Blackout

Jag skäms. Jag har glömt något som absolut inte får glömmas.

I onsdags lånade jag släpvagnen igen, så som jag gjort så många gånger förr. Den skulle lämnas tillbaka torsdag morgon. På torsdag kväll, när jag gick ut, så såg jag att min bil var parkerad där den inte brukar stå. Det var där jag hade parkerat den med släpvagnen dagen innan. Men jag kunde inte minnas att jag lämnat tillbaka släpvagnen. Släpvagnen var dock borta.

Det var som jag misstänkte. Jag hade glömt bort att lämna tillbaka släpvagnen och han som skulle ha den efter mig hade varit upprörd och sedan hade han varit här och hämtat den. Jag hade inte märkt något och inte ens kommit på det under hela dagen att släpvagnen skulle ha lämnats tillbaka på morgonen. När jag ringde och bad om ursäkt för det inträffade kände jag mig så otroligt misstänkliggjord, opålitlig och rätt och slätt som en dålig människa. Jag som alltid varit mån om att göra rätt kände mig som en skurk.

Jag skäms. Hur kunde jag glömma?

Har jag för mycket i skallen nu igen? Jag börjar misstänka det.

Jag tapetserade ju om i köket i somras och sen skulle jag måla alla dörrfoder och socklar. Efter en himla massa om och men köpte jag en linoljefärg. Sedan noterade jag att listerna var mer skadade än jag trott och bestämde mig för att köpa nya. Det var också ett projekt då bygghandeln lurade mig att köpa fel produkt för behandlingen av kvistarna på fodren. Sen har jag börjat göra tavelramar till mina broderier. Och på något sätt hoppas jag kunna gjuta lite plattor så jag kan börja lägga sådana utanför ena dörren i alla fall, men jag har fortfarande inte fått tag i en gjutform. Sen skulle jag vilja få mina lönnar beskurna då det ser förjävliga ut, vilket jag påbörjat men det är ett jäkla slit så jag har inte kommit så långt. Och mitt i alltihop har jag hittat möbler som jag köpt. Det var dessa jag körde i onsdags. Sen så har jag försökt organisera och möblera mitt hem. Och mitt i alltihop har jag försökt acceptera mitt kaos men det har jag nog ändå inte gjort för jag skäms trots allt när jag släpper in folk här och hela mitt hem är ett projekt med kaos överallt. (Jag tröstar mig lite med att jag i alla fall hade nydammsuget golv i kök och vardagsrum, med nytvättad duk på köksbordet och en skål med äpplen mitt på och inget mer.)

Har jag rört ihop det igen? Slutar hjärnan att funka för att jag gör saker? Eller varför kan inte hjärnan tjänstgöra som den ska? Jag kan liksom inte lita på min skalle längre.

 

[Magiana]

Jag har inte gjort så himla mycket heller denna veckan. Det orkar man ju inte efter att ha varit hemifrån 6:30-16:00. Men inte är livet meningslöst!! Jag har släktforskat lite (från soffan ), bakat en äppelpaj, gosat med hund, katt och hästar. Verkligen inte meningslöst!

Det är mer än vad jag har gjort. Jag har inte ens pratat med någon. Jag tycker att livet är jävligt meningslöst när jag inte gör något. Varför har man ens ett liv?

 

[Fruentimber]

Det är mer än vad jag har gjort. Jag har inte ens pratat med någon. Jag tycker att livet är jävligt meningslöst när jag inte gör något. Varför har man ens ett liv?

Att du inte gjort något på tre (3!) dagar betyder inte att livet är meningslöst.
Du vill inte ha några relationer men ändå vill du prata med någon? Då får du ju göra andra val.

 

[bettysmatte]

Det är mer än vad jag har gjort. Jag har inte ens pratat med någon. Jag tycker att livet är jävligt meningslöst när jag inte gör något. Varför har man ens ett liv?

Då kanske du ska fundera ett varv till på om ditt jobb är rätt för dig. Om jag hade jobbat hemifrån hade jag inte pratat med särskilt många heller.

 

[Unafraid]

Du tycker det inte är värt att ha några nära relationer. Du tycker livet är meningslöst när du inte pratar med någon. Dom två meningarna fungerar inte ihop! Då kommer det vara värt med nära relationer = du får någon att prata med = livet blir meningsfullt? Och Jo, folk vill prata med dig. Många på buke som träffat dig IRL vittnar om det.

