Dalmatiner

[Tora]

Och så läser man om att dom ska ha så låg jaktlust och vara så enkla att ha med ut i naturen utan koppel då dom följt hästvagnar förr.
Jag var själv inne på dalmatin för många år sen och en stor orsak var att jag gillar hundar som är enkla att ha lösa , tur man backade av andra anledningar

De har generellt låg jaktlust sen finns det givetvis individer som har högre jaktlust men så är det med alla raser.

Det är mycket skrivande här ”jag kände en gång…..”, ”min granne hade en gång…..”.

Ett tag var dalmatinern mycket populär i samband med Pongofilmerna. Det var mycket dålig avel då tyvärr. Det finns de uppfödare som är mycket noggranna med sitt avelsmaterial och de som är mindre selektiva.

Alla mina dalmatiner har blivit 13 - 14 år gamla. Alla har kunnat vara lösa utan att dra efter vilt. För några månader sedan gick jag i en fårhage som i alla år varit tom. Plötsligt var det får där i en svacka. Mina hundar sprang fram till fåren. Fåren blev givetvis rädda och sprang iväg. Jag vände bara på klacken ropade på hundarna och gick därifrån. Mina hundar kom med en gång till mig och jagade aldrig fåren (och då var en av de hundarna den som jag tycker har mer jaktlust än de andra).

Ett mer neutralt sätt att få en hum om hundars mentalitet är att titta på BPH. Här är en länk till en analys gjord av SKK:
https://www.skk.se/contentassets/2f...s-bph-dalmatiner.pdf?timestamp=20231031141422

Jag tycker att dalmatiner är en utmärkt familjehund. Enkel och okomplicerad att ha att göra med. Har haft både tikar och hanar samtidigt. Enda gången hanarna var lite pipiga var veckan tiken var i höglöp så då fick vi dela på dem.

Däremot deras vita hår som är i mängder precis överallt är helt hopplöst

Glömde, de larmar när någon kommer men sedan är oftast risken att de slickar ihjäl inkräktaren.

En gång har jag känt mig i en hotfull situation med två främmande män. Då jagade den dalmatinern jag hade då iväg dem genom att skälla och hoppa på dem. Men det tror jag är rätt ovanligt.

 

[Tora]

De har generellt låg jaktlust sen finns det givetvis individer som har högre jaktlust men så är det med alla raser.

Det är mycket skrivande här ”jag kände en gång…..”, ”min granne hade en gång…..”.

Ett tag var dalmatinern mycket populär i samband med Pongofilmerna. Det var mycket dålig avel då tyvärr. Det finns de uppfödare som är mycket noggranna med sitt avelsmaterial och de som är mindre selektiva.

Alla mina dalmatiner har blivit 13 - 14 år gamla. Alla har kunnat vara lösa utan att dra efter vilt. För några månader sedan gick jag i en fårhage som i alla år varit tom. Plötsligt var det får där i en svacka. Mina hundar sprang fram till fåren. Fåren blev givetvis rädda och sprang iväg. Jag vände bara på klacken ropade på hundarna och gick därifrån. Mina hundar kom med en gång till mig och jagade aldrig fåren (och då var en av de hundarna den som jag tycker har mer jaktlust än de andra).

Ett mer neutralt sätt att få en hum om hundars mentalitet är att titta på BPH. Här är en länk till en analys gjord av SKK:
https://www.skk.se/contentassets/2f...s-bph-dalmatiner.pdf?timestamp=20231031141422

Jag tycker att dalmatiner är en utmärkt familjehund. Enkel och okomplicerad att ha att göra med. Har haft både tikar och hanar samtidigt. Enda gången hanarna var lite pipiga var veckan tiken var i höglöp så då fick vi dela på dem.

Däremot deras vita hår som är i mängder precis överallt är helt hopplöst

Glömde, de larmar när någon kommer men sedan är oftast risken att de slickar ihjäl inkräktaren.

En gång har jag känt mig i en hotfull situation med två främmande män. Då jagade den dalmatinern jag hade då iväg dem genom att skälla och hoppa på dem. Men det tror jag är rätt ovanligt.

Eftersom detta är Buke så är det bäst att påpeka att den hunden som räddade mig ur en hotfull situation aldrig har visat aggression mot människor vare sig före eller efter händelsen, utan det var den enda gången.

När han var 13 så började han bli lite senil och då hade han lite svårt för när det kom gäster hem till oss. Han gjorde aldrig något men han var inte sitt lekfulla jag. Han kunde inte riktigt slappna av tills gästerna gick. Vi löste det genom att han fick vara hos min pappa när vi hade gäster.

 

[Mia_R]

Och så läser man om att dom ska ha så låg jaktlust och vara så enkla att ha med ut i naturen utan koppel då dom följt hästvagnar förr.
Jag var själv inne på dalmatin för många år sen och en stor orsak var att jag gillar hundar som är enkla att ha lösa , tur man backade av andra anledningar

Å andra sidan så var det en i ett stall jag stod i för många år sedan, väldigt fin och trevlig tik som gick lös utan att jaga andra djur. Ägarna sa dock att de hade fått vara stenhårda med disciplinen när hon var unghund.

 

[MattiZ]

De två dalmatiner jag haft nöjet i att ha i min närhet har varit de största soffpotatisarna ever!

Ingen av dem jagar och bägge går löst överallt, den ena har en hel del allergier, men i övrigt två mkt fina dalmatiner som definitivt fått mig att se åt rasen med positiva ögon

Men jag har dessvärre också bara mött trevliga RR också t.ex som inte jagar och går lösa överallt. Så jag kanske bara har tur att träffa fina exemplar av raser jag blir sugen på att äga

 

[Sel]

De har generellt låg jaktlust sen finns det givetvis individer som har högre jaktlust men så är det med alla raser.

Det är mycket skrivande här ”jag kände en gång…..”, ”min granne hade en gång…..”.

Ett tag var dalmatinern mycket populär i samband med Pongofilmerna. Det var mycket dålig avel då tyvärr. Det finns de uppfödare som är mycket noggranna med sitt avelsmaterial och de som är mindre selektiva.

Alla mina dalmatiner har blivit 13 - 14 år gamla. Alla har kunnat vara lösa utan att dra efter vilt. För några månader sedan gick jag i en fårhage som i alla år varit tom. Plötsligt var det får där i en svacka. Mina hundar sprang fram till fåren. Fåren blev givetvis rädda och sprang iväg. Jag vände bara på klacken ropade på hundarna och gick därifrån. Mina hundar kom med en gång till mig och jagade aldrig fåren (och då var en av de hundarna den som jag tycker har mer jaktlust än de andra).

Ett mer neutralt sätt att få en hum om hundars mentalitet är att titta på BPH. Här är en länk till en analys gjord av SKK:
https://www.skk.se/contentassets/2f...s-bph-dalmatiner.pdf?timestamp=20231031141422

Jag tycker att dalmatiner är en utmärkt familjehund. Enkel och okomplicerad att ha att göra med. Har haft både tikar och hanar samtidigt. Enda gången hanarna var lite pipiga var veckan tiken var i höglöp så då fick vi dela på dem.

Däremot deras vita hår som är i mängder precis överallt är helt hopplöst

Glömde, de larmar när någon kommer men sedan är oftast risken att de slickar ihjäl inkräktaren.

En gång har jag känt mig i en hotfull situation med två främmande män. Då jagade den dalmatinern jag hade då iväg dem genom att skälla och hoppa på dem. Men det tror jag är rätt ovanligt.

Klart det kan låta missvisande med "jag hörde" och "jag kände" men det finns uppenbarligen MÅNGA sämre individer därute eftersom så många kommer med personliga anekdoter.
Jag tycker också att de verkar vara stenhårda, (hungriga!) och vaktiga. Jag har bara träffat en som var trevlig och det var en ung tik. Enda gången jag någonsin blivit jagad till häst var av en dalmatiner som gick lös på gård.

Så ja, noga koll av uppfödaren och linjer känns superviktigt!

 

[Sel]

@kolja Broholmer som bubblare kanske?

 

[kolja]

@kolja Broholmer som bubblare kanske?

Broholmer? Vad är det för typ av jycke? Mastiff?

 

[kolja]

Ni som har erfarenhet av dalmatiner, tycker ni att de är hårda? Tänker att jag är van vid väldigt mjuka hundar i vinthundarna (utom när det gäller jakten då) och vet inte riktigt hur man hanterar en hård hund. Vad är viktigt att tänka på med hårda hundar?

 

[Sel]

Broholmer? Vad är det för typ av jycke? Mastiff?

En något nättare men stor typ av mastiff. Vi har en användare på forumet med en eller flera hundar @Sofie.S
Jag har inte erfarenhet av rasen själv men den dök upp i tanken när jag läste vad du sökte.

https://www.skk.se/hundraser/broholmer/

 

[service]

Dalmatin ägare här, till en 3 årig hane

Han är snäll, okomplicerad, går ihop med allt och alla.
Överglad i främmande.
Kan vara lös, med lite godis så lyckas man med det mesta med honom.
Väldigt matglad
Tycker det mesta är kul att hänga med på, fixar att vara hemma själv
Anpassar sig efter våran aktivitets nivå och en sjuk vecka i soffan får han inte att krevera.
Men ett liv utan rörelse/aktiviteter är inte för honom.
Aktiviteter vi gör ridturer, hänger i stallet, cyklar, drar pulka,långpromenader i skogen osv
Inte mer avancerat än så, men nöjd bara han får vara med

 

[Fetaost]

De har generellt låg jaktlust sen finns det givetvis individer som har högre jaktlust men så är det med alla raser.

Det är mycket skrivande här ”jag kände en gång…..”, ”min granne hade en gång…..”.

Ett tag var dalmatinern mycket populär i samband med Pongofilmerna. Det var mycket dålig avel då tyvärr. Det finns de uppfödare som är mycket noggranna med sitt avelsmaterial och de som är mindre selektiva.

Alla mina dalmatiner har blivit 13 - 14 år gamla. Alla har kunnat vara lösa utan att dra efter vilt. För några månader sedan gick jag i en fårhage som i alla år varit tom. Plötsligt var det får där i en svacka. Mina hundar sprang fram till fåren. Fåren blev givetvis rädda och sprang iväg. Jag vände bara på klacken ropade på hundarna och gick därifrån. Mina hundar kom med en gång till mig och jagade aldrig fåren (och då var en av de hundarna den som jag tycker har mer jaktlust än de andra).

Ett mer neutralt sätt att få en hum om hundars mentalitet är att titta på BPH. Här är en länk till en analys gjord av SKK:
https://www.skk.se/contentassets/2f...s-bph-dalmatiner.pdf?timestamp=20231031141422

Jag tycker att dalmatiner är en utmärkt familjehund. Enkel och okomplicerad att ha att göra med. Har haft både tikar och hanar samtidigt. Enda gången hanarna var lite pipiga var veckan tiken var i höglöp så då fick vi dela på dem.

Däremot deras vita hår som är i mängder precis överallt är helt hopplöst

Glömde, de larmar när någon kommer men sedan är oftast risken att de slickar ihjäl inkräktaren.

En gång har jag känt mig i en hotfull situation med två främmande män. Då jagade den dalmatinern jag hade då iväg dem genom att skälla och hoppa på dem. Men det tror jag är rätt ovanligt.

Men det är inte bara ”jag har hört” heller.
Det finns stor kunskap om hundar rent generellt på forumet. De flesta träffar mycket hundar och har hundar av olika sorter omkring sig.
Även om man inte är ”i rasen” så kan man ändå ha upplevelser av den.
För dig som är i rasen kanske det också är enklare att hitta de bra individerna.

