Bukefalos 28 år!

Att kombinera häst med partner

Lyssnade på ett eftermiddas program på p3 innan jag gick på semester och då var det en tjej som var sur på sin kille då han spelade mycket fotboll på sin fritid och inte hade så mycket tid för henne !Alla som hörde av sig med tipps på hur hon skulle göra var att sparka ut honom om han inte ägnade mer tid för henne än för fotbollen .Kom att tänka på det när jag läser tråden !
 
Jag skulle nog inte använda formuleringen "att ngt går först".
Min uppfattning är att man hinner med partner, förhållande etc.
Set krävs bara planering och prioritering.
Även om jag inte har ett förhållande så kommer jag vara tvungen att prioritera och planera om jag vill få ihop livet med häst, heltidsjobb, vänner, familj etc
 
@skerper Sånt gör alltid mig så himla arg! Varför är det alltid en massa prat om att behöva anpassa en partner efter sina egna behov? För det är precis det det handlar om; den ena känner sig ensam och vill ha mer tid och då ska den andra offra något för att tillgodose detta. I buy it not.
 
Lyssnade på ett eftermiddas program på p3 innan jag gick på semester och då var det en tjej som var sur på sin kille då han spelade mycket fotboll på sin fritid och inte hade så mycket tid för henne !Alla som hörde av sig med tipps på hur hon skulle göra var att sparka ut honom om han inte ägnade mer tid för henne än för fotbollen .Kom att tänka på det när jag läser tråden !

En sak förstår jag inte. Om man typ inte ska ha några intressen- vad ska man då göra? Dvs ska man alltså umgås med partnern jämt? I mitt fall då varje vardagskväll efter jobbet och på helgen?
Och när man då umgås jämt- ska man då aktivt prata och göra aktiviteter med varandra hela tiden? För om båda är hemma men i olika rum och gör olika saker så kan man ju lika gärna göra aktiviteter på olika håll?
Jag tycker tänkesättet du berättar om verkar handla om en typ av person. Dvs en person som inte vill vara själv och har behov av att umgås hela tiden. Men en personlighet kan ju inte sätta normen för hur alla förhållanden ska vara. Jag skulle bli galen av att umgås med en partner jämt.
 
Senast ändrad:
En sak förstår jag inte. Om man typ inte ska ha några intressen- vad ska man då göra? Dvs ska man alltså umgås med partnern jämt? I mitt fall då varje vardagskväll efter jobbet och på helgen?
Och när man då umgås jämt- ska man då aktivt prata och göra aktiviteter med varandra hela tiden? För om båda är hemma men i olika rum och gör olika saker så kan man ju lika gärna göra aktiviteter på olika håll?
Jag tycker tänkesättet du berättar om verkar handla om en typ av person. Dvs en person som inte vill vara själv och har behov av att umgås hela tiden. Men en personlighet kan ju inte sätta normen för hur alla förhållanden ska vara. Jag skulle bli galen av att umgås med en partner jämt.
Fast hur kul är det med en partner som är borta varje vardagskväll och helg?

Hade jag haft en partner som var borta jämt så hade jag också tröttnat.

Min man och jag har samma intresse, dvs hästar, så för oss var det aldrig något problem.

Att ha häst är ett enormt tidskrävande intresse. Inte bara direkt utan även indirekt tex genom att det inte går att åka bort hur som helst.

Att lägga allt ansvar på partnern tycker jag är lite fult. Har man ett förhållande så får man allt ansträng sig lite själv också och inte bara lägga allt på den andre.
 
Fast hur kul är det med en partner som är borta varje vardagskväll och helg?

Hade jag haft en partner som var borta jämt så hade jag också tröttnat.

Min man och jag har samma intresse, dvs hästar, så för oss var det aldrig något problem.

Att ha häst är ett enormt tidskrävande intresse. Inte bara direkt utan även indirekt tex genom att det inte går att åka bort hur som helst.

Att lägga allt ansvar på partnern tycker jag är lite fult. Har man ett förhållande så får man allt ansträng sig lite själv också och inte bara lägga allt på den andre.
Fast jag har inte skrivit att man är borta varje vardagskväll och helg,
Jag skrev att jag inte vill ses varje vardagskväll och helg. Jag skrev inte att jag aldrig vill ses.

Jag har också i tidigare inlägg skrivit att man får prioritera och då hinner man med.
 
Senast ändrad:
Min sambo och jag har vart tillsammans i snart fyra år, har under hela tiden hållt på aktivt med hästar. När det bara var vi två så åkte jag till stallet vilken tid på dygnet, men nu när vi blivit tre i familjen är det lite knöligare enligt honom. Inte enligt mig, för jag planerar min veckan mån-sön på söndagkvällen och vet exakt när det passar att jag åker till stallet. :D

Det som sambon tycker har vart svårast att anpassa sig med är att det är svårt att vara spontan. En tripp till Ikea eller fika hos några vänner måste planeras in oftast så att det inte krockar med stallet.
Jag kan dock också sakna känslan av att åka iväg spontant en natt eller heldag, men man har ju vant sig vid planering..
 
Jag har inte häst längre (men dumpade första pojkvännen när han sa "välj mellan mig eller hästarna" :D) men är däremot ihop med en man som är jaktgalning. Det betyder att vi inte tillbringar min födelsedag tillsammans hos mig (vi är ju särbos dessutom) för då är det förberedelser inför för septemberjakten. Eftersom han också är jaktledare kan han inte avstå att vara med.

Jag har full förståelse för det och skulle jag gnälla om det är jag helt säker på att han gör slut för jakten betyder enormt mycket för honom, precis som mina hästar gjorde när jag hade dem. Dessutom anser jag att det skulle vara enormt barnsligt av mig att tjafsa om jakten, det är två veckor i september och två veckor i oktober som är "heliga", efter det är det mest helgjakt och skulle vi ha planerat att göra något på andra tider än de veckorna så har han inga problem med att avstå att jaga.
 
@skerper Sånt gör alltid mig så himla arg! Varför är det alltid en massa prat om att behöva anpassa en partner efter sina egna behov? För det är precis det det handlar om; den ena känner sig ensam och vill ha mer tid och då ska den andra offra något för att tillgodose detta. I buy it not.
Fast nu får ju den hästlöse (eller i det fallet den som inte spelar fotboll) anpassa sig helt efter den andres intresse. Är inte det lika fel i så fall? Eller är det bara den med ett tidskrävande intresse som inte behöver anpassa sig?
 
Fast jag har inte skrivit att man är borta varje vardagskväll och helg,
Jag skrev att jag inte vill ses varje vardagskväll och helg. Jag skrev inte att jag aldrig vill ses.

Jag har också i tidigare inlägg skrivit att man får prioritera och då hinner man med.
Ha ha ha! Det blev något fel. Jag skulle inte svara dig alls. Det var bara tänkt att vara ett inlägg utan någon speciell "adressat" :D

Får skylla på att man blir väldigt distraherad när någon står och rycker i byxorna och säger "mamma, mamma, mamma...." :o
 
Jag förstår ju att jag också får anpassa mig efter min partner även om jag har mycket tidskrävande intresse och hon mest är hemma efter jobbet ect. I början var det väldigt mycket runt hästen då jag köpt en häst som inte mått jättebra innan, då kunde jag när jag även var hemma sitta med mobilen för att söka information, prata med vänner för att få tips och så. Det har vi dock pratat om och jag försöker vara med henne så mycket jag kan när jag väl är hemma men som någon sa tidigare, även om båda är hemma men är i olika rum så känner jag att jag lika gärna kan vara i stallet.

Jag känner också att det låter lite dumt att säga att hästen går först men samtidigt är det faktiskt lite så det är, hästen kan jag ju inte lämna någon dag och hoppa över stallet medans om vi inte träffas på hela dagen förrän kvällen händer ju inget sp.
Det svåraste i det hela är ju faktiskt att jag inte haft häst från början utan att det kom så "plötsligt" efter 1 år.
 
Fast nu får ju den hästlöse (eller i det fallet den som inte spelar fotboll) anpassa sig helt efter den andres intresse. Är inte det lika fel i så fall? Eller är det bara den med ett tidskrävande intresse som inte behöver anpassa sig?

Fast nja, tycker inte att det handlar om att den hästlöse helt måste anpassa sig. Det den hästlösa däremot måste ha, är ett separat och eget liv. Det går inte att hänga upp all sin lediga tid på den som har häst. Det är för mig ett sunt sätt att leva oavsett häst eller inte i en parrelation. Åtminstone för mig, men jag har förstått att andra anser att varandet i en parrelation innebär att de princip är fastvuxna vid varandra och måste göra allt tillsammans.
 
Fast nja, tycker inte att det handlar om att den hästlöse helt måste anpassa sig. Det den hästlösa däremot måste ha, är ett separat och eget liv. Det går inte att hänga upp all sin lediga tid på den som har häst. Det är för mig ett sunt sätt att leva oavsett häst eller inte i en parrelation. Åtminstone för mig, men jag har förstått att andra anser att varandet i en parrelation innebär att de princip är fastvuxna vid varandra och måste göra allt tillsammans.
Amen to that!
 
Fast nja, tycker inte att det handlar om att den hästlöse helt måste anpassa sig. Det den hästlösa däremot måste ha, är ett separat och eget liv. Det går inte att hänga upp all sin lediga tid på den som har häst. Det är för mig ett sunt sätt att leva oavsett häst eller inte i en parrelation. Åtminstone för mig, men jag har förstått att andra anser att varandet i en parrelation innebär att de princip är fastvuxna vid varandra och måste göra allt tillsammans.

Men nu blir det ju så att om man gör som du tycker så får ju den hästlöse anpassa sig helt efter den med häst. Vad hände med att kompromissa i en relation och ställa upp för varandra?

Som du skriver så låter det som om bara den utan häst skall anpassa sig och det är ju lika illa.
 
@Tora Läser du ens vad jag skriver? Om två personer i en relation båda har egna intressen och liv, så behöver de aldrig sitta och vänta på den andra utan då fixar var och en med sina intressen när de inte jobbar/är med varandra. Att personerna i relationen sen umgås när inte häst/annat intresse tar tid är väl inget som anpassas eller behöver kompromissas?

Jag förstår inte det här med relationer där det ska kompromissas och anpassas. En är väl i en relation med någon för att en vill träffa och vara med den personen UTAN att det betyder att en ska försaka sina intressen? Jag hade mått jättedåligt om jag tvingade min partner att sluta satsa på något/anpassa intresset hen älskar att göra bara för att "vi ska umgås mer".
 
@Tora Läser du ens vad jag skriver? Om två personer i en relation båda har egna intressen och liv, så behöver de aldrig sitta och vänta på den andra utan då fixar var och en med sina intressen när de inte jobbar/är med varandra. Att personerna i relationen sen umgås när inte häst/annat intresse tar tid är väl inget som anpassas eller behöver kompromissas?

Jag förstår inte det här med relationer där det ska kompromissas och anpassas. En är väl i en relation med någon för att en vill träffa och vara med den personen UTAN att det betyder att en ska försaka sina intressen? Jag hade mått jättedåligt om jag tvingade min partner att sluta satsa på något/anpassa intresset hen älskar att göra bara för att "vi ska umgås mer".

Amen till det!
 
@Tora Läser du ens vad jag skriver? Om två personer i en relation båda har egna intressen och liv, så behöver de aldrig sitta och vänta på den andra utan då fixar var och en med sina intressen när de inte jobbar/är med varandra. Att personerna i relationen sen umgås när inte häst/annat intresse tar tid är väl inget som anpassas eller behöver kompromissas?

Jag förstår inte det här med relationer där det ska kompromissas och anpassas. En är väl i en relation med någon för att en vill träffa och vara med den personen UTAN att det betyder att en ska försaka sina intressen? Jag hade mått jättedåligt om jag tvingade min partner att sluta satsa på något/anpassa intresset hen älskar att göra bara för att "vi ska umgås mer".
Och du kan/vill inte se vad jag menar. Om du har en häst så skall din partner alltså skaffa ett intresse som tar lika mycket tid så att du slipper prioritera tid med din partner.

Varför vara i ett förhållande om man aldrig ses?
 
Jag hade ett gnälligt ex som klagade på att jag var i stallet mycket, kruxet var bara att jag jobbade skift och oftast var i stallet då han jobbade. Han hade inga vänner, inga intressen och jag stod inte ut med att sitta i soffan varje kväll och hålla handen. Han var tom svartsjuk på katterna! Det blev inget långt förhållande. :yuck:
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag väljer att skriva det här inlägget här, då jag trots allt är lite "halvanonym" här. I alla fall så till vida att jag inte är öppen...
2 3 4
Svar
69
· Visningar
5 139
Gnägg Jag har haft min häst i två år nu. Han är världens snällaste och verkligen min bästa vän. Vi brukade hoppa förut och det gick väldigt...
Svar
4
· Visningar
1 819
Senast: Mia_R
·
Hästmänniskan Hej! Måste få ventilera mig lite och hoppas på att få lite kloka ord. De senaste åren har varit kaos för mig både jobb och hästar. Har...
Svar
18
· Visningar
2 552
Senast: Ajda
·
Hästvård (Lång text men behöver verkligen hjälp) Hej! Jag sålde en hopphäst för ca 1,5 år sedan till en hobby ryttare som skulle ha honom som...
2
Svar
39
· Visningar
10 347
Senast: QueenLilith
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp