Debatt: Är det möjligt att vårt förbund ska sätta käppar i hjulet för sina utövare?

Bukefalos 30 år!

Efter nyheten att Svenska ridsportförbundet inför 13-årsgräns för tävling på elitnivå har många ridsportprofiler reagerat på beslutet. Bland annat riktar entreprenören Anna Hammarström skarp kritik beslutet och menar att förändringen slår hårt mot vanliga familjer och bredden i sporten. Läs hennes debattinlägg här.
 
Wow. Hon skriver att det ofta är för sent att göra en elitsatsning som 13-åring? Håller inte alls med.
Och i flera sporter är det först nör man är 11-12 år som man ens börjar räkna mål och vem som vann.

Dessutom pratar hon om "vanliga familjer". Hon lever nog i en annan värld än de flesta för de flesta vanliga familjer jag känner skulle aldrig ha råd att ha ett barn som tävlar på SM. Även om det är en B-ponny. Sen kommer familjerna placera barnet utomlands om de inte får tävla i Sverige? Hur kan det vara så viktigt att ett barn får tävla så man måste vara utomlands usrållet för att vänta ett par år.

Jag tycker det låter bra att ha 13 år som åldersgräns. Jag vet familjer som haft unga barn som gjort elitsatsningar inom ridsporten. Och jag ser inte varför de behöver börja så unga. Jag har sett konflikterna som blivit när barnen inte vill längre och föräldrarna blir arga för de lagt så mkt pengar och jag har hört mammor som är ledsna över att ungarna inte uppskattar en dyr ponny "för jsg hade älskat att få en sån ponny som barn."
 
Senast ändrad:
Ärligt talat känns det inte som en större förlust för ridsporten och hästarna framförallt att bli av med dom här tävlingshysteriska personerna som inte tänker på annat än att vinna. Hästlivet är så mycket mera än att bara vinna hela tiden.

Den människan lever i en fantasivärld majoriteten inte lever i eller kommer nära ens.

Finns en anledning att majoriteten av dom som har tävlingsinriktade föräldrar och tillbringar mer eller mindre hela barn och ungdomen ute på tävlingar tröttnar när dom är vuxna och går ifrån ridsporten. Det är aldrig försent att nå toppen, dom har hela livet på sig att nå dit, att göra det innan 13 år är inte avgörande.
 
Jag känner spontant att galna ponnyföräldrar som blir vansinnigt upprörda över att deras telningar inte får samla mästerskapserfarenhet i mellanstadiet är det klart starkaste argumentet för att barn ska hållas borta från elittävlande. Det skulle inte behöva vara något egentligt problem att 12-åringar på B-ponny tävlar mot andra 12-åringar på B-ponny om lite större rosetter på lite större arenor, om föräldrarna kunde hålla sig någorlunda rimliga till det hela.
 
Hade varit intressant med fakta på hur många som ens når storhäst efter att ha tävlat elit som 11, 12, 13-åring. Är dessa överrepresenterade bland vuxeneliten?

Diskussionen som är nu är ju helt tokig och i sann ridsportanda, dvs är du inte i cirkusen själv så har du inte rätt att uttala dig.
 
Jag förstår inte riktigt grejen, det låter på sånna här reaktioner nästan som att det bestämts att man inte får rida alls innan man är 13. Att ta bort den allra högsta nivån på tävling möjliggör ju fortfarande träning (på valfri nivå) och tävling precis under elitnivå där dom fortsatt kan vinna/förlora.

Det viktigaste för en 12åring borde väl ändå vara att umgås med sin häst på marken och i sadeln och lägga en rolig, bra och säker grund inför framtiden. Det är ju deras hobby, inte arbete. Dom behöver tid och ork att umgås med sina vänner, sköta skolan, kanske någon mer idrott/fritidssyssla? Elitsatsning kräver ju massor, och det hinner dom göra nästan hela resten av livet i den här sporten - om dom vill.

Hur stor andel av alla ponnyryttare under 13 startar ens ett sm? Har svårt att se att det skulle vara ett problem som rör bredden.
 