 

[Tora]

Klart det kan låta missvisande med "jag hörde" och "jag kände" men det finns uppenbarligen MÅNGA sämre individer därute eftersom så många kommer med personliga anekdoter.
Jag tycker också att de verkar vara stenhårda, (hungriga!) och vaktiga. Jag har bara träffat en som var trevlig och det var en ung tik. Enda gången jag någonsin blivit jagad till häst var av en dalmatiner som gick lös på gård.

Så ja, noga koll av uppfödaren och linjer känns superviktigt!

Jag har jättemånga anekdoter om alla möjliga hundraser. De säger fortfarande ingenting om hundrasen i sig. För att de är just anekdoter. Då är det bättre att vända sig till oberoende statistik som till exempel BPH.

Jag har personlig blivit jagad av både schäfer och boxer mer än en gång i mitt liv. För att inte prata om alla Jack Russells som man träffat på i stallen. Trots det är det så går det inte att dra slutsatser på populationsnivå baserat på några få individer.

Att kolla upp uppfödare och linjer är superviktigt oavsett ras.

Bortsett från att alla mina har varit mattjuvar så har de varit vare sig stenhårda eller vaktiga. Däremot är de en larmande ras, det vill säga att de skäller om det kommer någon främmande, det ska sedan dock gå över i vänlig nyfikenhet.

Sedan är de inga brukshundar så man får ibland tänka utanför lådan när man ska lära in saker. Men jag tycker de är underbara familjehundar. De är dock ofta intelligenta hundar och lär sig fort. De flesta av mina hundar har till exempel lärt si att öppna dörrar, både från sig och mot sig. Detta har de listat ut helt själva så fort de lyckades nå upp till handtaget.

Om man ska jämföra dem med en häst så en busig och hungrig ponny en bra jämförelse enligt mig. ”Hur sjutton har shettisen lyckats ta sig igenom elstaketet till grannens gräsmatta? Allt ser ju helt ut”.

 

[Tora]

Men det är inte bara ”jag har hört” heller.
Det finns stor kunskap om hundar rent generellt på forumet. De flesta träffar mycket hundar och har hundar av olika sorter omkring sig.
Även om man inte är ”i rasen” så kan man ändå ha upplevelser av den.
För dig som är i rasen kanske det också är enklare att hitta de bra individerna.

Fast om nu kunskapen är så stor så borde väl ändå den rätta kommentaren vara ”Kolla upp uppfödaren noga, titta på resultat från BPH, se om de presterat något på tävling. Åk till en uppfödare och se själv vad du tycker om rasen. Tyvärr har det varit en del mindre noggranna uppfödare och du vill inte ha en från de linjerna”.

Nu har det bara varit anekdoter och det säger ju absolut ingenting.

 

[Tora]

Ni som har erfarenhet av dalmatiner, tycker ni att de är hårda? Tänker att jag är van vid väldigt mjuka hundar i vinthundarna (utom när det gäller jakten då) och vet inte riktigt hur man hanterar en hård hund. Vad är viktigt att tänka på med hårda hundar?

Det beror lite på vad du menar med hårda. De är ju inga brukshundar och mina är förarveka, men inte riktigt på samma sätt som en brukshund.

Tror det lättaste är helt enkelt om du kan träffa några dalmatiner och så ser du om de passar dig. Om man jämför med collie så tror jag att det är två rätt så olika hundar.

 

[Dentaku]

Fast om nu kunskapen är så stor så borde väl ändå den rätta kommentaren vara ”Kolla upp uppfödaren noga, titta på resultat från BPH, se om de presterat något på tävling. Åk till en uppfödare och se själv vad du tycker om rasen. Tyvärr har det varit en del mindre noggranna uppfödare och du vill inte ha en från de linjerna”.

Nu har det bara varit anekdoter och det säger ju absolut ingenting.

Dock var väl jaktlust en viktig aspekt vid valet av ras, och det är inget som mäts på BPH. Där kan det vara rätt relevant att få höra att det finns många individer i rasen med jaktlust, vissa så hög att de river rådjur. I synnerhet när rasklubben skriver att "dagens dalmatiner inte har någon utpräglad jaktinstinkt och att den inte springer långt bort från matte och husse när den är lös".

 

[Tora]

Dock var väl jaktlust en viktig aspekt vid valet av ras, och det är inget som mäts på BPH. Där kan det vara rätt relevant att få höra att det finns många individer i rasen med jaktlust, vissa så hög att de river rådjur. I synnerhet när rasklubben skriver att "dagens dalmatiner inte har någon utpräglad jaktinstinkt och att den inte springer långt bort från matte och husse när den är lös".

Hur definierar du många? Du bygger dessutom detta ”många” på några anekdoter som skrivits här? Tycker du att det ger ett underlag för många? Det betyder inte att det finns det där anonyma ”många” med jaktinsikt.

Generellt har dalmatiner en låg jaktinstinkt men det finns ju alltid undantag med individer som har hög jaktinstinkt. Det kommer du att finna i alla grupper av hundar som anses ha låg jaktinstinkt.

 

[Dentaku]

Hur definierar du många? Du bygger dessutom detta ”många” på några anekdoter som skrivits här? Tycker du att det ger ett underlag för många? Det betyder inte att det finns det där anonyma ”många” med jaktinsikt.

Generellt har dalmatiner en låg jaktinstinkt men det finns ju alltid undantag med individer som har hög jaktinstinkt. Det kommer du att finna i alla grupper av hundar som anses ha låg jaktinstinkt.

Så många att flera personer känner till sådana individer, och även många dalmatinerägare som har eller har haft sådana hundar om man tittar utanför Buke.

När rasklubben uttalar sig på ett sätt som får det att låta som om låg jaktlust är kännetecknande för dalmatinern så blir dessa anekdoter viktiga att föra fram. Eftersom det, så vitt jag vet, inte finns något statistiskt underlag är faktiskt allt som sägs om dalmatinerns jaktlust anekdoter. Och jag har aldrig påstått att det inte också finns väldigt många individer med låg jaktlust men som sagt - detta var något som var väldigt relevant för TS.

 

[Tora]

Så många att flera personer känner till sådana individer, och även många dalmatinerägare som har eller har haft sådana hundar om man tittar utanför Buke.

När rasklubben uttalar sig på ett sätt som får det att låta som om låg jaktlust är kännetecknande för dalmatinern så blir dessa anekdoter viktiga att föra fram. Eftersom det, så vitt jag vet, inte finns något statistiskt underlag är faktiskt allt som sägs om dalmatinerns jaktlust anekdoter. Och jag har aldrig påstått att det inte också finns väldigt många individer med låg jaktlust men som sagt - detta var något som var väldigt relevant för TS.

Och jag som faktiskt ägt flera dalmatiner och umgås nära med uppfödare som haft många dalmatiner under 40 år av hunduppfödning, kan säga att det finns givetvis individer som har hög jaktlust men generellt är den låg.

Du skriver: ”Där kan det vara rätt relevant att få höra att det finns många individer i rasen med jaktlust, vissa så hög att de river rådjur.” Endast baserat på anekdoter om att en dalmatiner klippte ett rådjur någonstans någon gång.

I en population av en hundras som har låg jaktlust kommer det finnas individer med hög jaktlust. Det är helt normalt.

Vad man som köpare kan göra är att träffa båda föräldradjuren. Hos många uppfödare kan man även träffa andra hundar som är i olika grad släkt med valparna och tiken. Har även de låg jaktlust (alltså kan vara lösa utan att jaga vilt vare sig på lukt- eller synretning), ja då är sannolikheten stor att även valparna har låg jaktlust. Men trots det så kan individer i en kull ha hög jaktlust. Men så är det som sagt även med andra raser som tillskrivs låg jaktlust.