Jag började om att plugga i måndags. Jag har inte ridit, jag har inte gått på någon längre promenad med hunden, jag har inte städat... Jag har gjort det nödvändiga i stallet, packat hö och fyllt vatten osv. Jag har lagat middag. Och vet du vad? Det är okej. Det tar på att göra en förändring (gå upp i heltid/börja plugga igen) och man måste få tid att vänja sig. Och med börja plugga menar jag, åkt buss till skolan, varit på två timmars föreläsning och åkt buss hem igen. Jag har inte lagt en minut på plugg när jag har varit hemma.

 

[Magiana]

Då kanske du ska fundera ett varv till på om ditt jobb är rätt för dig. Om jag hade jobbat hemifrån hade jag inte pratat med särskilt många heller.

Vad ska jag annars jobba med? Det finns inget som lockar det minsta.

Du tycker det inte är värt att ha några nära relationer. Du tycker livet är meningslöst när du inte pratar med någon. Dom två meningarna fungerar inte ihop! Då kommer det vara värt med nära relationer = du får någon att prata med = livet blir meningsfullt? Och Jo, folk vill prata med dig. Många på buke som träffat dig IRL vittnar om det.

Jag började om att plugga i måndags. Jag har inte ridit, jag har inte gått på någon längre promenad med hunden, jag har inte städat... Jag har gjort det nödvändiga i stallet, packat hö och fyllt vatten osv. Jag har lagat middag. Och vet du vad? Det är okej. Det tar på att göra en förändring (gå upp i heltid/börja plugga igen) och man måste få tid att vänja sig. Och med börja plugga menar jag, åkt buss till skolan, varit på två timmars föreläsning och åkt buss hem igen. Jag har inte lagt en minut på plugg när jag har varit hemma.

Varför går de meningarna inte ihop? Det går utmärkt att prata med folk som man inte har nära relationer med och som jag inte på något sätt har knutit an till. Jag skiter liksom i om de försvinner ur mitt liv om en sekund.

 

[Fruentimber]

Vad ska jag annars jobba med? Det finns inget som lockar det minsta.


Varför går de meningarna inte ihop? Det går utmärkt att prata med folk som man inte har nära relationer med och som jag inte på något sätt har knutit an till. Jag skiter liksom i om de försvinner ur mitt liv om en sekund.

Är du aktiv på Facebook? Det finns ju diverse pratgrupper där om allt och ingenting.

 

[Magiana]

Är du aktiv på Facebook? Det finns ju diverse pratgrupper där om allt och ingenting.

Ja, men jag är inte intresserad av att snacka där. Att snacka med folk online kan inte ersätta att träffa folk IRL.

 

[Fruentimber]

Ja, men jag är inte intresserad av att snacka där. Att snacka med folk online kan inte ersätta att träffa folk IRL.

Nej, så är det ju. Men om du vill träffa folk IRL måste du ju aktivt välja att göra någonting. En kvällskurs kanske?

 

[bettysmatte]

Vad ska jag annars jobba med? Det finns inget som lockar det minsta.


Varför går de meningarna inte ihop? Det går utmärkt att prata med folk som man inte har nära relationer med och som jag inte på något sätt har knutit an till. Jag skiter liksom i om de försvinner ur mitt liv om en sekund.

Ingen aning om vad du ska jobba med. Det dilemmat får vi ju alla försöka lösa här i livet.

 

[Magiana]

Nej, så är det ju. Men om du vill träffa folk IRL måste du ju aktivt välja att göra någonting. En kvällskurs kanske?

Orkar inte.

 

[Fruentimber]

Orkar inte.

Okej.

 

[kryddelydd]

Det är mer än vad jag har gjort. Jag har inte ens pratat med någon. Jag tycker att livet är jävligt meningslöst när jag inte gör något. Varför har man ens ett liv?

Du "pratar" med massor av människor.
Här.

En normal dag när jag kommer hem från jobbet går jag ut och grejar med hästarna.
De flesta dagarna rider jag, men inte om jag har ont i huvudet.
En normal dag pratar jag inte med en enda människa efter jobbet.
Och en normal vardagskväll öppnar jag inte datorn.
En normal vardag går jag upp halv sex ungefär. Matar katterna och byter vatten. Klär på mig.
Går ut och fodrar några hästar och kollar så de har vatten.
Går in, kollar datorn, dricker en kopp te.
Åker till jobbet.
Gör det jag ska - och i luckor kollar jag buke.
Åker hem.
Byter kläder.
Grejar med hästarna - oftast ridning men annars, som sagt exempelvis vid huvudvärk, ingen ridning utan klappar och kliar.
Fodrar några hästar, kollar så det finns vatten och fyller på.
Går in.
Duschar.
Lägger mig i sängen med en bok.
Somnar med boken öppen.

Typ, så.
Fullt normalt i mitt liv.

 

[Magiana]

Du "pratar" med massor av människor.
Här.

En normal dag när jag kommer hem från jobbet går jag ut och grejar med hästarna.
De flesta dagarna rider jag, men inte om jag har ont i huvudet.
En normal dag pratar jag inte med en enda människa efter jobbet.
Och en normal vardagskväll öppnar jag inte datorn.
En normal vardag går jag upp halv sex ungefär. Matar katterna och byter vatten. Klär på mig.
Går ut och fodrar några hästar och kollar så de har vatten.
Går in, kollar datorn, dricker en kopp te.
Åker till jobbet.
Gör det jag ska - och i luckor kollar jag buke.
Åker hem.
Byter kläder.
Grejar med hästarna - oftast ridning men annars, som sagt exempelvis vid huvudvärk, ingen ridning utan klappar och kliar.
Fodrar några hästar, kollar så det finns vatten och fyller på.
Går in.
Duschar.
Lägger mig i sängen med en bok.
Somnar med boken öppen.

Typ, så.
Fullt normalt i mitt liv.

Jag rider knappt alls.
Jag pratar knappt med folk på jobbet. Enstaka gånger med kunder eller kollegor i telefon. Jag ligger i soffan efter jobbet. I bästa fall går jag utanför dörren efter jobbet och går en kort sväng. Lagar inte mat. Kollar på Buke och FB. Det finns inget i tillvaron jag finner meningsfullt. Som jag sa förut så skulle det inte märkas om jag försvann.

 

[Fruentimber]

Jag rider knappt alls.
Jag pratar knappt med folk på jobbet. Enstaka gånger med kunder eller kollegor i telefon. Jag ligger i soffan efter jobbet. I bästa fall går jag utanför dörren efter jobbet och går en kort sväng. Lagar inte mat. Kollar på Buke och FB. Det finns inget i tillvaron jag finner meningsfullt. Som jag sa förut så skulle det inte märkas om jag försvann.

Men om du mår så dåligt av att ha jobbat heltid i tre dagar kanske du skulle sjukskriva dig deltid igen?

 

[Raderad medlem 19815]

Jag håller helt med @Hyacinth om att åka till uthyraren med en blomma eller en flaska bubbel och be om ursäkt.

Även om det är jobbigt så är sannolikheten mycket stor att det kommer att landa väldigt väl!

 

[EmmaBovary]

@Magiana Visst bor du väl hyfsat nära Örebro? Eller har jag rört ihop det? Är numera där ganska regelbundet, och kommer nog fortsätta vara. Just nu får jag själv inte riktigt ihop min vardag, men skulle du vara intresserad av att åka in till stan och fika med mig någon gång senare i höst? Vore trevligt att ses!

 

[Grazing]

Ja, men jag är inte intresserad av att snacka där. Att snacka med folk online kan inte ersätta att träffa folk IRL.

Fast att börja prata men någon online kan leda till att man träffas irl. Det är ju lite det dom flesta kontaktsidor är till för, att träffa folk. Eller så går man och sätter sig på ett café eller pub nån helg och då träffar man nästan alltid någon som vill kallprata lite. Ingen kommer ju spontant att knacka på dörren och prata med en.

Jag skaffade hund för att jag kände mig ensam, hunden har lätt till att jag pratar med en hel del folk, många ytliga kontakter. Helt lagom att träffas och prata om saker och ting och sen går man hem och har inga som helst krav på att sen fortsätta den kontakten om man inte vill. Får sms då och då av min hunds kompis ägare som vill träffas och gå en promenad då och då, vet att det förmodligen är för att deras hund ska få träffa en kompis men det är en trevlig stund för mig också.

Detsamma med hästen, kallpratet i stallet räcker långt, inga djupa kontakter men tillräckliga för att inte känna sig ensam och obehövd.

Alla måste ju göra det som fungerar för dom för att inte känna sig ensamma, man får skaffa sig det som leder till dom kontakterna man vill ha. Vill man inte det så får man nog tyvärr leva som man gör, det är trots allt innerst inne ens eget val.

 

[Kilauea]

Jag har fått prioritera vad jag vill göra i livet. Jobba och lägga undan pengar som jag inte orkar göra nåt för, eller jobba mindre och orkar handla, träna med hunden osv. Väljer jobba mindre och få spara mer/längre tid till semester osv.

Du kanske också måste prioritera om även om FK inte godkänner sjukskrivning. Man har valet att inte jobba 100%.

 

[mackan]

@Magiana jag ser det definitivt som en nackdel i sammanhanget att du är anställd på ett sådant sätt som du är dvs jobbar hemma 100%.

Jag tror tyvärr det bidrar otroligt mycket till din isoleringskänsla.
Jag har förstått dina inlägg på buke som att du känner att du måste det för att orka osv. Men utifrån var du befinner dig och uttrycker dig hur du känner osv ang isolering och meningslöshet osv tror jag verkligen att just detta är en riktig primär dålig grej för dig att jobba heltid hemma i total isolering . Det är min åsikt i sammanhanget . Även om jag förstår att du inte ser det /tycker det/resonerar så.

 

[Magiana]

Ursäkta om jag var hård. Men jag blir så ledsen över hur du behandlar dig själv. Och hur du begränsar dig och då undanhåller dig själv möjlighet till att må bättre.

Men om vi tex tar det här med släpvagnen som ett enklare start-objekt. Kan du inte med det tex börja försöka slå hål på de jobbiga känslorna kring det?

Du kan testa googla: "Utmana negativa automatiska tankar" om du inte har det.

https://www.google.se/url?sa=i&rct=j&q=&esrc=s&source=images&cd=&cad=rja&uact=8&ved=2ahUKEwiQhaiQiaTdAhUF8ywKHacFBvIQjRx6BAgBEAU&url=http%3A%2F%2Ffriskfaktorer.blogg.se%2F2015%2Foctober%2Fdel-29-psykoterapeutiska-modeller-och-modern-psykoterapiforskning-2.html&psig=AOvVaw0HK5vA4AkZTWPOhfxQQoqq&ust=1536244017586979

Här finns arbetsblad man kan arbeta med:

https://www.carlbring.se/wp/wp-content/uploads/2013/09/E470532801.pdf

https://goo.gl/images/GoNpTG

Tack

Men om du mår så dåligt av att ha jobbat heltid i tre dagar kanske du skulle sjukskriva dig deltid igen?

Det lär inte gå då det krävs lite starkare skäl än jag har för att bli sjukskriven. Det är f.ö. över 4 månader sedan jag var sjukskriven sist.

@Magiana Visst bor du väl hyfsat nära Örebro? Eller har jag rört ihop det? Är numera där ganska regelbundet, och kommer nog fortsätta vara. Just nu får jag själv inte riktigt ihop min vardag, men skulle du vara intresserad av att åka in till stan och fika med mig någon gång senare i höst? Vore trevligt att ses!

Det vore trevligt att ses men jag bor en timme från Örebro så jag är inte där så ofta. Ibland kan det bli en tur dit en lördag eller söndag när jag behöver handla något som jag har svårt att hitta lokalt.

@Magiana jag ser det definitivt som en nackdel i sammanhanget att du är anställd på ett sådant sätt som du är dvs jobbar hemma 100%.

Jag tror tyvärr det bidrar otroligt mycket till din isoleringskänsla.
Jag har förstått dina inlägg på buke som att du känner att du måste det för att orka osv. Men utifrån var du befinner dig och uttrycker dig hur du känner osv ang isolering och meningslöshet osv tror jag verkligen att just detta är en riktig primär dålig grej för dig att jobba heltid hemma i total isolering . Det är min åsikt i sammanhanget . Även om jag förstår att du inte ser det /tycker det/resonerar så.

Innan jag jobbade hemifrån satt jag ofta ensam på kontoret. Och så var jag alltid på dåligt humör på morgonen när jag stressade iväg och så surade jag över det dåliga innehållet på radion där de pratade för mycket i stället för att spela musik. Dessutom hatade jag pendlingen.

Jag har verkligen ingen aning om vad jag skulle kunna jobba med i stället. Det har hänt att jag kollat på arbetsförmedlingen ibland, men det finns verkligen ingenting jag är intresserad av. Innan jag flyttade hit kollade jag på alla möjliga jobb över större delen av landet, men fann inget av intresse.

Jag är nog ingen standardmänniska som kan ha ett standardjobb. Men vad jag skulle kunna jobba med vet jag som sagt inte. Ett krav är att företagets värderingar stämmer med mina egna. Och på mitt nuvarande jobb så synkar mina värderingar väldigt väl med jobbets värderingar.

Ibland funderar jag på att skaffa mig en husvagn. Då skulle jag kunna bo i den då jag är Stockholm, men vad gör man på kvällarna i en husvagn? Nu brukar jag övernatta på kontoret när jag är där och det är astrist att spendera hela dagen på kontoret och sen sitta kvar hela kvällen om jag ska jobba där även dagen efter eller åka hem dagen efter. Ska jag vara mer i Stockholm behöver jag bättre duschmöjligheter. Nu har jag inga utan improviserar.