Jag har ätit Saroten för nervsmärtor. Vad jag minns fick jag muntorrhet i början men det gick över efter några veckor.I dag var jag på läkarbesök för min spänningshuvudvärk och migrän.
Har i ca 6-7 år haft spänningshuvudvärk mer eller mindre varje dag. För ca två år sedan kom den första migränen, och sedan var det lugnt ganska länge fram till 4 månader sedan då migränen drog igång 5-6 gånger på en vecka, jag tänkte att så här kan jag inte ha det och då kontaktade migränhjälpen.
Så nu har jag följt deras program med huvudvärksdagbok och ett besök hos sjuksköterska. I dag var det dags för första riktiga läkarbesöket. Hen nämnde inte överhuvudtaget min huvudvärksdagbok, frågade inte om mitt blodtryck vilket de var väldigt noggranna med att poängtera att jag skulle se till att ta innan, och verkade inte heller ha så bra koll på vad jag hade svarat i formulär jag fick besvara innan besöket.
Besöket mynnade i alla fall ut i att hen skrev ut Saroten, hen nämnde att det i bland används i stället för sömnmedel och att man kan bli lite trött av det men att jag skulle ta det på kvällen, så då spelar det inte så stor roll. Nämnde även ett par biverkningar som att man kan få lite problem med magen och att man kan bli torr i munnen.
Jag sa dumt nog ok till detta, men nu vet jag inte längre...
För när jag läser på Fass om Saroten verkar det främst vara mot depression?
Ursäkta mina kanske elaka förutfattade meningar, jag menar inget illa och jag dömer verkligen inga som behöver äta antidepressiva. Bara det funkar för individen är det ju fantastiskt. Så tolka mig snällt.
Men många jag pratat med och vad jag har sett är sådana här typer av mediciner så att de lite dämpar precis alla känslor, och även att när man väl börjat med dem kan man inte sluta utan måste trappa ner jätteförsiktigt. De jag pratat med som slutat med antidepp har alltid pratat varmt om hur skönt det är att inte ta dem och att de fått livet tillbaka.
Sedan när jag läser på om biverkningar, de som är mycket vanliga, ryggar jag tillbaka ännu mer.
Aggression, Skakningar, yrsel, huvudvärk, sömnighet, svårt att fokusera ögonen, palpationer, sänkt blodtryck, nästäppa, muntorrhet, förstoppning, illamående, svettningar, viktökning?
Eftersom dessa är mycket vanliga antar jag att jag kommer att få minst en eller två av dessa.
Väger jag dessa mot huvudvärk varje dag - har jag hellre huvudvärk varje dag. Inga av dessa biverkningar är kompatibla med ett liv jag vill leva och om man dessutom tänker på att alla känslor försvinner (jag vet, kanske bara en dum fördom, ni får slå mig på fingrarna om det är dumt!) så känns det inte värt det.
Huvudvärken har jag levt med länge nu. Men med den kan jag alltid gå ut och springa ett långpass, rida ut, gå till gymmet, vandra i flera timmar, osv. Med undantag på väldigt få tillfällen då huvudvärken är som värst. Med dessa biverkningar skulle det vara svårt att leva så.
Dumt nog tackade jag som sagt ja till att få medicinen utskriven, men nu känner jag mest för att skita i allt, avskriva mig från programmet och leva med huvudvärken i stället. Jag borde kanske ha ifrågasatt läkaren mer men jag kom av mig när det inte kändes som att allt jobb jag gjort innan med blodtryck, dagbok och formulär inte spelade någon roll.
Det verkar tyvärr som att det här läkemedlet plus ett annat antidepressivt är det enda som de vill erbjuda, det är först om man testat båda två läkemedlen som de skickar en vidare till specialister och andra alternativ.
Då blir jag rädd att jag redan är fast i ett skede där jag inte kan sluta använda läkemedlet utan att försiktigt trappa ner i flera månader eller år.
Är jag helt korkad som känner mig tveksam kring detta? Överreagerar jag? Är jag vettig i mina resonemang och känslor? Är det verkligen så att alla som har spänningshuvudvärk får börja med att äta antidepressiva med så pass mycket biverkningar?
Tycker jag låter som en tokig anti-medicinperson nu när jag läser igenom vad jag skriverMen jag tycker genuint att det känns läskigt och obehagligt.
Jag tyckte det fungerade bra mot smärtan och jag sov mycket bättre.
Tyvärr blev jag tvungen att sluta på grund av trög mage som blev värre av medicinen.
Det betyder mycket för mig.
