Chinese Crested / Powder puff, hur är dem?

[URS]

Hej, ser att många rekommenderar papillon och phalene men sedan jag under två års tid försökte hjälpa en bekant med stora mentala problem och hälso problem upptäckte jag fler och fler linjer hos olika uppfödare där hundar avlivats antingen för mentala problem eller hälso problem. Så kolla noga både tiken och hanen långt bak i leden. Lycka till att hitta den rätta rasen för dig.

 

[tuaphua]

Papillon är på vår lista Vi får kanske ta en närmare titt där.

Jag har pappi. Fick mina första som 9-åring. Var helt problemfritt trots att de innan bott i burar och inte varit på promenad. Ena hade gått i koppel i ringen. Andra aldrig(bruten svans och gick ej att ställa).
Det var främst jag som okunnig unge som skötte dem.

Med nästa hundar valdes uppfödare noggrannare.
Vill du ha kontakt med bra pappi-uppfödare för att antingen åka till, fråga eller få hjälp att få tag på andra uppfödare i ditt område som är bra kan du PM:a.

Det är superenkel ras tycker jag. Kavata, tåliga för sin strl, alltid glada och nöjda och vill göra rätt.
De är med på allt men tål också lugn.
Vissa är lite reserverade mot främlingar. Men det visar sig oftast bara i form av ointresse.

 

[tuaphua]

Hej, ser att många rekommenderar papillon och phalene men sedan jag under två års tid försökte hjälpa en bekant med stora mentala problem och hälso problem upptäckte jag fler och fler linjer hos olika uppfödare där hundar avlivats antingen för mentala problem eller hälso problem. Så kolla noga både tiken och hanen långt bak i leden. Lycka till att hitta den rätta rasen för dig.

Menar du hos pappisar?

Finns alltid småhundsuppfödare som avlar utställningsdockor och inte hundar tyvärr. Även inom Papillon.

Det finns en del uppfödare som säljer mkt till tex agilityfolk och även avlat brukshundar innan. De har ofta ett mer ingående tänk kring mentalitet och socialisering av valparna.

 

[Hyacinth]

Kineserna ser oftast trevliga ut på utställning men jag träffar inga trevliga ute. Jag antar de är trevliga hemma i familjen men de häromkring är samtliga griniga och hatar alla andra hundar. De flesta verkar dock ha två, så jag gissar det finns bra sidor jag inte ser.

 

[Preussen]

Jag vill också tipsa om papillon, har haft två stycken och de är väldigt roliga att träna med

 

[Killaloe]

Det är verkligen sorgligt när en ras som kan vara himla rolig och trevlig blir så dålig mentalt

Jag umgås regelbundet med en superkäck puff, han hänger glatt med på allt som inte innebär regn och är en fenomenal familjehund verkligen. Barnen l familjen hanterar honom utan problem på promenader, kurser och på stan - han liksom bara hänger på. Hans störst nackdelar är väl att han är rätt påverkad av löptikar och har nosen i backen mycket, tänderna är lite tråkiga (om än inte på en ohanterlig nivå) samt att han har rätt mycket integritet vid ex kloklippning. Så det finns ju liksom trevliga individer men det blir ju väldigt osäkert att köpa en hund baserat på några enstaka bra individer när rasen blivit så splittrad

 

[machafuko]

Samtidigt, när jag har sagt att jag är sugen på tollare får man nästan bara höra riktiga skräckhistorier. Det skrämde mig rejält först. Visst finns det mycket skit i rasen men också många trevliga hundar (och lite allt möjligt däremellan). Kan tänka mig att det skulle kunna vara så för kineserna också.

 

[MM]

Jag har haft en, nakenmodellen. Hade honom i två år (från valp) men han var så osäker och ville inget mer än att sova.
Annars jättesnäll men svårlärd och som sagt osäker och morrade med osäkerhet mot andra hundar. Jag valde att omplacera efter 2 år till en annan familj.
Vi klickade aldrig och jag tänkte omplacering redan efter 1 år men gav det ett tag till men för mig var det fel hund.

Bytte ras till cavalier och den passar mig som i handsken. Visserligen hälsoproblem men rasen i övrigt är "jag".