Jag tycker det är en bra ändring. Man kan fråga sig varför just ridsport skulle vara så sena på den bollen. I DN idag var det någon som tyckte det kom som en blixt från klar himmel. När det redan är infört inom andra idrotter och det inte ska börja införas förrän från 2027. Om man inte sett det komma måste man ha bott under en sten.
Jag vet inte hur många som är seniorer i familjen vars mamma klagat. Men några borde väl vara framgångsrika i eliten om tidig tävlan på hög nivå är en förutsättning?
Ridsport är väl ett utmärkt exempel på att tidig elitsatsning inte är en förutsättning (där heller).
 
Jag känner lite att det verkar finnas två vägar i detta, om vi nu ska förändra något (vilket vi nog borde, all utveckling sker ju av förändringar)

Antingen ska ”alla få vara med”.
Det är väl det Hoppkommitten arbetat mot med att göra SM på LB nivå?
Vi utesluter ingen, tar bort kval, alla som kommer till start är vinnare.

Eller så sätts en åldersgräns där man anser att barn är tillräckligt stora för att ”tåla” att alla inte får vara med. Det är (just nu, vi får se vad kritiken gör) SvRFs idé.

Jag är mest förundrad över hur sjutton detta kunde bli en så stor grej. Att Helgstrand pryglar hästar eller T.L. sitter häktad sen ett halvår för att ha drogat och våldtagit anställda var småsaker mot för om barn får rida SM eller inte 2027 😅
 
Förresten om man ska titta på elitsatsning så tror JAG att vi skulle vinna mer på att inte ryttare specialiserade sig så tidigt.
De skickligaste ryttarna jag känner till har tränat väldigt mycket ANNAT än ridning. Ska man dra dressyrryttare (för det är väl de jag har mest koll på) så är Dufour, Dujardin och Jessica von WB kända för att ha väldigt god fysik och att det till stor del är det som gör dem så tekniskt kunniga med.

Kanske vore det bra om de elitsatsande barnen också spelade fotboll (kondition), pingis (reaktionsförmåga) och gymnastik eller crossfit (kroppskontroll) om vi vill att de ska bli riktigt bra ryttare i framtiden?
Att tävla fem B-ponnyer istället för att två är kanske mindre viktigt?

Problemet med vår sport är att vi ser ned på de barn som INTE ägnar en timme åt att rykta, en timme åt att mocka och sen rider en ponny innan skolan och tre efter skolan. Helst ska de ta ledigt från skolan för att åka på ett viktigt meeting en gång i månaden med.
När det kanske skulle bli bättre i framtiden om de gjorde andra saker (rent fysiskt) och kanske skulle de då bli duktigare ryttare i framtiden?
 
Förresten om man ska titta på elitsatsning så tror JAG att vi skulle vinna mer på att inte ryttare specialiserade sig så tidigt.
De skickligaste ryttarna jag känner till har tränat väldigt mycket ANNAT än ridning. Ska man dra dressyrryttare (för det är väl de jag har mest koll på) så är Dufour, Dujardin och Jessica von WB kända för att ha väldigt god fysik och att det till stor del är det som gör dem så tekniskt kunniga med.

Kanske vore det bra om de elitsatsande barnen också spelade fotboll (kondition), pingis (reaktionsförmåga) och gymnastik eller crossfit (kroppskontroll) om vi vill att de ska bli riktigt bra ryttare i framtiden?
Att tävla fem B-ponnyer istället för att två är kanske mindre viktigt?

Problemet med vår sport är att vi ser ned på de barn som INTE ägnar en timme åt att rykta, en timme åt att mocka och sen rider en ponny innan skolan och tre efter skolan. Helst ska de ta ledigt från skolan för att åka på ett viktigt meeting en gång i månaden med.
När det kanske skulle bli bättre i framtiden om de gjorde andra saker (rent fysiskt) och kanske skulle de då bli duktigare ryttare i framtiden?
Bredd, både i bemärkelsen att så många som möjligt får vara med och att individen ägnar sig åt flera idrotter/aktiviteter har ju varit en framgångsfaktor i många idrotter. Även individuella
 
