Alkohol - nej tack

Jag har bekanta som inte alls lyssnat på min anledning till att inte dricka.
Skitjobbigt
Och sen kommentaren för att man varit på systemet och köpt alkoholfritt.
"Vad ska du dit för? Du dricker ju inte"
Nej men kanske får vänner på besök som vill ha ett glas vin?
Jag kan ha alkohol hemma utan att dricka det.
 
Dricker sällan och i väldigt måttlig mängd de får gångerna, så nej jag ser ingen direkt poäng med att välja bort alkohol helt. En iskall cider kan vara helt ljuvligt gott nån enstaka gång på sommaren, en varm kväll till något grillat.

Har f ö aldrig varit någon som druckit ofta/nån större mängd och är oftast nykter på div tillställningar/fester och har aldrig blivit ifrågasatt eller trugad till att dricka. Och jo, jag är fullt kapabel att märka om någon försöker truga eller pressa mig till något..
 
Jag räknar med att jag kommer få stå på mig rätt mycket i framtiden. Jag är inte intresserad av alkohol och tänker inte dricka det. Kanske, kanske att jag kan tänka mig att smaka lite någon gång bara för att kunna säga att jag provat. Men jag vet egentligen redan att det inte är något för mig.

Farfar blev av med sitt körkort i en rattfylla och morfar kunde dricka rätt bra han med. Jag nästan bodde hos mormor och morfar i perioder när jag var mindre och det var ingen trevlig syn... den där skojiga, roliga, busiga morfar försvann till att bli ett monster som låg på soffan och beodrade mormor. Och mormor gjorde som han sa, för det enda som fungerade då var att backa och lyda. Hans drickande hörde ihop mycket med hans trauma från barndomen som han inte kunde hantera på ett bättre sätt.

I en annan del av släkten hör det till att dricka, helst mycket. Så mycket så att man blir högljudd och kaosig. Efter det ska man helst gå ut på krogen också... och det har hänt en och annan "olycka" pga drickandet där med, även om det finns lugna kalas med den delen av släkten också.

Största anledningen till att jag tror att jag kommer få stå på mig mycket i framtiden är för att många i min ålder redan tycker att jag i alla fall ska testa att följa med dem på en fest. Jag är 17 (född 2003), så det är inte ens lagligt för mig och mina kompisar att dricka...
Många verkar ha en helt annan syn på alkohol än vad jag har, och det är helt okej. Men JAG vill inte dricka och ingen kan ändra på det. Plus att alkohol i kombination med två av mina mediciner inte går ihop, så om ett "nej" inte går in kan jag alltid skylla på det. Men främst är det för att jag inte VILL... dock verkar det i vissa kretsar inte vara tillräckligt.

Jag skulle så klart kunna byta kompisgäng också. Men jag tycker att de personerna är roliga att spendera tid med och vi kommer bra överens. De respekterar mig dessutom på så många andra plan och är väldigt stöttande, så jag ser inte riktigt någon anledning att bryta upp pga det. Speciellt inte eftersom det inte är något faktiskt problem nu. Jag kan faktiskt inte se mig i ett sammanhang liknande en fest, inte för att jag kan säga att jag har erfarenhet av det, men bara grundprinciperna av en fest passar inte mig.
 
Vad tänkte du här? Att det visst kan finnas viner (med alkohol) jag skulle tycka om? Det stämmer inte. Jag avskyr alkoholsmaken. Men du kanske tänkte på något helt annat.
Jag började en mening och skrev sen ett helt annat inlägg på ett annat citat och missade då att jag hade påbörjat en mening. När jag upptäckte det hade det gått för lång tid för att ändra. Tryckfelsnisse
 
Jag är inte heller intresserad av ruseffekten. Tycker snarare att den är obehaglig.
Däremot gillar jag verkligen smaken av alkohol. Njuter av snaps t,ex. Problemet är att spriten blir man beerusad av. Funnes det alkohol utan berusning skulle jag dricka betydligt mer :D

Det är verkligen trist att det är en sån stor sak detta med alkohol. Huruvida man vill ha det eller inte. Om man dricker eller inte. Låt folk göra som de vill!
Precis min åsikt! Har till och med prövat de alkoholfria snapsar systemet lanserade ett år, men det smakade nästan inget alls.

Man borde kunna få till hetta med ingefära,wasabi, chili eller liknade ..
 
Och jag tror det är grymt svårt att avgöra det när man själv dricker mycket. Det är omöjligt att läsa och se hintar mot dom som inte dricker när man själv dricker mycket. Det är inte direkt så att dom som dricker ofta kan med att säga att ens vänner pressar en även om det är omedvetet.
Jag kan bara tala om min egna upplevelser, och jag dricker mycket sällan på fester och när jag är på krogen. Och det har skett en stor attitydförändring både i mitt val av umgänge, men även i samhället med tanke på alla alkoldria öl och drinkar som kommit på senare år.
 
Provade när jag var i tonåren men tycker inte om alkoholsmaken samt att jag fick/får huvudvärk. Jag kan ta något enstaka glas vin när jag är hemma hos en dejt tex, för det sociala, men inte mer än så, då det sätter sig i huvudet annars.

Någon gång har jag haft tanken att dricka mer alkohol, men har inte vågat, då jag fått för mig att jag skulle dricka för mycket när jag inte mår så bra. Är rädd för att det skulle kunna orsaka något slags beroende.

Jag tycker även det är obehagligt med alkoholpåverkade personer. Mycket pga bla pappa Alltid skulle dricka (för mycket) när jag var yngre, och vi var iväg på sammankomster ( hamnade i bråk en gång så jag blev riktigt rädd). Så den känslan sitter fortfarande kvar idag.

Enda nackdelen jag ser är att sen jag skaffade körkort alltid är den som får köra/skjutsa hit och dit. Har haft tanken på att börja dricka bara för att slippa, men är inte värt det.
 
Jag dricker gärna om det är nån rolig fest. Kan vara nykter med om jag inte är på det sociala humöret eller om jag är grinig. Däremot är jag inte så förtjust i smaken av alkohol. Dricker bara sliskiga grejer. Vill andra va nyktra så får dom va det. Jag frågar bara en gång, trugar aldrig.
 
Jag kan bara tala om min egna upplevelser, och jag dricker mycket sällan på fester och när jag är på krogen. Och det har skett en stor attitydförändring både i mitt val av umgänge, men även i samhället med tanke på alla alkoldria öl och drinkar som kommit på senare år.

Jag tycker också det skett en förändring, det är betydligt mer ok och mindre kontroversiellt att vara nykter nu än när jag festade som värst (dvs för 20-25 år sedan). Det är fler som väljer att inte dricka alkohol av diverse skäl.
 
Min sambo dricker inte alkohol längre men gjorde när vi träffades. Han har inga problem eller dåliga erfarenheter utan han tycker bara det är skönt att kunna köra bil och vakna tidigt dagen efter och känna sig fräsh.

I vårat umgänge är det en tydlig generationssillnad när det gäller acceptans. Våra jämnåriga/generation har aldrig ifrågasatt medans våra föräldrars generation tycker det är jättekonstigt att han aldrig vill dricka någonting.
 
Aldrig druckit eller provat eller ens varit intresserad av att prova. Varken alkohol, tobak eller andra rusningsmedel.
Total glädje kan jag uppleva på andra sätt. Fattar inte varför man vill förgifta sig själv, tappa kontrollen och må skit.

Har fått enormt många gliringar och påhopp, suttit i timmar i diskussioner, nästan alltid fått förklara mig. Alla tror att det ligger nån slags trauma bakom, men för min del är valet lika enkelt som att jag inte vill äta surströmming eller få ett metallspett upp i anus.

IQ och reklamfilmen med kakvägrande Anders är mycket talande.
 
Aldrig druckit eller provat eller ens varit intresserad av att prova. Varken alkohol, tobak eller andra rusningsmedel.
Total glädje kan jag uppleva på andra sätt. Fattar inte varför man vill förgifta sig själv, tappa kontrollen och må skit.