 

[Raderad medlem 94602]

Samtidigt, när jag har sagt att jag är sugen på tollare får man nästan bara höra riktiga skräckhistorier. Det skrämde mig rejält först. Visst finns det mycket skit i rasen men också många trevliga hundar (och lite allt möjligt däremellan). Kan tänka mig att det skulle kunna vara så för kineserna också.

Så är det ofta när en ras är splittrad till ett arbetsområde och en urvattnad variant. Hänger man inte i jaktkretsar blir det ofta den andra typen man träffar. Det är det samma med Schäfer. De flesta känner igen dem från showlinjer och nu då den här hypade sportvarianten av brukslinjerna en del avlar fram. Rör man sig inte i tjänste eller IPO-världen så träffar man inte så många genuina bruksschäfrar. På bruksklubbarna är de väldigt få.

 

[Elementary]

Grannen har en nakenfis med kronisk bronkit vilket gör att han inte skäller utan typ... hostharklar hela tiden istället. Andra hundar verkar tycka att det är lite konstigt och håller avstånd, vilket är bra för han ogillar alla hundar han inte känner.
Han är dock underbar med barn och grannens familj och så. Han kan tjuta glatt och vifta på hela kroppen när det kommer folk han känner. Verkar vara en supertrevlig hund ändå.
Grannen har också en kompis med en puff som verkar helt "normal", pigg och glad och verkar inte ha några krämpor. Verkar inte ha några problem alls med osäkerhet eller rädsla, kommer gärna fram och hälsar lagom lugnt sådär.

Så är puff verkligen intressant skulle jag inte ge upp rasen bara sådär. Ta en kik hos uppfödarna, se vad de säger om saken osv. De som säger att det inte finns problem i rasen är det bara att säga tack och adjö till.

 

[Björk]

Detta året ska familjen utökas med en hund. Har tidigare haft Cocker men pga lite tråkigheter inom rasen funderar jag nu på lite andra raser. Den ras som jag kommer tillbaka till är Chinese Crested /Powder Puff, och då tänker jag framförallt den helpälsade varianten. Men jag har aldrig direkt träffat någon mer än på utställning.

Så hur är dem? Den är tänk som familjehund (barn 5 år, 2 x 10 år), skall kunna följa med till stallet och även till mitt kontorsjobb. Dvs en smidig hund som kan följa med i vardagen. Någon med rasen jag ska tänka på?

Har bara träffat tre "kineser" och det är väldigt många år sen, verkar finnas andra här som har bättre koll.

Men om du gillar utseendet på puffarna, vill ha en trevlig hund i samma format så tycker jag du ska kika på min ras: Löwchen. Han är nerklippt nu och påminner rätt mycket om en puff utseendemässigt (fick frågan från en jag mötte om det var en powder puff häromveckan).

Mentalt supertrevliga sällskapshundar, hänger med på allt, modiga, roliga, men fortfarande inte extrema krav på motion. En alldeles lagom familjehund, dessutom en FRISK ras (vilket var ett viktigt kriterie när jag valde ras). Glada, lättlärda och lagom stora.

 

[fraggelzebra]

Detta året ska familjen utökas med en hund. Har tidigare haft Cocker men pga lite tråkigheter inom rasen funderar jag nu på lite andra raser. Den ras som jag kommer tillbaka till är Chinese Crested /Powder Puff, och då tänker jag framförallt den helpälsade varianten. Men jag har aldrig direkt träffat någon mer än på utställning.

Så hur är dem? Den är tänk som familjehund (barn 5 år, 2 x 10 år), skall kunna följa med till stallet och även till mitt kontorsjobb. Dvs en smidig hund som kan följa med i vardagen. Någon med rasen jag ska tänka på?

Min familj hade en (CC) hane, 14 år blev han. För mig och min lillasyster (vi var nog runt 12 och 10 år när han kom till oss som valp) var han en oerhört rolig hund. Lättlärd, pigg, hängde med på allt i stallet. Var med på veckolånga långritter, lättmotiverad och frånsett noskvalster aldrig sjuk eller skadad. Men. Har jag insett i efterhand. Han var inte särskilt trevlig mot främlingar. Mycket vaktig, framför allt vaktade han min mamma, men om inte hon var närvarande, var han hos mig eller syrran. Vi hade stora problem med att han saknade mamma när hon inte var där, på nätterna (hon jobbade natt) kunde han sätta sig vid ytterdörren och yla. Just aggressionen är något jag insett först på senare år. Vet att han en gång bet vår granne efter att hon petat på honom flera gånger när han låg vid min mamma. Stort resursförsvar, kanske man säger. Hade mycket lite intresse för andra hundar, ville inte leka med dem eller så.

