Avla på hund som haft rädsla?

[Jessan]

Är det helt uteslutet att avla på en hund som haft en rädsla, tex varit rädd för raketer, men inte är det längre? Om det i övrigt är en hund som är väldigt trevlig att ha att göra med, lätt att jobba med, älskar människor och bra med barn, går ihop med "alla" hundar, HD/ED UA och MH med bra reaktioner, ingen rädsla för skott.

 

[Raderad medlem 94602]

Att en hund blir "botad" från ljudrädslor som raketer är nog extremt ovanligt.
Det skulle vara väldigt intressant att höra mer om detta som tex hur denna rädsla tedde sig och hur hunden blev botad.

 

[Jadzia]

Är det helt uteslutet att avla på en hund som haft en rädsla, tex varit rädd för raketer, men inte är det längre? Om det i övrigt är en hund som är väldigt trevlig att ha att göra med, lätt att jobba med, älskar människor och bra med barn, går ihop med "alla" hundar, HD/ED UA och MH med bra reaktioner, ingen rädsla för skott.

Det beror helt på orsaken till rädslan. Ljudrädsla orsakad av exempelvis öroninflammation skulle jag inte lägga någon vikt vid, men ljudrädsla som uppstår utan yttre trauma diskvalificerar i mina ögon hunden för avel. Oavsett om den märks för tillfället eller inte.

 

[WildWilma]

Måste vara ganska ovanligt att en rädsla "går över" hos en hund, en del kan dock bli bättre på att hantera den med träning.

Men visst skulle det visa sig att reaktionerna det berott på smärta (öroninflammation) och att i princip samtliga nära släktingar (föräldrar, föräldrarnas kullar, kullsyskon) har bra MH och godkända MT utan överdriven rädsla för ljud och skott och snabba avreaktioner så känns det ganska tryggt att avla ändå.

 

[Jessan]

Hunden blev på något sätt skrämd av en raket som skickar iväg flera efter varandra. Inga som helst problem som valp/unghund. På en skala 1-10 är hunden nu en 3:a på promenad och en 2:a inne. Ibland bryr sig hunden inte särskilt ute heller. Så jag tänkte lite framåt i tiden.
Jag ska försöka kolla upp föräldrar och syskon.

 

[vallhund]

Hunden blev på något sätt skrämd av en raket som skickar iväg flera efter varandra. Inga som helst problem som valp/unghund. På en skala 1-10 är hunden nu en 3:a på promenad och en 2:a inne. Ibland bryr sig hunden inte särskilt ute heller. Så jag tänkte lite framåt i tiden.
Jag ska försöka kolla upp föräldrar och syskon.

Vad menar du med en 3 på promenad ute o en 2 inne?

 

[Kilauea]

Hunden blev på något sätt skrämd av en raket som skickar iväg flera efter varandra. Inga som helst problem som valp/unghund. På en skala 1-10 är hunden nu en 3:a på promenad och en 2:a inne. Ibland bryr sig hunden inte särskilt ute heller. Så jag tänkte lite framåt i tiden.
Jag ska försöka kolla upp föräldrar och syskon.

Nej, då rädsla har en hög ärvbarhetsfaktor.

 

[Jadzia]

Hunden blev på något sätt skrämd av en raket som skickar iväg flera efter varandra. Inga som helst problem som valp/unghund. På en skala 1-10 är hunden nu en 3:a på promenad och en 2:a inne. Ibland bryr sig hunden inte särskilt ute heller. Så jag tänkte lite framåt i tiden.
Jag ska försöka kolla upp föräldrar och syskon.

Diskvalificerar hunden från avel i mina ögon, om inte fyrverkerierna avfyrades inom en radie på 10 meter från hunden och det verkligen lät som kriget kommer. En hund kan få reagera på smällarna och ljuset, men den ska avreagera och inte ha kvarstående. Din hund har kvarstående rädsla. Acceptabelt om det var igår det hände och det som sagt skedde riktigt nära hunden. Oacceptabelt om det var för två år sedan.

 

[vallhund]

Nej, då rädsla har en hög ärvbarhetsfaktor.

Det är väl förmågan att kunna utveckla rädslor som ärvs?

Jag är tacksam över att Leon aldrig gick i avel, trots ett kanon MH med 2a på skott. Han är importerad från Österrike o kom hit vid 10 månaders ålder, tänkt för avel, jag hade honom på foder.

Vid 5 års ålder började han utveckla rädsla för åska o blixtar. Idag som 9 åring har rädslan generaliserats till att även gälla fyrverkerier, smällare o raketer.
Inget jag ens skulle önska min värsta fiende.

 

[Jessan]

Vallhund. På promenad orolig men inte jätterädd, tycker det är kul när man kastar snö och går att träna lite med. Inne skäller/morrar lite ibland men verkar inte bry sig så mycket mesta tiden.

hemlig. Någon sa att förvärvad rädsla inte är ärftlig.

Jadzia. Det skedde inom 10-15 meters avstånd skulle jag tro.

 

[Monstermom]

Hunden blev på något sätt skrämd av en raket som skickar iväg flera efter varandra. Inga som helst problem som valp/unghund. På en skala 1-10 är hunden nu en 3:a på promenad och en 2:a inne. Ibland bryr sig hunden inte särskilt ute heller. Så jag tänkte lite framåt i tiden.
Jag ska försöka kolla upp föräldrar och syskon.

Hur länge sen var detta? Ljudrädsla är en typisk sak som vanligtvis blir värre med ålder (kommer inte på var jag fått det här ifrån, men har för mig att ca 4 år är genomsnittsåldern för debut och därefter förvärras det som regel stadigt) så att valp/unghund var obekymrad tycker jag tyvärr inte säger något alls.

Att hundens rädsloproblem svarar på träning är jättebra, det ger givetvis en mycket bättre livskvalitet. Men har hunden ljudrädsla tycker jag inte den hör hemma i avel - definitivt inte om det är en tik.

 

[Jessan]

Monstermom. Det är några år sen. Hunden är en hane och det blir bättre och bättre för varje gång.. Stor skillnad från förra nyårs och skillnad från valborgs förra året. Skott är han inte rädd för.

 

[Monstermom]

Monstermom. Det är några år sen. Hunden är en hane och det blir bättre och bättre för varje gång.. Stor skillnad från förra nyårs och skillnad från valborgs förra året. Skott är han inte rädd för.

Det är ju jättesvårt att från din beskrivning avgöra hur allvarligt rädd han är, och en hane gör ju ingen skada (för valparna alltså) om han blir skrämd igen, men jag tycker inte det låter lämpligt att avla på honom...

 

[vallhund]

Monstermom. Det är några år sen. Hunden är en hane och det blir bättre och bättre för varje gång.. Stor skillnad från förra nyårs och skillnad från valborgs förra året. Skott är han inte rädd för.

Skott, åska, fyrverkerier/raketer ligger inom 3 olika frekvensområden, att man är rädd för det ena men inte det andra är ganska vanligt. Att rädslor generaliseras med stigande ålder är däremot väldigt vanligt.

 

[Jessan]

Monstermom. Jag skulle vilja säga att han inte är särskilt rädd längre. Vissa smällar reagerar han inte alls på. Han är orolig, men inte jätterädd. Han kan gå ganska lugnt mellan smällarna ibland. Kastar man snö glömmer han att det smällt. Inne är det dom högre smällarna han skällt/morrat åt men lugnar sig fort. Vissa gånger verkar han inte bry sig, fast det är en hög smäll.

 

[Tonto]

Jag hade inte avlat på hunden.

 

[Jadzia]

Vallhund. På promenad orolig men inte jätterädd, tycker det är kul när man kastar snö och går att träna lite med. Inne skäller/morrar lite ibland men verkar inte bry sig så mycket mesta tiden.

hemlig. Någon sa att förvärvad rädsla inte är ärftlig.

Jadzia. Det skedde inom 10-15 meters avstånd skulle jag tro.

Sådär beter sig min Corgi mestadels (kanske något snäpp värre på promenad( och henne räknar jag definitivt som skotträdd. Jag skulle inte säga att din hund inte längre har reaktioner. Det har den definitivt. Reagerar hunden dessutom även under lek är den absolut berörd. Förvärvad rädsla är förvisso inte ärftligt, men en äkta skottfast hund behöver som sagt utsättas för rena bomben för att bli berörd. Jag har haft hundar som i valpåldern fått smällare kastade i princip under magen. De har befunnit sig vid skjutfält där man övat med automatvapen, kanoner och småbomber. Någon reaktion här och där, men ingen kvarstående rädsla.

 

[Gnist]

Är det helt uteslutet att avla på en hund som haft en rädsla, tex varit rädd för raketer, men inte är det längre?

Ja, kan en hund inte avreagera inom rimlig tid och fortfarande efter flera år reagera med rädsla, oavsett "grad" så är den i mina ögon helt olämplig i avel.

Att en hund blir skrämd/rädd av något är i sig inte diskvalificerande. Det är hur fort den avreagerar sig och helt överkommer rädslan som avgör.

 

[Tonto]

Sådär beter sig min Corgi mestadels (kanske något snäpp värre på promenad( och henne räknar jag definitivt som skotträdd. Jag skulle inte säga att din hund inte längre har reaktioner. Det har den definitivt. Reagerar hunden dessutom även under lek är den absolut berörd. Förvärvad rädsla är förvisso inte ärftligt, men en äkta skottfast hund behöver som sagt utsättas för rena bomben för att bli berörd. Jag har haft hundar som i valpåldern fått smällare kastade i princip under magen. De har befunnit sig vid skjutfält där man övat med automatvapen, kanoner och småbomber. Någon reaktion här och där, men ingen kvarstående rädsla.

Min Aussie och sambons Dalmatiner fick ett gäng raketer avfyrade 10-15 meter ifrån dom när dom var valpar förra året. Aussien är totalt opåverkad och Dalmatinern kom in och la sig i vår säng när de smällde som värst vid tolvslaget. Hade dom varit rädda i år så hade jag verkligen sett dom som skotträdda och att dom inte kunde avreagera sig ifrån det dom var rädda för.

 

[Jessan]

Jag har i och för sig inte tränat med CD-skiva med fyrverkerier, men stora framsteg har han definitivt gjort senaste 3 gångerna. Nu lugnar han sig också mycket fortare. Det känns som att det kan gå bort i alla fall. Det är en mycket trevlig hund i övrigt som många tycker mycket om och som har många bra egenskaper.