Är det otrevligt att använda punkt i sms?

Bukefalos 30 år!

Tolkar du punkt i sms som argt/irriterat/surt?

  • Ja - jag är 0 - 30 år.

    Röster: 2 0,8%
  • Nej - jag är 0 - 30 år.

    Röster: 4 1,6%
  • Ja - jag är 30 - 45 år.

    Röster: 17 6,9%
  • Nej - jag är 30 - 45 år.

    Röster: 114 46,3%
  • Ja - jag är över 45.

    Röster: 4 1,6%
  • Nej - jag är över 45.

    Röster: 105 42,7%

  • Antal omröstningsdeltagare
    246
Har bara läst de 20 första inläggen, så förlåt om min kommentar kommer fel, men varför ska vi "på riktigt vuxna" ursäkta oss och anpassa oss efter ungdomarnas felaktiga språkbruk?
Varför ska vi rätta oss efter deras kränkta tillvaro? Fattar verkligen inte!
 
Har bara läst de 20 första inläggen, så förlåt om min kommentar kommer fel, men varför ska vi "på riktigt vuxna" ursäkta oss och anpassa oss efter ungdomarnas felaktiga språkbruk?
Varför ska vi rätta oss efter deras kränkta tillvaro? Fattar verkligen inte!
Jag tänker faktiskt, att det inte är en stor grejj att anpassa sig något om de uttryckligen talar om att de tycker att det här är jobbigt. Samtidigt som man givetvis bör ta en liten lektion i hur resten av världen fungerar. Men att bara lägga till en smiley, ta bort en punkt på slutet är inte speciellt krävande. Men meningar som försvinner i ett stycke vore horribelt att läsa - så det skulle jag inte göra men som om man ska smsa "okej." så är det lätt att skippa punkten, eller lägga till tumme upp eller något.
 
Jag tänker faktiskt, att det inte är en stor grejj att anpassa sig något om de uttryckligen talar om att de tycker att det här är jobbigt. Samtidigt som man givetvis bör ta en liten lektion i hur resten av världen fungerar. Men att bara lägga till en smiley, ta bort en punkt på slutet är inte speciellt krävande. Men meningar som försvinner i ett stycke vore horribelt att läsa - så det skulle jag inte göra men som om man ska smsa "okej." så är det lätt att skippa punkten, eller lägga till tumme upp eller något.
Nästan lika enkelt att sätta dit en punkt. ...eller att acceptera att äldre människor är bättre på att skriva korrekt.
 
Det ena utesluter inte det andra tänker jag. Det är en period i livet som ungdomar är väldigt väldigt känsliga, varför inte ta lite extra hänsyn ibland bara?
Jag är inte säker på att det är det jag skulle betrakta som extra hänsyn. Jag skulle nog se det som extra hänsyn att förklara hur man kommunicerar och så får personen lära sig att det finns många sätt - och därmed kalibrera sitt sätt att uppfatta kommunikation. Men jag tror nog att var och en kan bedöma vad som är mest lämpat i en given situation.
 
Jag är inte säker på att det är det jag skulle betrakta som extra hänsyn. Jag skulle nog se det som extra hänsyn att förklara hur man kommunicerar och så får personen lära sig att det finns många sätt - och därmed kalibrera sitt sätt att uppfatta kommunikation. Men jag tror nog att var och en kan bedöma vad som är mest lämpat i en given situation.
Och det var det jag skrev också. Igen, på annan situation, det ena utesluter inte det andra.
 
Jag känner att jag skulle vara tvungen att anstränga mig för att komma ihåg att ta bort punkten, vilket förmodligen skulle innebära ett ickekonsekvent och förvirrande språk där jag ibland punktat och ibland inte. Då låter jag hellre muskelminnet styra och sätter dit punkten varje gång, det sticker dessutom mindre i ögonen på mig. :D Å andra sidan har jag nog aldrig messat regelbundet med någon som inte avslutat med punkt heller så det har inte kommit upp.

Något som jag däremot fick vänja mig vid här i UK är att i princip alla (infödda britter i alla fall) avslutar sina mess med x eller xx oavsett om personen är någon man faktiskt vill pussa eller krama på eller inte. Det är också konstigt. De tycker givetvis att det är jag som är lite avvikande eftersom jag inte gör det, men folk förstår rätt snabbt att det inte innebär att jag är sur på dem ändå.
 
Tyvärr, känslokall som jag är så tänker jag fortsätta skriva mina sms som jag brukar oavsett om någon har svårt för punkt eller inte. Någon annan kanske tror att jag inte skrivit klart om jag inte använder punkt, eller att det är jordens undergång. Jag kan inte hålla reda på olika preferenser varje enskild individ har, jag är tillräckligt irriterad redan på syrran som messar en massa istället för att ringa, vilket går mycket snabbare istället för flera sms.
 
Jag älskar för övrigt tummen upp också! Det är nog min mest använda emoji i de fall jag inte bara tycker "gilla" på meddelandet. Det betyder att jag sett och instämmer i det som skrivits, och att jag kommer att dyka upp om det är ett möte som föreslås eller ett ärende som ska utföras till exempel.
 