Han tyckte det var rätt kul i stallet så länge han kunde springa runt och hålla sig varm, vintertid är det liksom inte bara att platsa hunden i ett hörn i ridhuset. Trots allt det negativa skulle jag faktiskt gärna ha en kines igen någon gång.

 

[Seabaz]

Jag har haft en och jag skulle så gärna vilja ha en igen men sambon tvärvägrar för han tycker dom ser fåniga och äckliga ut (nakenvarianten).

Roligaste hunden jag haft och hängde med på allt! Den jag hade hade inga mentala problem.

Var beredd på "pälsvård" dock.
Bada varannan vecka minst, Smörja in huden både sommar och vinter, trimma ansiktet, hundkläder mm...

 

[Pudlan]

Detta året ska familjen utökas med en hund. Har tidigare haft Cocker men pga lite tråkigheter inom rasen funderar jag nu på lite andra raser. Den ras som jag kommer tillbaka till är Chinese Crested /Powder Puff, och då tänker jag framförallt den helpälsade varianten. Men jag har aldrig direkt träffat någon mer än på utställning.

Så hur är dem? Den är tänk som familjehund (barn 5 år, 2 x 10 år), skall kunna följa med till stallet och även till mitt kontorsjobb. Dvs en smidig hund som kan följa med i vardagen. Någon med rasen jag ska tänka på?

Har träffat mentalt stabila och de som inte varit de. De som varit bra är otroligt trevliga hundar. På minner om pudel i sättet.
Du har inte funderat på pudel? Otroligt trevliga, gillar att hänga med men kan ha soff dagar. Vår var med på jobb på kontor, lastbil,hästpromenader,
Tänker på mellan storleken alt stor pudel.

 

[Rosett]

Jag har aldrig träffat en men har en facebookvän som föder upp. Deras kineser verkar glada och positiva. Av vad jag läst om dem iallafall.
Finns säkert pärlor inom alla raser.

 

[purity_666]

Jag har en puff och han är väldens mysigaste med mig. Alltid pigg och glad, vill alltid hitta på saker. Leker snällt med andra hundar.
MEN andra människor går inte. Han nafsar direkt han känner sig det minsta osäker. Han är visserligen omplacering som vanvårdats och blivit slagen innan så det kan ju såklart påverka en hel del. Är rädslo/aggression.
Människor verkar vara de enda rädslorna dock. Inte ljudkänslig, tycker han nåt är otäckt blir han nyfiken och smyger fram för att undersöka. Är inte allmänt nervös när vi är ute eller så.

En fullpälsad puff skulle jag inte ha i stallet, men jag klipper min lite kortare. Hans päls är mellan 5-10 cm på vintern och det går bra. Han behöver täcke dock.

Pälsvården kräver en del. Min får badas varje/varannan vecka för annars är hela han en stor tova. Pälsen liksom filtar ihop sig.

Jag har en naken och hon nafsar inte. Hon är ganska ointresserad av både folk och andra hundar. Men sen helt plötsligt kan hon slingra upp i någons knä och bara sitta där som en drottning.

Jag har hört båda delar om mentaliteten. Många har rädslor, nafsar folk. Sen finns det de som är helt fantastiskt glada och avslappnade. Vill man ha en clown så är ccd rätt ras.

Har du funderat på amerikansk cockerspaniel annars? Jag har haft såna i familjen hela uppväxten. Vi har klippt ner våra så de inte haft så överdrivet mycket päls. Då har de kunnat hänga med överallt.

 

[Qelina]

Trots att jag startat en tråd om att min hund blir osäker i stora hundgäng där det tillkommer nya hundar hela tiden eller när vi möter hundar som är väldigt "på" så ser jag powder puffen som den perfekta rasen för just mig i alla fall. Jag tänker att hans rädsla och beteenden mot vissa andra hundar helt och hållet beror på att han blivit jagad och utsatt av saker från andra hundar, inte att det är han som har dålig mentalitet.

Han är den mest gosiga, familjekära, tillgivna och älskansvärda hund jag någonsin träffat och oavsett vem som lär känna honom säger samma sak. Han är otroligt personlig (säger nog alla iof om sina hundar) Han vill vara nära, han vill vara med oss människor hela tiden, han går lös både i parker och i skogen och kommer snabbt på inkallning och i skogen är han aldrig långt bort eftersom han tyr sig till oss människor. Man kan göra vad man vill med honom, klippa klor, trimma ansiktet och till och med över ögonlocken med maskin, lägga honom på rygg och borsta magen eller trimma där, lyfta som man vill, duscha, bada och vad man nu behöver göra.

Han är otroligt, otroligt lättlärd! Både i vardagen och i olika tävlingsgrenar. Vi har testat agility, freestyle, lydnad och allt har gått bra men det vi fastnat mest för är rallylydnad, där presterar han på topp, ofta med poäng på 98-99 poäng av 100 och vi är oftast bland dom högst placerade, vi är på samma nivå som dom som har riktiga bruksraser eller typ border collies.

Han älskar att lära sig trick och konster och jag tror jag räknade ut någon gång att utöver vanliga ord som sitt, vänta, ligg, stanna,gå här(mitt ord för fot) och kom och sånt så kan han minst 50 konster plus allt det där som ingår i alla moment i rallylydnaden. Han kallas därför för cirkushunden av dom flesta som ser honom.

Han "pratar" mycket, dvs använder olika ljud för att visa tillgivenhet och när han blir glad. Så gullig när han gör så. Han vaktar bara en enda gång per dag och det är klockan 14 då brevbäraren kommer, i övrigt skäller han inte alls inne.

Han är 7 år och har aldrig varit minsta lilla sjuk förutom att hans gamla foder gjorde honom lös i magen men så fort vi bytte blev det bra och ja, allt fungerar.

Angående pälsen kräver den en del jobb, jag borstade varje dag när han var långpälsad vilket kanske inte är världens roligaste varken för hund eller matte men det vänjer man sig vid men jag tyckte ändå det var träligt så nu trimmar jag honom ungefär var 6-8 vecka och då är det ingen pälsvård alls däremellan (dom fäller ju inte heller) förutom att jag borstar hans lugg och svans och tänder varje dag vilket tar någon minut och en gång i veckan trimmar jag ansiktet på det rastypiska sättet vilket tar typ 5 minuter och som är jätte smidigt. Själva trimningen av kroppen tar typ 50-60 minuter varannan månad vilket jag inte ser som någon belastning.

Däremot kan jag hålla med om att dom är känsliga, det är ingen hund man är barsk emot eller hård, dom är mjuka och kräver en mjuk ägare. Dom älskar sin familj över allt men bryr sig inte om främlingar särskilt mycket vilket jag bara tycker är skönt för då springer han inte fram till folk när han går lös osv.

Han är extremt vig och vältränad, pigg och glad. Han är lagom stor och lätt att ta med sig, sätta honom i knät på tåget eller bussen, i bilen har jag honom i säkerhetssele så han slipper sitta i buren vilket han inte gillar för det var jag dålig på att träna när han var liten. Ensam hemma är det inga problem för honom att vara. Han blev rumsren redan första veckan på det viset att han då började säga till så fort han behövde gå ut.

Det blir ju en del jobb pga pälsen om den är lång eftersom mycket smuts och sånt fastnar och man kan behöva tvätta hunden om benen efter dom flesta promenader när det är lite smutsigt ute, dom är ljuvligt vackra med full päls men jag tycker dom är lika fina med kort päls faktiskt. Min har nog varit 50/50 genom åren när det kommer till om jag haft honom med päls eller trimmad.

Det enda som faktiskt känns som ett problem är väl just att dom är lite känsliga men att kalla det dålig mentalitet känns i hans fall helt fel. Man får kanske se till att miljöträna lite extra mycket om man är rädd för att få en rädd hund, på min fungerar skvallerträning bra för så fort vi ser något som han skulle kunna bli rädd för så har jag gett en godis så nu upplever han sånt som positivt istället. Men han är känsligare än mina kompisars hundar (typ mopsar och jack russels) och det måste man ta i beaktande om man köper en kines.