Borde jag flytta?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag hamnar ofta i dilemmat att det är långt att åka för att uträtta ärenden. Idag misslyckades jag med att byta däck på bilen och närmaste drop-in som jag känner till och som har öppet även röda dagar och helger, ligger i Örebro.

Och tomten är stor och kräver sin insats. Jag har rabatter att rensa och en massa gräsmatta att klippa. Förvisso kan ju det vara trevligt men när jag alltid upplever att jag inte hinner med fast jag vill, så känns det inte kul. Jag drömde liksom om ett paradis med olika växter som harmonierade med varandra och att skapandet av detta skulle ge utlopp för min kreativitet. Men livet känns så fullt av måsten att kreativiteten inte får plats. Sen drömde jag om att leva närmare jorden, att odla min egen mat, i stället för att vara tvungen att åka till Ica och köpa något som någon anonym har odlat och som sedan transporterats till butiken. Det finns ingen skön känsla alls i att åka till Ica och handla mat.

Jag hatar att behöva prioritera. Under vintern har en plåt lossnat från en av vindskivorna. Alla vindskivor behöver bytas för de är ruttna. En knutbräda är också rutten och behöver bytas. Jag mår illa över mina igenväxta rabatter vid entrén. Jag mår illa över ogräsen i rabatterna. Jag hatar att kantskära och vill ha ordentliga rabattkanter så att jag slipper ägna onödig tid till sånt. Jag behöver köpa en garderob. Jag behöver tvätta en matta. Jag behöver förlänga räckvidden på mitt wi-fi.

Jag försöker ta saker och ting pö om pö. Men om jag måste åka till Örebro för att få något uträttat så är orken slut sen. Det finns inte utrymme för något annat den dagen. Att åka till Örebro för att byta däck kostar för mycket av min tid och min ork.

Men var skulle jag i så fall bo? På något tråkigt ställe där alla drömmar dör? Jag skulle inte ens orka rodda med allt som en flytt innebär. Att bo på ett ställe där det inte finns något att göra, skulle tråka ut mig på nolltid. Det är en anledning till att jag inte kan bo i lägenhet. Jag har ingen aning om hur man fördriver tiden i en sådan och skulle nog klättra på väggarna.

Innan jag flyttade hit så drömde jag om att bo i ett litet hus på hjul. Det föll på att jag absolut inte kunde tänka mig kompromissa med att ha indraget vatten och avlopp. Hur man skulle lösa det på ett bra sätt i ett hus på hjul, kunde jag inte komma på. Det måste ju funka på vintern också och då måste det vara nergrävt. Och så behövde jag fiber i huset. Så det blev inget med det. Jag köpte ett riktigt hus i stället.

Men hur f-n hittar man den där nivån "lagom", som jag faktiskt orkar med, som är tillräckligt stimulerande men som inte kör slut på min energi? Just idag har jag ju kört slut på energin när jag inte lyckades byta däck. Det där ligger och stör eftersom jag inte kan lösa problemet snabbt och enkelt, så jag kommer mig inte för att göra något annat ö.h.t. Om jag hade bott nära Örebro hade jag bara åkt och bytt däck, men det är liksom en timme att köra dit, så nu sitter jag fast.

Mvh/ rastlös, irriterad och trött
 

Vad skulle alternativet vara då menar du?
Men snälla Magiana. Du skrev att du borde orka X och Y. Och då säger jag att det finns inga borde. Då säger du att alternativet är att bli inlåst (?) någonstans. Givetvis är det inte det enda alternativet, det blir så uppenbart att du är deprimerad när du svarar på det viset.

Alternativet är att hitta lösningar som passar dig så att du kan bo kvar. Alternativet är att anpassa aktiviteten och boendet efter vad du faktiskt mäktar med. Och nej, jag kan inte spalta upp det åt dig för jag känner inte dig och vet inte mer än vad som står här.
 
Men snälla Magiana. Du skrev att du borde orka X och Y. Och då säger jag att det finns inga borde. Då säger du att alternativet är att bli inlåst (?) någonstans. Givetvis är det inte det enda alternativet, det blir så uppenbart att du är deprimerad när du svarar på det viset.