Har fått enormt många gliringar och påhopp, suttit i timmar i diskussioner, nästan alltid fått förklara mig. Alla tror att det ligger nån slags trauma bakom, men för min del är valet lika enkelt som att jag inte vill äta surströmming eller få ett metallspett upp i anus.

IQ och reklamfilmen med kakvägrande Anders är mycket talande.

Man behöver inte må skit dagen efter om man brukar alkohol... eller tappa kontrollen etc. Jag blir definitivt inte väck av ett par glas vin. Det skulle aldrig falla mig in att truga i någon alkohol eller ifrågasätta att någon väljer att inte dricka. Då förväntar jag mig samma respekt tillbaka, dvs inte bli dömd för att jag faktiskt tycker om att dricka lite vin till maten och kan hantera det utan problem.

Alla som dricker alkohol gör liksom inte chugalug på en dunk hembränt...
 
Man får ha i åtanke att alla har sin egna syn på alkohol och personliga erfarenheter till att man tycker som man gör. Det finns ingen mening med att förminska eller säga emot, eller påpeka att man själv minsann kan dricka med måtta. För jag tror alla är överens om att alkohol hanteras olika och att man inte behöver bli bakfull, dyngrak eller dricka mängder varje gång. (även om jag blir bakfull bara jag läser ordet alkohol, men jag kan bara gratulera till dem som inte blir det).

Och även om jag själv är uppväxt med att det ska spys i blomkrukor, krypas hem, nerkissade kläder, fyllefester till klockan tre på natten så har ju även jag förståelse för att det finns de som inte alls beter sig så.

Jag respekterar de som dricker alkohol men ser själv ingen mening med det, som sagt. Av många orsaker. I mitt umgänge har det tjatats och jag har många gånger fått höra att jag är tråkig. Även blivit ifrågasatt för mitt val.

Men jag har aldrig hört någon fråga dem som dricker varför de väljer att göra det när man är iväg på diverse tillställningar. Det tas nästan förgivet att man ska dricka, man får välkomstdrinkar med alkohol uppkört under näsan det första som sker när man kommer innanför dörren. Redan där måste man stå och svara nej tack - jag vill inte ha/jag dricker inte. Och det är ofta det svaret inte räcket - det måste alltid finnas någon anledning till varför, antingen att man kör bil eller är gravid. Är det inte för det så tar de helt enkelt förgivet att man slutat dricka för att man har ett alkoholberoende i bagaget. Så har det varit i alla umgängen jag varit i. Sedan har det givetvis funnits de som har tjatat mer, vissa som velat ta diskussionen till en annan nivå och sedan givetvis dem som bara accepterar svaret.
 
Jag dricker kanske 2-4 drinkar per år. Drack inte så mycket under tonåren heller, tror jag kan räkna gångerna på mina fingrar och då hängde jag ändå med folk som drack, vi var på klubb osv. Men jag är inte så förtjust i det.

Mina päron är alkoholister och det är möjligt att det har bidragit men det är inte ett medvetet val att avstå pga deras bruk.
 
Nej, jag har inte tagit avstånd till alkohol av den anledningen att min konsumtion är så liten att det inte finns ngt att ta avstånd till. Dricker i snitt 1-2 glas vin i månaden.

Av samma anledning firar vi ingen vit jul som det basuneras ut att man ska varje år. Min pappa och min man tar varsin öl till maten på julafton och så får alla en kopp glögg när de kommer. Ansvarsfullt drickande anser jag inte vara ngt fel för barn att se. Snarare tvärtom, de får en förebild i hur man brukar alkohol på ett bra sätt istället för att bara se fulla studenter senare i åldern.

De som behöver fira en vit jul, minska sin konsumtion mm ju de som har problem. De som inte kan ha "kalas" utan dricka. Tyvärr är det väl få personer där som verkligen minskar 🙄

Jag dricker sällan när vi är bortbjudna och har bara blivit trugad av mannens mormor. Åh andra sidan trugar hon med allt så tror inte det egentligen är alkoholen som är grejen där.
 
Nej, jag har inte tagit avstånd till alkohol av den anledningen att min konsumtion är så liten att det inte finns ngt att ta avstånd till. Dricker i snitt 1-2 glas vin i månaden.

Av samma anledning firar vi ingen vit jul som det basuneras ut att man ska varje år. Min pappa och min man tar varsin öl till maten på julafton och så får alla en kopp glögg när de kommer. Ansvarsfullt drickande anser jag inte vara ngt fel för barn att se. Snarare tvärtom, de får en förebild i hur man brukar alkohol på ett bra sätt istället för att bara se fulla studenter senare i åldern.

De som behöver fira en vit jul, minska sin konsumtion mm ju de som har problem. De som inte kan ha "kalas" utan dricka. Tyvärr är det väl få personer där som verkligen minskar 🙄

Jag dricker sällan när vi är bortbjudna och har bara blivit trugad av mannens mormor. Åh andra sidan trugar hon med allt så tror inte det egentligen är alkoholen som är grejen där.

Ja, det är tur vi alla är olika och alla familjer är olika. Jag själv håller hårt fast vid att inte dricka alkohol dels på grund av min dotter och mitt ansvar gentemot henne. Och för att inte sätta henne i samma sits som jag själv varit i och än idag bearbetar.

Sedan behöver det ju inte per automatik innebära att man har problem bara för man firar en vit jul. Det kan ju vara så att man nöjer sig med julmust och kaffe efter maten. Men jag förstår vad du vill ha sagt.
 
Man får ha i åtanke att alla har sin egna syn på alkohol och personliga erfarenheter till att man tycker som man gör. Det finns ingen mening med att förminska eller säga emot, eller påpeka att man själv minsann kan dricka med måtta. För jag tror alla är överens om att alkohol hanteras olika och att man inte behöver bli bakfull, dyngrak eller dricka mängder varje gång. (även om jag blir bakfull bara jag läser ordet alkohol, men jag kan bara gratulera till dem som inte blir det).

Och även om jag själv är uppväxt med att det ska spys i blomkrukor, krypas hem, nerkissade kläder, fyllefester till klockan tre på natten så har ju även jag förståelse för att det finns de som inte alls beter sig så.

Jag respekterar de som dricker alkohol men ser själv ingen mening med det, som sagt. Av många orsaker. I mitt umgänge har det tjatats och jag har många gånger fått höra att jag är tråkig. Även blivit ifrågasatt för mitt val.

Men jag har aldrig hört någon fråga dem som dricker varför de väljer att göra det när man är iväg på diverse tillställningar. Det tas nästan förgivet att man ska dricka, man får välkomstdrinkar med alkohol uppkört under näsan det första som sker när man kommer innanför dörren. Redan där måste man stå och svara nej tack - jag vill inte ha/jag dricker inte. Och det är ofta det svaret inte räcket - det måste alltid finnas någon anledning till varför, antingen att man kör bil eller är gravid. Är det inte för det så tar de helt enkelt förgivet att man slutat dricka för att man har ett alkoholberoende i bagaget. Så har det varit i alla umgängen jag varit i. Sedan har det givetvis funnits de som har tjatat mer, vissa som velat ta diskussionen till en annan nivå och sedan givetvis dem som bara accepterar svaret.
Det är exakt samma fenomen när man inte äter kött. Bryter man mot normen finns det många som vill tala om för en hur fel de tycker att det är och att man borde vara som alla andra för att de själva inte ska behöva fundera över sina val. Jag har aldrig träffat någon (vuxen, tonåringar är som de är) som inte har något problem med alkohol som försökt truga någon annan och detsamma gäller köttätandet. Har man inga som helst problem med något har man som regel inga som helst problem med att någon avstår.

Många utgår ifrån att man är radikal för att man väljer bort något. Att man därmed också dömer de som inte gör som en själv men så är det såklart inte. Det kan bara vara så enkelt som ett val man har gjort utan någon tanke på att försöka förändra andra.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #9
  • Senast tagna bilden XV
  • Guldfasanerna

Hästrelaterat

Omröstningar

  • 🇪🇺EU VALET 2024🇸🇪
Tillbaka
Upp