Jag känner att jag skulle vara tvungen att anstränga mig för att komma ihåg att ta bort punkten, vilket förmodligen skulle innebära ett ickekonsekvent och förvirrande språk där jag ibland punktat och ibland inte. Då låter jag hellre muskelminnet styra och sätter dit punkten varje gång, det sticker dessutom mindre i ögonen på mig. :D Å andra sidan har jag nog aldrig messat regelbundet med någon som inte avslutat med punkt heller så det har inte kommit upp.

Något som jag däremot fick vänja mig vid här i UK är att i princip alla (infödda britter i alla fall) avslutar sina mess med x eller xx oavsett om personen är någon man faktiskt vill pussa eller krama på eller inte. Det är också konstigt. De tycker givetvis att det är jag som är lite avvikande eftersom jag inte gör det, men folk förstår rätt snabbt att det inte innebär att jag är sur på dem ändå.
Tyvärr, känslokall som jag är så tänker jag fortsätta skriva mina sms som jag brukar oavsett om någon har svårt för punkt eller inte. Någon annan kanske tror att jag inte skrivit klart om jag inte använder punkt, eller att det är jordens undergång. Jag kan inte hålla reda på olika preferenser varje enskild individ har, jag är tillräckligt irriterad redan på syrran som messar en massa istället för att ringa, vilket går mycket snabbare istället för flera sms.
I trådstarten handlar det om en dotter. Inte en random bekant.

Jag tänker att det borde vara hyffsat enkelt att komma ihåg ens dotters önskemål samt att visa dem sådan hänsyn att deras liv blir lite lättare. Man känner då också till vilka situationer som är riskmoment, där man kan behöva visa mer hänsyn än i vanliga fall.
 
I trådstarten handlar det om en dotter. Inte en random bekant.

Jag tänker att det borde vara hyffsat enkelt att komma ihåg ens dotters önskemål samt att visa dem sådan hänsyn att deras liv blir lite lättare. Man känner då också till vilka situationer som är riskmoment, där man kan behöva visa mer hänsyn än i vanliga fall.
Mja, det var inledningen/förklaringen till frågeställningen som handlade om dottern. Själva frågan handlade om hur du eller jag gör eller uppfattar saken.
Jag hade väl helt enkelt förklarat att det inte innebär att jag är sur, vi har alla personliga sätt att skriva på. Vissa saker stör man sig på och andra inte. Herregud när min kära mor fick för sig att hon skulle börja skriva åxå i sina mess! :arghh: Tack och lov var det en övergående fas. :D
 
Mja, det var inledningen/förklaringen till frågeställningen som handlade om dottern. Själva frågan handlade om hur du eller jag gör eller uppfattar saken.
Jag hade väl helt enkelt förklarat att det inte innebär att jag är sur, vi har alla personliga sätt att skriva på. Vissa saker stör man sig på och andra inte. Herregud när min kära mor fick för sig att hon skulle börja skriva åxå i sina mess! :arghh: Tack och lov var det en övergående fas. :D
Exakt. Trådstarten, inledningen, förklaringen eller vad du nu vill kalla den handlade om dottern.

Givetvis kan man inte hålla stenkoll på varenda människa, men en dotter eller annan väldigt nära relation borde vara tämligen enkelt.
 
Exakt. Trådstarten, inledningen, förklaringen eller vad du nu vill kalla den handlade om dottern.

Givetvis kan man inte hålla stenkoll på varenda människa, men en dotter eller annan väldigt nära relation borde vara tämligen enkelt.
Ja, men det var ju bara för att förklara varför frågeställningen uppstod, inte en del av frågeställningen. Som jag uppfattade det i alla fall.


Jag tycker att det vore mycket enklare att förklara för dottern eller annan närstående att jag inte är det minsta sur trots att jag använder punkt, men det är givetvis upp till var och en. Som sagt sker mycket helt automatiskt när man skriver. Inte tänker jag på det när jag avslutar en mening med punkt, lika lite som jag aktivt tänker på att trycka på mellanslaget. Det hamnar där ändå, så användandet skulle med största sannolikhet bli mycket inkonsekvent.
 
Sedan kan man ju ha en lekfull jargong runt alla eventuella misstag ändå precis som när någon missförstår ett meme, slang eller någon popreferens till exempel. Det hör till när man pratar eller messar med nära och kära!
 
I trådstarten handlar det om en dotter. Inte en random bekant.

Jag tänker att det borde vara hyffsat enkelt att komma ihåg ens dotters önskemål samt att visa dem sådan hänsyn att deras liv blir lite lättare. Man känner då också till vilka situationer som är riskmoment, där man kan behöva visa mer hänsyn än i vanliga fall.
Nu har jag ingen dotter men syskonbarn. Jag tror ingen av dem bryter ihop för att jag använder punkt och är det något en unge inte behöver så är det att alla krattar manegen åt dem hela tiden.
 
I trådstarten handlar det om en dotter. Inte en random bekant.

Jag tänker att det borde vara hyffsat enkelt att komma ihåg ens dotters önskemål samt att visa dem sådan hänsyn att deras liv blir lite lättare. Man känner då också till vilka situationer som är riskmoment, där man kan behöva visa mer hänsyn än i vanliga fall.
Ännu större orsak att fortsätta sätta punkt och förklara för dottern att det är så en mening ska avslutas på riktigt. En förälder ska, enligt mig, lära sina avkommor vad som är rätt och vad som är fel. Acceptans är också bra att lära dem - att allting inte måste göras på deras sätt.
 

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Balkong 2026
  • Dejtingtråden 39
  • Valvaka!

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp