Bukefalos 28 år!

Borde man ha dåligt samvete..

doglover

Trådstartare
Över att man någon gång ibland har barnvakt?

Jag vet att man inte borde ha det, men ändå finns det en röst som säger: Fy fan för dig som vill ha barnvakt! Skäms!

Kanske inte just dem orden, men på ett ungefär.

Min sambo sa till mig förut att hans mamma ska ha sonen nu i helgen. Inget fel med det, då sonen älskar sin farmor. Hon har ju ändå uppfostrat 4 barn.

Men, vi behöver ingen barnvakt den här gången?

Min sambo ska hjälpa sin syster att flytta och ska vara borta hela helgen. Då tänkte han att jag kanske ville vara barnledig.

Och jo, ibland behöver man ladda batterierna.

Men varför känner jag som jag gör? Känner mig som en dålig mamma.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Låt bli att känna dig som en dålig mamma. Tänk istället vilken bra mamma du kommer vara efter att ha fått lite tid för dig själv då du kan göra vad du vill och framför allt ta hand om dig själv.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Just nu undrar jag om du inte är mest upprörd över att sambon inte diskuterat saken med dig först, du kanske har längtat efter en helg ensam med sonen...
Ladda batterierna kan man behöva, men kanske främst när du själv känner att det behövs, inte när det blir mer eller mindre påtvingat.

Annars kan jag bara relatera till mig själv.
Jag har ju inte ens lyckats övertyga mig själv om det förträffliga i att ha barnen på dagis, så jag har stannat hemma och tagit hand om dem själv. Jag anser att jag har satt barn till världen för att jag själv vill fostra och ta hand om dem, inte för att någon annan ska göra det åt mig så att jag får tid över till annat...
Barnens mormor hjälper oss ibland så att vi kan göra lite nytta utan att behöva hålla koll på barnen samtidigt och maken och jag brukar försöka hjälpa varandra att få den egentid vi behöver. "Ettan" har sovit EN natt hos mormor, innan de andra ens var på väg. I övrigt har vi inte haft dem bortlämnade mer än några timmar på dagtid sen ettan föddes - för snart 7 år sedan.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Jojo, men det känns ändå fel?

Det känns som att jag stöter bort honom, fastän jag vet att jag inte gör det?

Snurrigt.

Jag kommer att vara helt ensam hela helgen. Förutom katten och kanske sambons systers hund som vi passar.

Det är ju det att jag behöver ingen barnvakt. Men det skulle vara skönt att få vara själv. Men jag vill ha bort mitt dåliga jävla samvete över det. Varför känner man så, någon som vet??
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Just nu undrar jag om du inte är mest upprörd över att sambon inte diskuterat saken med dig först, du kanske har längtat efter en helg ensam med sonen...
Ladda batterierna kan man behöva, men kanske främst när du själv känner att det behövs, inte när det blir mer eller mindre påtvingat.

Annars kan jag bara relatera till mig själv.
Jag har ju inte ens lyckats övertyga mig själv om det förträffliga i att ha barnen på dagis, så jag har stannat hemma och tagit hand om dem själv. Jag anser att jag har satt barn till världen för att jag själv vill fostra och ta hand om dem, inte för att någon annan ska göra det åt mig så att jag får tid över till annat...
Barnens mormor hjälper oss ibland så att vi kan göra lite nytta utan att behöva hålla koll på barnen samtidigt och maken och jag brukar försöka hjälpa varandra att få den egentid vi behöver. "Ettan" har sovit EN natt hos mormor, innan de andra ens var på väg. I övrigt har vi inte haft dem bortlämnade mer än några timmar på dagtid sen ettan föddes - för snart 7 år sedan.

Nej, nej det var inte så att han bestämt: Nu ska det bli si och så och du har inget att säga till. Utan han tänkte nog att jag ville vara själv när han ändå ska vara det. Fast med sin syster då.

Jag har no problems med att lämna honom på dagis, då jag vet att han har det bra där. 15 timmar i veckan.
Bra personal och han leker och har det roligt med de andra fina barnen där! Visst blir han ledsen när jag lämnar honom, han vill ju ha mamma där. Men hans lärare säger varje gång att han kommer över det på några minuter bara. Han är väldigt social och gillar när det händer saker. Hemma har han det tråkigt om det inte händer något.

"Jag anser att jag har satt barn till världen för att jag själv vill fostra och ta hand om dem, inte för att någon annan ska göra det åt mig så att jag får tid över till annat..." Kan det vara orsaken till att jag känner så?
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Det hade, enligt mig, varit "värre" om du sagt/tyckt "Fan vad SKÖNT med en barnledig helg"!

Jag tycker det dåliga samvetet är det som gör dig till en bra mamma! ;)

Jenny
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Ibland kan man tycka att det är skönt att kunna göra det man vill, gå på toa sj, ta ett lååångt bad, gå ut när man vill osv........

Men ändå detta d¨liga samvete..........

Ska jag inte tänka på det?
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Fast jag tycker att det är tudelat. En del av mig tycker att det är just SKÖNT när jag/vi har möjlighet att lämna bort barnen några timmar. Fast en annan del känner som TS. Att det är uselt att jag inte har "tid" att ta hand om mina egna ungar... så.

Men det bästa för både dig och barnet är att inte ha dåligt samvete - vem blir gladare för det?
Lämnar man till släkten så är det ju ändå på sätt och vis "deras" barn också. Barnet behöver bygga nätverk och ju fler trygga vuxna desto bättre anser jag :)
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Det hade, enligt mig, varit "värre" om du sagt/tyckt "Fan vad SKÖNT med en barnledig helg"!

Jag tycker det dåliga samvetet är det som gör dig till en bra mamma! ;)

Jenny

Jag tycker att det är skönt med en barnledig helg!!!

Ska jag skämmas?

Att jag tycker det är skönt med en barnledig helg hindrar ju inte att jag älskar mina barn, saknar och längtar efter dem och tycker om att vara med dem. Varför måste det vara antingen eller?

Det ÄR jätteskönt med en barnledig helg, att sova så länge man vill, äta det man vill när man vill, och bara VARA. Jag är MER än bara mamma liksom......

Jag anser samma om de timmarna jag har på kvällen då de sover. Så skönt det är att få kunna tänka utan att störas osv. Det är en enorm batteriladdare det där.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Vet inte varför jag känner sås om jag gör.

Kan bero på att jag har fått höra att jag är en otroligt lat och dålig mamma så det är synd om mig för jag kan tydligen inte laga mat? Jag vet att det inte är sant, men det stör mig ändå något fruktansvärt.

Jag älskar att bara vara ibland. Kunna se en bra film i fred, lyssna på hög musik, äta ngt ifred.

Ena delen av mig tänker: nu ska jag fanimig ha roligt i helgen, medans den andre delen tänker; varför? Varför vill jag vara barnledig? Känner mig på nåt konstigt snedvridet sätt elak mot Loke. Jag sätter alltid mig själv sist och Loke först men det känns ibland som att jag inte gör allt vad jag kan till 100%.

Förtjänar jag att vara ledig i helgen? Mitt svar är ett blandat ja/nej.

Är det någon mer eller är jag ensam om det?
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Du är inte ensam om det, men jag tror att ditt dåliga samvete späds på av svar som tex ameo och jämtlands.

Jag förstår mig inte på varför det ska vara så fult att lämna bort sina barn då och då och vara människa också. Mår barnen sämre för det? Är man en sämre människa för att man vil vara vuxen? Är man en sämre människa för att man behöver egen tid?

Nej är mitt svar. Ta ledigt från din son i helgen och NJUT av det, så svär jag på att du kommer att känna dig mycket piggare när han kommer hem. :) Du älskar inte Loke mindre bara för att du inte är med honom 24/7!
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Nu är jag inte mamma själv, men jag tänker på mina nio syskonungar som från väldigt tidig ålder sovit kors och tvärs hos varandra och hos mor- och farföräldrar. Jag har tre syskon (fyra ungar i en familj, tre i en familj och två i en familj) och lägger man då till mor- och farföräldrar så har nog varje unge sovit i åtminstone 5-6 olika hus innan de ens fyllt tre. Jag tror det bidrar till att ungarna nu är väldigt trygga och att föräldrarna mår bra; ungarna får bygga nätverk och ha massor med ställen som de känner sig trygga på och föräldrarna får ett välbehövligt break ibland. Man är, åtminstone i mina ögon, människa först och förälder sen.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Jag älskar min son otroligt mycket. Han är det bästa och vackraste som hänt mig. Utan honom hade jag inte funnits kvar, han är meningen med mitt liv.

Men ibland känns det ändå tyket när jag lämnar honom.

Är som skrivet på dagis 15 h i veckan (arbetssökande) och är väl hos sin farmor en gång i månaden skulle jag tro. Hälften utav gångerna är det hon som frågar när hon får vara barnvakt, hon älskar ju sitt barnbarn. Han är hennes enda.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Jag känner också så ibland när jag lämnar bort mina barn, men sedan när jag tänker efter en del så inser jag ju att jag behöver den där ledigheten för att orka med dem sedan. Det Är tufft att vara mamma, ingen snack om saken.

Dela med dig av din son till din farmor, han tar ingen skada av det och inte hon heller:D
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Se det som en kombination av två goda ting! Dels får du en barnledig helg där du kan göra vad sjutton du vill, och dels får Loke en helg ihop med sin farmor. Och inte minst får hon en helg ihop med honom. Det är väl bara bra att bygga på den relationen också. Så inget dåligt sambvete!
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

kl

Tycker inte alls du ska ha dåligt samvete. Det är helt naturligtatt man måste få lite tid för sg sjäv ibland.

Häromdagen sa jag til sambon at jag tyckte att min mamma kunde ta Nikki några timmar på dagen om hon ville, så jag och sambon kunde få vara ifred lite, se på en film, ha sex, ligga och lata oss, äta en hel måltid utan att behöva kliva upp och göra ngt med dottern.
Vi älskar våran dotter, men måste också få ha tid för oss själva ibland. Det är helt naturligt.

Dessutom tjänar alla på det:
Mormor blir glad för att få vara ifed med sitt barnbarn utan att vi föräldrar springer framför och bakom och tjattrar om hur det ska vara.
Nikki blir glad över att få vara med mormor som är så rolig och som ägnar sig åt henne 100% och gör roliga saker som inte mamma och pappa kanske alltid har tid med.
Jag och sambo blir glada för att vi får ha lite egen tid utan att hela tiden måsta skynda oss för att hinna med Nikki.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Jag känner mig konstig men jag har aldrig haft dåligt samvete när jag lämnat Li hos min mamma eller min syster. Inte ens när jag och Lis far bodde ihop.

Nu skulle jag gå sönder om jag inte hade den förmånen och ser nästan fram emot att få lämna bort henne varannan helg för att gå egen tid.
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Det är väl jättebra att du har den möjligheten. Tänk att du får hela helgen för dig själv utan sambo och utan barn.

Ditt barn kommer säkert också att vara överlycklig med att vara med farmor. Det är få personer som kan skämma bort barn som far och morföräldrar.

Däremot är det inget konstigt att du har dåligt samvete. Men vad du skall göra är att ta detta dåliga samvete och stoppa in det i ett mörkt och tyst hörn i ditt huvud så att du kan njuta av en hel helg i lugn och ro. Tänk vad du har laddat batterierna när du får så mycket egentid.

Detta är en gåva som är bättre än någon dyr julklapp som helst.

Man mår bättre som förälder om man får lite några möjligheter att då och då bara få slappa lite.

Jag tror snarare att det är föräldrarna som lider av att lämna bort sina barn än vad barnen gör. De har ju bara roligt och får en uppmärksamhet som föräldrarna sällan har möjlighet att ge barnen så länge.

Mvh

Tora
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Att föräldrarna lider mer än barnen när de lämnas bort har jag märkt!
 
Sv: Borde man ha dåligt samvete..

Vi har ibland barnvakt över natten bara för att det är lyxigt! Sonen älskar att vara hos mormor och morfar så han lider knappast. Idag var han hos farmor ett par timmar när vi var på möte på banken, han KUNDE följt med men han fick vara hos henne. Sen fuskade jag och körde hem och var ensam hemma en halvtimme innan jag hämtade han. Tycker INTE man ska ha dåligt samvete för man låter barnet vara hos mormor/morfar/farmor/farfar/annan bekant. Då hinner man njuta och samtidigt hinner man längta efter det lilla livet som ibland kan reta gallfeber på en!
 

Liknande trådar

Övr. Barn Jag är lite rådvill... dottern vill ju ha ett husdjur, och jag har tittat på massor av olika djur som kanske kunde funka men jag vet...
2 3
Svar
42
· Visningar
4 027
Senast: Amha
·
  • Artikel
Dagbok Behöver få skriva av mig lite nu känner jag. 2023 var ett riktigt tufft år på många sätt, orkar/kan inte gå in på allt här men liksom...
Svar
0
· Visningar
518
Senast: miumiu
·
Gravid - 1år Barnlängtan börjar komma ikapp mig och huvudet börjar snurra… Det som snurrar mest för tillfället är mina rökande svärföräldrar. Som...
3 4 5
Svar
86
· Visningar
7 802
Övr. Barn Har en 15 åring som just nu driver mig till vansinne. Han har betygsvarning i SEX ämnen nu inför terminsavslutet i 8an och han skiter...
Svar
18
· Visningar
3 366
Senast: Tassa
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp