Ja självklart pratar jag i generella termer. Det är generellt, eller ja på samhällsnivå, som vi (anser jag då

) behöver minska bilberoendet. Det handlar om hur vi bygger våra samhällen, både fysiskt, ekonomiskt och administrativt.
Huruvida den enskilda bilresan är onödig, om inte Kalle egentligen kunde tagit bussen när han hälsade på Greta, är fullkomligt ointressant. Det får väl Kalle avgöra själv.
Jag har aldrig påstått att bilägande och bilåkande är onödigt. Jag kan komma med ett gäng argument till varför bilberoendet är problematiskt. Igen på samhällsnivå. Och ingen av dessa är heller en anledning att förbjuda bilar. Det har aldrig handlat om det.
- Utsläpp. Mig veterligen är vi långt ifrån att utsläpp inte är en fråga.
- Resursslöseriet i att tillverka enormt dyra bilar som sedan står stilla och enbart används några få procent av sin livstid.
- Hur våra samhällen byggs och utvecklas. Tillgången till bil gör att vi bygger samhällen som låser in och genererar ytterligare bilberoende. Både i makro- och mikroperspektiv.
- Partikelhalter
- Buller (trafikbuller orsakar betydligt fler hälsoproblemen än hörselskador)
- Personskador i trafiken
- Centrumdöden
- Hur bilar i staden hindrar kollektivtrafikens framkomlighet
- Minskad vardagsmotion när korta bilresor ersätter gång/cykel.
- Walkability (i princip ett helt forskningsområde, googla för den intresserade)
- Bilens ytanspråk, inte bara för parkering utan hela trafikapparaten, skyddsavstånd
- Hur bilens framfart i samhället bidrar till ökad segregering och ojämlikhet då personer som inte har tillgång till bil missgynnas. Typexempel: stora mataffären i centrum flyttar ut till ett handelsområde utanför samhället.
Absolut ingen, var man än bor, behöver bli personligen kränkt eller känna något ansvar över den här listan, för det handlar inte om enskilda förutsättningar, möjligheter och val.
Jag ser de flesta av dessa argument som förhållandevis moralistiska och möjliga att applicera på andra företeelser.
Dessutom är argumenten i stort helt centrarade runt bilen i stadmiljö, och i sådana städer som är tillräckligt stora så att t.ex. trängseleffekter blir ett reellt problem.
En majoritet av argumenten passar inte in på mindre städer upp till ca 75.000 innevånare, eller på landsbygden.
Utsläpp, ja under en övergångstid till andra bränslen/energislag så uppstår naturligtvis utsläpp, men varför sikta in sig just på bilar, och inte t.ex. på flyg.
Jag har inte siffrorna aktuella, men ur minnet tar jag att en enda semesterresa med flyg, motsvara med råge årsutsläppen från en bil. Mitt minne, och brist på tid att googla och verifiera säger att en resa till t.ex. Mallorca motsvarar ca 2500 mil bilresor med fossilt bränsle.
Eller varför inte fokusera industriutsläpp, som forfarande är den absolut största källan till utsläpp av växthusgaser.
Vi måste ju ändå anta att med en högre grad av användning av elbilar eller av andra bränslen som är klimatneutrala, så blir utsläppen ett övergående fenomen, och kan därför som långsiktigt argument läggas lite åt sidan.
Partiklar finns av två huvudtyper: sådana som är en del av utsläppen från fossila bränslen, och så de som kommer från gummihjul och asfalt. De fossila bränslena lade vi ju åt sidan ovan medan partiklarna från däck och vägslitage kräver nog
att vi uppfinner nya sorters däck för att bli med partiklarna. Kollektivtrafik och transporter med tunga fordon åstadkommer en hel del partiklar.
Är det verkligen värre med bilar som står stilla än med andra prylar som används oregelbundet?
Bilar är väl inte värre än båtar (används extremt lite utom några månader under sommaren), hur är det med grillar, elektroniska köksprylar, eller mobiltelefoner som byts nästan lika ofta som underkläder? Renoveringshysterin runt kök och badrum i ägda bostäder?, Kläderna i fast fashion, som kanske används en gång och så aldrig mera?
Man får väl ändå anta att den som väljer att lägga en del av sina pengar på att hålla sig med bil, ser ett stoprt värde för familjen i att ha en bil.
I den diskussionen så kan man naturligtvis ta med hela konsumtionssamhället i stort, egentligen är väldigt mycket fokuserat på saker som används sällan, för lite och som blir omodernt långt innan det är förbrukat.
Hur man bygger väl fungerande transprotsystem i stadsmiljö är en vetenskap. Kollektivtrafik ska samsas med cyklar, gående, varutransporter och bilar. Hur det utformas är naturligtvis något som man kan ha olika åsikter om , men ett vägsystem behövs.
Man måste också vara ödmjuk, och inse att t.ex. daglig cykling inte är för alla, samtidigt som det är bra att det finns säkra möjlighter att cykla eller gå. Men det behövs också kollektivtrafik, och faktiskt möjlighet att använda bil.
Och genom att försöka skapa bilfria stadskärnor, så försvinner många av kunderna, därför att de bor inte inom kollektivtrafik, och kan inte transportera hem det de eventuellt köper, eller "komma till stan" på kvällstid för att delta i kulturevenemang utan bilkörande.
De som bor utanför stadskärnor, oavsett om det finns levande centrum med massor av butiker, eller om handelscentrum i utkanterna tagit över den mesta handeln, kan inte handla utan bil, eftersom det är långt att åka och saknas kollektivtrafik. Dessutom så är det i princip ogenomförbart att veckohandla och ta ett flertal kassar med sig i kollektivtrafiken och sedan gå sista biten och bära.
Hemleveranser av dagligvaror existerar egentligen bara i tätorter av mer notabel storlek.
Att beställa (vilka varor som helst) "på nätet" innebär inte sällan för den som bor mer lite lantligt, att åka hämta på ett utlämningsställe flera mil bort, ofta bredvid eller i samma affär som man annars hade handlat i.
I den där bilfria staden, hur ska de som bor utanför den egentligen komma dit och göra sina ärenden?
Det är inte enbart bilen som är orsaken till t.ex. centrumdöd, det är också vinstintresset, och en önskan om högre produktivitet. Det finns inte småskaliga fiskaffärer, och allt färre klädaffärer som ägs av enskild person. Kedjorna tar över och vill göra vinst.
Samtidigt så köper Internationella fastighetsbolag centrala kommersiella fastigheter, och numera också fastigheter på handelsområdena "utanför stan", och höjer hyrorna så att de små oberoende butikerna inte har en chans att gå runt, oavsett var de ligger.
Handel som flyttat till Internet, är också en stor faktor som gör att det blir allt svårare att ha bärkraftig handel vare sig i centrala delar av städer, eller på handelsområden.
Så det är så mycket mer än bilar som numera gör att centrala stadslägen dör.
En större universistetsstad och residensstad relativ nära mig, undviker jag att besöka den centrala delen av. Det är alldeles för svårt att parkera och ta sig fram åtminstone inom räckhåll till det jag vill besöka. För att komma till stadsgränsen behöver jag åka närmare 10 mil.
Segreringsargumentet är både reellt och lite fånigt, eftersom det är applicerbart på så väldigt många företeelser egentligen.
Det handlar om man har råd att köpa sin bostad, om man har råd att ha t.ex. häst eller hund, kan resa bort på semestern, och hur stor hyreslägenhet i vilket läge man har råd att bo i.
Så länge vi inte har en väldigt mycket större ekonomisk jämlikhet, så kommer folk att ha olika förutsättningar. En del tycker att de saker man kan göra genom att ha en bil, är värt att ha t.ex. en mindre bostad, och avstå från semesterresor med flyg.
Andra väljer att avstå bil, och bo centralt i en större bostad och t.ex. kunna delta i kulturaktiviteter, utan att det innebär att man behöver resa.