 

[Dentaku]

Och jag som faktiskt ägt flera dalmatiner och umgås nära med uppfödare som haft många dalmatiner under 40 år av hunduppfödning, kan säga att det finns givetvis individer som har hög jaktlust men generellt är den låg.

Du skriver: ”Där kan det vara rätt relevant att få höra att det finns många individer i rasen med jaktlust, vissa så hög att de river rådjur.” Endast baserat på anekdoter om att en dalmatiner klippte ett rådjur någonstans någon gång.

Flera som jagade, två av dem som dödat rådjur, om jag inte läst fel.

I en population av en hundras som har låg jaktlust kommer det finnas individer med hög jaktlust. Det är helt normalt.

Vad man som köpare kan göra är att träffa båda föräldradjuren. Hos många uppfödare kan man även träffa andra hundar som är i olika grad släkt med valparna och tiken. Har även de låg jaktlust (alltså kan vara lösa utan att jaga vilt vare sig på lukt- eller synretning), ja då är sannolikheten stor att även valparna har låg jaktlust. Men trots det så kan individer i en kull ha hög jaktlust. Men så är det som sagt även med andra raser som tillskrivs låg jaktlust.

Jag vet flera raser som har låg jaktlust men som ändå inte mer eller mindre marknadsförs på det viset och där det verkar vara tabu att ta upp att det finns individer med mycket hög jaktlust. Men det är ett bra råd att kolla hur föräldrar och gärna andra släktingar beter sig på en promenad.

 

[Breaktown]

Är uppvuxen med dalmatiner men nu var det ett gäng år sedan jag hade en senast, men följer fortfarande rasen.

Min uppfattning är att det är en spretig ras och man måste, som med många andra raser, vara noga med linjer och uppfödare. Både hälsomässigt och mentalt.

Absolut att rasen blev lidande av Pongofilmerna. Dels att de blev så populära, men inte minst av att rasklubben blev livrädd för att rasen skulle drabbas av samma som collien iom Lassie, och gick aktivt ut och "marknadsförde" dalmatinern som en prickig varg som absolut inte var för alla. Det var ju i sig helt sant, men skapade också en bild av dalmatinern som en knepig hund.

Men detta är ju ganska länge sen nu. Nu skulle jag säga att dalmatinern är mest lidande av att det är en stor hund som kräver mycket både fysisk och mental stimulans utan att vara en brukshund i kombination med att det är en "flashig" ras som går bra på utställningar även i BIS-ringen och internationellt. För mycket utställningsavel, för lite prioritering av hälsa och mentalitet och för många hundar som inte får så mycket annat aktivering än fysisk motion. Man behöver vara noga när man väljer uppfödare och valp!

Dalmatinern behöver aktiveras även mentalt men är ingen hund som man tragglar övningar och finlirar med. Här är rasen också splittrad, delar av raser är mer vinthundslika i sin inställning till träning medan andra linjer betydligt mer positiva till arbete.

Rasen har integritet och hanhundsaggressivitet rätt är vanligt, vilken också påverkar "utomståendes" bild.

Och ja de går inte att understryka hur mycket de fäller. Konstant och året om. Labbeägare har inget att hämta här

Men det här med jaktlusten förvånar mig också. Även jag har uppfattningen att rasen generellt har låg jaktlust, och att även om det givetvis förekommer individer som jagar sår är det vanligare med noll jaktlust än med motsatsen. Att det som brukar begränsa folk att ha sina dalmatiner lösa är deras interagerande med andra hundar, inte att de jagar.

Lite lustigt ändå. I min familj har folk dalmatiner och pudel. Pudel är ju en ras som här på Buke i princip alltid beskrivs som fantastisk och de rekommenderas av alla i princip varenda rastråd. Av min erfarenhet av de dalmatiner och pudlar jag har och har haft omkring mig så har pudlarna haft MYCKET mer jakt i sig, och jakten har varit det som jag sett som dalmatinerns stora fördel mellan de två raserna. Och så dyker det upp en rastråd om dalmatiner och det som folk påpekar direkt är hur mycket de jagar