Alternativet är att hitta lösningar som passar dig så att du kan bo kvar. Alternativet är att anpassa aktiviteten och boendet efter vad du faktiskt mäktar med. Och nej, jag kan inte spalta upp det åt dig för jag känner inte dig och vet inte mer än vad som står här.
Antingen har man hus eller så har man inte det. Antingen har man trädgård eller så har man inte det.

Jag har alltid vantrivts när jag hyrt hus eller bott inneboende hos någon (så har mina "samboskap" sett ut). Jag känner mig fastlåst. Ekonomiskt är det uselt och det finns ingen frihet (alltså känner jag mig inlåst).

Och utan trädgård klättrar jag på väggarna. Jag hatar det.

Trots att jag har stor trädgård nu så får faktiskt det mesta sköta sig själv, även om jag klipper gräset och det tar för mycket tid. (Oklippt gräsmatta blir inte äng, det blir vanvårdat och fult). I övrigt har jag begränsat mig till små områden.

Min förra trädgård var 40 kvm. Den gjorde jag i ordning på en säsong. Sen var tristessen ett faktum. Jag vill inte hamna i det läget en gång till.

Inte ens ett mindre hus skulle lösa något.

Problemet är att jag bor i en jävla håla och har så dåligt med pengar att jag inte kan bo någon annanstans. Och bristen på pengar gör också att jag måste göra mer manuellt arbete, hitta saker gratis eller för en låg kostnad.
 
Vi bor på en i princip soptipp.
Ibland hatar jag det men oftast köper jag det, vi bor på landet, har djuren runt hörnet och behöver inte vara rädda om något.

När jag ledsnar på att det ser ut som en soptipp röjer jag ettt litet och lätthanterligt område och köper en fin och billig blomma och pyntar med. Det hjälper mig.

Hade jag inte haft barnet och sambon hade jag flyttat in till stan (eller utkanten snarare) och bott i lägenhet med balkong och haft connemaran inhyrd.

Kanske sitta ner med en arbetsterapeut eller någon annan utomstående och gå igenom vad du vill göra och vad du faktiskt mäktar med och sen finna någon gyllene medelväg? (Ja du fattar, den finns ju inte men ett acceptabelt mellanting).
 
Kanske är det så att en flytt inte löser något alls. Lägenhet är ju det sista i raden av olika alternativ. Där skulle jag förmodligen tyna bort helt och bli sittande apatisk. Eller så skulle jag skälla på grannarna som låter för mycket.


Man behöver faktiskt säga vad man behöver hjälp med. Annars kan de inte göra något. Och jag vet inte vad jag ska säga.


Jag jobbade 6 timmar. Depressionssskolan är på 1 och en halv timme per gång men vi var klara tidigare igår. Det tar cirka 25 minuter enkel väg att åka till sjukhuset där depressionsskolan hålls.

Jag har med andra ord varit aktiv mindre än en normal heltid.

Sen blev det omskolning av 8 småplantor.

Jag lagade inte mat igår.
Fast vi är nog många som inte hade orkat med mer än det. Jag tror du överskattar vad som är "normalt " att göra. De första av oss är inte duracell- kaniner som presterar massor.
 
Vi bor på en i princip soptipp.
Ibland hatar jag det men oftast köper jag det, vi bor på landet, har djuren runt hörnet och behöver inte vara rädda om något.

När jag ledsnar på att det ser ut som en soptipp röjer jag ettt litet och lätthanterligt område och köper en fin och billig blomma och pyntar med. Det hjälper mig.

Hade jag inte haft barnet och sambon hade jag flyttat in till stan (eller utkanten snarare) och bott i lägenhet med balkong och haft connemaran inhyrd.

Kanske sitta ner med en arbetsterapeut eller någon annan utomstående och gå igenom vad du vill göra och vad du faktiskt mäktar med och sen finna någon gyllene medelväg? (Ja du fattar, den finns ju inte men ett acceptabelt mellanting).
Jag har ju sagt att jag vill ha det fint vid entren och jag vill ha en fin uteplats där jag kan koppla av. Det är verkligen inte mycket begärt.

Jag vill heller inte ha drivor av grejer på mitt köksbord och jag vill inte ha papper drällandes överallt inomhus.
 
Jag har ju sagt att jag vill ha det fint vid entren och jag vill ha en fin uteplats där jag kan koppla av. Det är verkligen inte mycket begärt.

Jag vill heller inte ha drivor av grejer på mitt köksbord och jag vill inte ha papper drällandes överallt inomhus.
Du kan inte bo mindre för då blir du uttråkad för att det finns för lite att göra. På nuvarande ställe blir du stressad och mäktar inte med för att det är för mycket att göra.

Kan man tänka sig ett mellanting? Ett ställe som är såpass stort att du inte blir uttråkad, men inte så stort att du inte orkar med det?

Alternativt prioritera. Strunt i att förså, eftersom det tar så mycket tid och energi att du knappt hinner laga mat. Så sånt som går att så på friland istället. Använd den tid och energi som då frigörs för att istället städa/slänga alla papper som irriterar dig inomhus. Bonus: du slipper må dåligt över att en yta inomhus är belamrad med jord och krukor hela våren.
 
Antingen har man hus eller så har man inte det. Antingen har man trädgård eller så har man inte det.

Jag har alltid vantrivts när jag hyrt hus eller bott inneboende hos någon (så har mina "samboskap" sett ut). Jag känner mig fastlåst. Ekonomiskt är det uselt och det finns ingen frihet (alltså känner jag mig inlåst).

Och utan trädgård klättrar jag på väggarna. Jag hatar det.

Trots att jag har stor trädgård nu så får faktiskt det mesta sköta sig själv, även om jag klipper gräset och det tar för mycket tid. (Oklippt gräsmatta blir inte äng, det blir vanvårdat och fult). I övrigt har jag begränsat mig till små områden.

Min förra trädgård var 40 kvm. Den gjorde jag i ordning på en säsong. Sen var tristessen ett faktum. Jag vill inte hamna i det läget en gång till.

Inte ens ett mindre hus skulle lösa något.

Problemet är att jag bor i en jävla håla och har så dåligt med pengar att jag inte kan bo någon annanstans. Och bristen på pengar gör också att jag måste göra mer manuellt arbete, hitta saker gratis eller för en låg kostnad.
Jag förstår inte hur det här är ett svar på mitt inlägg.
 
Fast vi är nog många som inte hade orkat med mer än det. Jag tror du överskattar vad som är "normalt " att göra. De första av oss är inte duracell- kaniner som presterar massor.
Hur gör folk som har barn? Eller häst? Eller hund? Struntar de i att jobba för att orka?

Du kan inte bo mindre för då blir du uttråkad för att det finns för lite att göra. På nuvarande ställe blir du stressad och mäktar inte med för att det är för mycket att göra.

Kan man tänka sig ett mellanting? Ett ställe som är såpass stort att du inte blir uttråkad, men inte så stort att du inte orkar med det?

Alternativt prioritera. Strunt i att förså, eftersom det tar så mycket tid och energi att du knappt hinner laga mat. Så sånt som går att så på friland istället. Använd den tid och energi som då frigörs för att istället städa/slänga alla papper som irriterar dig inomhus. Bonus: du slipper må dåligt över att en yta inomhus är belamrad med jord och krukor hela våren.
Enda anledningen till att jag började så i år var för att jag ville tjäna pengar. Brist på pengar är ett jävla aber.

Plantorna tar inte så lång tid som det skulle ta att få undan alla papper. Dessutom så ger det faktiskt lite energi att hålla på med plantorna. Det gör inte städning.

Det finns inget mellanting eftersom allt redan är nere på ett minimum. Det är liksom en jävla infart, en jävla uteplats och ett rent köksbord/diskbänk.
 
Det ska räcka att man berättar vad som INTE fungerar och att man behöver få hjälp att få det att fungera.
Det som inte fungerar är ju att jag stökar till snabbare än jag städar. Jag liksom släpper grejer där jag står och de grejerna blir kvar där. Det ser jag ingen lösning på.
 
Du påstår ju att det finns alternativ och lösningar och jag säger att det gör det inte alls.
Men Magiana, givetvis finns det alternativ och lösningar som inte innebär att du ska vara bostadslös eller inlåst. Men du mår dåligt nu och kan därför inte se eller ta in det. Prio måste alltså vara depressionen och måendet för nu är du liksom inte mottaglig, allt är bara nattsvart.
 
Men Magiana, givetvis finns det alternativ och lösningar som inte innebär att du ska vara bostadslös eller inlåst. Men du mår dåligt nu och kan därför inte se eller ta in det. Prio måste alltså vara depressionen och måendet för nu är du liksom inte mottaglig, allt är bara nattsvart.
Men jag kan inte ha en lösning där jag inte äger mitt hus. Därför är de inga lösningar. Att inte äga mitt boende låser in mig i en situation jag inte trivs med.

Det finns ju andra former av ägande också. Jag hade kunnat välja att bo i ett pyttehus på hjul eller hus (och bara köpt en tomt där jag kunde ställa upp det), men kunde inte stå ut med tanken att inte ha indraget vatten och avlopp.
 
Jag har pratat med kära mor nu och hon berättade att hon förra året åkte dit för att handla rosor på rean men att det inte var någon då. Förhoppningsvis har de rea i höst.
 
Men jag har inte sagt ett ord om att du inte ska äga ditt boende. Du svarar på saker jag inte skrivit, alls.
Jamen jag har ju redan enklast möjliga boende då. Det går inte att göra det enklare, möjligen mer färdigt, men då måste jag ju jobba för att det ska bli färdigt (så att jag får en uteplats och en fin infart).
 
Det som inte fungerar är ju att jag stökar till snabbare än jag städar. Jag liksom släpper grejer där jag står och de grejerna blir kvar där. Det ser jag ingen lösning på.
Jag är likadan hemma. Därför påminner jag mig själv att när jag går från en plats till en annan finns det något som hör till den platsen jag är påväg?
Så ja jag har blivit lite bättre på det men som sagt inget som kommer automatiskt utan måste göras medvetet.
Kanske om ett tag att det kommer mer utan att behöva aktivt tänka så?
 
Jamen jag har ju redan enklast möjliga boende då. Det går inte att göra det enklare, möjligen mer färdigt, men då måste jag ju jobba för att det ska bli färdigt (så att jag får en uteplats och en fin infart).
Men Magiana, jag pratar inte om att du ska flytta. Återigen så svarar du på saker jag inte skrivit.

Det jag har skrivit, hela tiden, är att du inte kan jämföra med vad andra orkar utan måste utgå i från ditt eget mående som det faktiskt är. Och hitta vägar fram där du bor NU. Jag tror inte alls att lösningen är att du flyttar, med tanke på ditt mående och extrema nattsvarta tänkande så är risken överhängande att du även i nästa boende bara ser problem problem problem. Gräv där du står, föreslår jag.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Året var 1994. Jag var trött på att bo i en förort. Jag ville ut på landet. Några år tidigare hade jag avslutat en 2-årig...
Svar
0
· Visningar
899
Senast: Wille
·
  • Artikel
Dagbok Jag har försatt mig i min nuvarande livssituation för att jag vill öva och bli bättre på problemlösning. Och har man såna mål i livet så...
Svar
11
· Visningar
1 880
Senast: cassiopeja
·
  • Artikel
Dagbok Om 1 vecka är det 3 år sedan jag sist kände kärlek, för då lämnade min älskade hund jordelivet. Han levde ett långt och lyckligt liv...
Svar
6
· Visningar
1 656
Senast: Rie
·
  • Artikel
Dagbok Har sysslat med hästar i över 30 år och varit en riktig hästnörd större delen av dem. Hade ett uppehåll efter gymnasiet på 6 år och...
2
Svar
30
· Visningar
4 159
Senast: _Taggis_
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Lös i magen
  • Ännu en tråd om hundfoder

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp