på engelska som andraspråk. Däremot tror jag att många missar just det här med att det är ett stort glapp mellan "bra på engelska som andraspråk" och "kan använda engelska i avancerade kontexter". Jag skulle bli väldigt glad om svenska studenter som vill studera och arbeta främst på engelska behöver passera någon av de högre betygen i t.ex. Cambridge C1 Advanced, inte för att jag vill stänga ute någon, utan tvärt om för att jag vill att studenter får mer självinsikt så att de kan nå högre nivåer internationellt. Vi är väldigt smarta i Sverige generellt, men det krävs då också att vi kan kommunicera detta ut i världen.

Och, för de som anser sig väldigt bra på engelska och vill kontrollera om så verkligen är fallet så rekommenderar jag att sitta en C1a bara "på skoj". Det är väldigt bra för att få riktig insikt sin faktiska förmåga.

Åh fy, fick en flashback! Jag har som jag nämnde tidigare, rätt kass språkbegåvning. Så jag valde frivilligt att läsa engelska C på gymnasiet. Tänkte att jag skulle bli bättre på engelska. Problemet var att SAMTLIGA andra som valt den kursen var skitbra på engelska och ville bara ha ett lätt MVG. Det var fruktansvärt när det var dags för mig att läsa något stycke högt jag tror inte jag lärde mig så mycket, det var mest bara plågsamt.

 

[Nahar]

Åh fy, fick en flashback! Jag har som jag nämnde tidigare, rätt kass språkbegåvning. Så jag valde frivilligt att läsa engelska C på gymnasiet. Tänkte att jag skulle bli bättre på engelska. Problemet var att SAMTLIGA andra som valt den kursen var skitbra på engelska och ville bara ha ett lätt MVG. Det var fruktansvärt när det var dags för mig att läsa något stycke högt jag tror inte jag lärde mig så mycket, det var mest bara plågsamt.

När jag gick i skolan i Sverige tog de ut de som var sämst på engelska och de som var bäst på engelska, och satte oss tillsammans i en liten grupp. Det var riktigt bra, ca sex elever som fick utforska språket och lyfta varandra. Men det förutsatte ju att vi hade en bra lärare (han var fantastisk!). Så vad jag vill säga är väl något i stil med att det inte är ditt fel eller deras fel, utan lärarens fel. Det ska alltid vara roligt att lära sig

 

[Unafraid]

När jag gick i skolan i Sverige tog de ut de som var sämst på engelska och de som var bäst på engelska, och satte oss tillsammans i en liten grupp. Det var riktigt bra, ca sex elever som fick utforska språket och lyfta varandra. Men det förutsatte ju att vi hade en bra lärare (han var fantastisk!). Så vad jag vill säga är väl något i stil med att det inte är ditt fel eller deras fel, utan lärarens fel. Det ska alltid vara roligt att lära sig

Problemet var att i just den kursen var det 30 stycken som var jätteduktiga och jag som var lite dålig så det fanns inte så mycket att jobba med

 

[Nahar]

Problemet var att i just den kursen var det 30 stycken som var jätteduktiga och jag som var lite dålig så det fanns inte så mycket att jobba med

Spontant kan jag väl tycka att om de andra var så jätteduktiga borde läraren kunnat fokusera på dig främst. Men jag förstår att inte alla skolor fungerar/fungerade så.

 

[clusia]

Åh fy, fick en flashback! Jag har som jag nämnde tidigare, rätt kass språkbegåvning. Så jag valde frivilligt att läsa engelska C på gymnasiet. Tänkte att jag skulle bli bättre på engelska. Problemet var att SAMTLIGA andra som valt den kursen var skitbra på engelska och ville bara ha ett lätt MVG. Det var fruktansvärt när det var dags för mig att läsa något stycke högt jag tror inte jag lärde mig så mycket, det var mest bara plågsamt.

Åh gud jag gick igenom samma traumatiska upplevelse när jag gick i gymnasiet. Tror inte jag heller lärde mig någonting. Hålla käften möjligen och låta andra prata.

 

[Mineur]

Ett bra exempel på någon med bra engelska och kraftig brytning är ju Jens Stoltenberg (NATO-chefen). Han bryter jättegulligt på norska .

Var tvungen att leta upp ett klipp med honom och... hoppsan!

 

[manda]

Svenskar är bra på att göra sig förstådda på engelska.

Jag tycker att man kan fråga vad de som har engelska som modersmål tycker, dvs om svenskar pratar bra engelska eller inte.

Svenskar är bra på att kommunicera på engelska.

Alla de här ovanstående påståendena håller jag med i. Men för mig är inte det att likställa med ”att vara bra på engelska”. Att prata engelska, kommunicera på engelska och göra sig förstådd på engelska är alla nyttiga färdigheter och för mig del i paraplybegreppet ”att vara bra på engelska”. @Nahar beskrev det så bra i inlägget här nedanför så jag har inget riktigt att tillägga, men för mig är ”att vara bra på ett språk” när det språket i sig berikar mig inte bara utåt/expressivt/kommunikativt utan även expanderar min tankevärld och min intellektuella kapacitet. Såklart är den definitionen annorlunda än att vara bra på att kommunicera på/prata språket.

(Exempel: hur romanska språk har en separat verbform för osäker/trolig/önskad framtid, annorlunda än den för säkert kommande framtid. Så precist och tydliggörande. Verbformen ger mig nya horisonter. När språk gör sådant med mig, så tycker jag att jag börjar bli bra på ett språk.

Jag är uppvuxen med engelska först och svenska sen. Min engelska är alltså mycket bättre än min svenska, och jag jobbar med att skriva på engelska på hög nivå och har undervisat både svenskar och engelsmän på engelska, så jag får väl anse mig ha någon form av insikt.

I alla fall. Svenskar är bra på engelska som andraspråk, det är det ingen som säger emot tror jag. Har svenskar ofta en övertro på sin egen förmåga i engelska? Ja. Jag märker ofta att studenter som anser sig flytande på engelska missar många finare, men fortfarande viktiga, nyanser i kurslitteratur och när de själva skriver. De har sedan ofta (men inte alltid) svårt att ta till sig kritik kring detta. Jag tycker att det är problematiskt i akademiska miljöer där det är oerhört viktigt att du har koll på informationen du tar till dig alternativt presenterar. Det kan säkert vara problematiskt även i andra miljöer där det är av stor vikt att språket är av hög kvalitet (jag läser till exempel mycket amatörlitteratur på engelska skrivet av svenskar som tror sig vara lika bra på engelska som svenska, men inte är det).

Som sagt, det betyder inte att svenskar inte är bäst på engelska som andraspråk. Däremot tror jag att många missar just det här med att det är ett stort glapp mellan "bra på engelska som andraspråk" och "kan använda engelska i avancerade kontexter". Jag skulle bli väldigt glad om svenska studenter som vill studera och arbeta främst på engelska behöver passera någon av de högre betygen i t.ex. Cambridge C1 Advanced, inte för att jag vill stänga ute någon, utan tvärt om för att jag vill att studenter får mer självinsikt så att de kan nå högre nivåer internationellt. Vi är väldigt smarta i Sverige generellt, men det krävs då också att vi kan kommunicera detta ut i världen.

Och, för de som anser sig väldigt bra på engelska och vill kontrollera om så verkligen är fallet så rekommenderar jag att sitta en C1a bara "på skoj". Det är väldigt bra för att få riktig insikt sin faktiska förmåga.

 

[Mineur]

ag skulle bli väldigt glad om svenska studenter som vill studera och arbeta främst på engelska behöver passera någon av de högre betygen i t.ex. Cambridge C1 Advanced, inte för att jag vill stänga ute någon, utan tvärt om för att jag vill att studenter får mer självinsikt så att de kan nå högre nivåer internationellt. Vi är väldigt smarta i Sverige generellt, men det krävs då också att vi kan kommunicera detta ut i världen.

Är det samma som förr i tiden (jösses vad gammal jag känner mig nu) hette Cambridge Certificate in Advanced English? I så fall läste jag det som kurs på gymnasiet och håller med, väldigt bra! Jag har fortfarande kvar en del av studiematerialet och återkommer till det lite då och då.

 

[Asko]

Jag är modersmålstalare. Jag är trespråkig. Jag har min utbildning till stor del inom detta område. Ja, modersmålstalare tycker i allmänhet att Skandinavier pratar jättebra engelska.

Förlåt men vi alla är väl modersmåltalare? Eller menar du att ditt modersmål är engelska?

 

[Nahar]

Är det samma som förr i tiden (jösses vad gammal jag känner mig nu) hette Cambridge Certificate in Advanced English? I så fall läste jag det som kurs på gymnasiet och håller med, väldigt bra! Jag har fortfarande kvar en del av studiematerialet och återkommer till det lite då och då.

Ja, det är samma (något uppdaterade) prov. Visste dock inte att den gavs som gymnasiekurs! Kul.

 

[Asko]

Haken är att de inte stöter på de som inte pratar engelska så ofta eftersom tex företagets växel inte kopplar till de som inte vill prata engelska

Jag tänkte mest på engelsktalande som kommer till Sverige på besök, då kan de behöva prata med någon inne i affärer etc. Det känns lite som ett urval ur den svenska allmänheten. Det är kanske annorlunda om man pratar i telefon med någon växel.

 

[Mineur]

Ja, det är samma (något uppdaterade) prov. Visste dock inte att den gavs som gymnasiekurs! Kul.

Ja, det var toppen! Tror dock att det kan ha varit en specialare för skolan jag gick på, det var en liten privat skola med internationell profil. Vet inte hur vanligt det är på andra skolor.