Bredd, både i bemärkelsen att så många som möjligt får vara med och att individen ägnar sig åt flera idrotter/aktiviteter har ju varit en framgångsfaktor i många idrotter. Även individuella
Jag tror att det skulle vara det i ridsporten med, men vi har en kultur av att man måste satsa 100% på BARA denna sporten (och helst med både svett, blod och tårar). Och den kulturen har ju en fin anledning förstås, vi vill att man ska älska sina hästar och göra allt för dem.
Men jag tror ju vi skulle rent sportsligt vinna på om man hade lite mindre intresse av hästen i sig själv och mer intresse av att utveckla sig själv. Och just barn tänker jag det vore bra för, när man själv betalar och bestämmer kan man ju bestämma att man BARA vill hålla på med hästar.

Själv är jag inte alls elitsatsande utan jag älskar bara att hålla på med hästar. Så mig blir det inget sportsligt framgångsrikt av utan jag ägnar all tid och pengar jag kan på att leka med mina hästar ❤️
 
Jag tror att det skulle vara det i ridsporten med, men vi har en kultur av att man måste satsa 100% på BARA denna sporten (och helst med både svett, blod och tårar). Och den kulturen har ju en fin anledning förstås, vi vill att man ska älska sina hästar och göra allt för dem.
Men jag tror ju vi skulle rent sportsligt vinna på om man hade lite mindre intresse av hästen i sig själv och mer intresse av att utveckla sig själv. Och just barn tänker jag det vore bra för, när man själv betalar och bestämmer kan man ju bestämma att man BARA vill hålla på med hästar.

Själv är jag inte alls elitsatsande utan jag älskar bara att hålla på med hästar. Så mig blir det inget sportsligt framgångsrikt av utan jag ägnar all tid och pengar jag kan på att leka med mina hästar ❤️
Ridsport blir lätt en livsstil mer än andra sporter kanske. Men även inom ridsporten finns väl exempel på elit som satsat på andra idrotter upp i tonåren. Vill minnas att Jan Brink och någon mer i världstoppen har ägnat sig åt andra sporter. Och flera har ju bytt gren. Så att ta det lugnt borde inte avskräcka
 
Ridsport blir lätt en livsstil mer än andra sporter kanske. Men även inom ridsporten finns väl exempel på elit som satsat på andra idrotter upp i tonåren. Vill minnas att Jan Brink och någon mer i världstoppen har ägnat sig åt andra sporter. Och flera har ju bytt gren. Så att ta det lugnt borde inte avskräcka
Vågade inte skriva ut HvE ifall jag kom ihåg fel. Men han har prövat både hockey och fotboll
 
Ridsport blir lätt en livsstil mer än andra sporter kanske. Men även inom ridsporten finns väl exempel på elit som satsat på andra idrotter upp i tonåren. Vill minnas att Jan Brink och någon mer i världstoppen har ägnat sig åt andra sporter. Och flera har ju bytt gren. Så att ta det lugnt borde inte avskräcka
Problemet är nog att det är föräldrarna som vill leva det livet och tänker varken på barnen eller hästarna. När barnen sen är äldre så kan dom ju välja bort föräldrarna och kan säga nej på ett annat sätt.

Verkar ju inte som att föräldrar som vill att barnen ska hålla på att tävla på den nivån riktigt förstår att hästar kan vara fantastiskt att hålla på med även utan att satsa fullt ut. Tror inte dom föräldrarna är intresserade av att ha häst på hobbynivåer övht.
 
Förresten om man ska titta på elitsatsning så tror JAG att vi skulle vinna mer på att inte ryttare specialiserade sig så tidigt.
De skickligaste ryttarna jag känner till har tränat väldigt mycket ANNAT än ridning. Ska man dra dressyrryttare (för det är väl de jag har mest koll på) så är Dufour, Dujardin och Jessica von WB kända för att ha väldigt god fysik och att det till stor del är det som gör dem så tekniskt kunniga med.

Kanske vore det bra om de elitsatsande barnen också spelade fotboll (kondition), pingis (reaktionsförmåga) och gymnastik eller crossfit (kroppskontroll) om vi vill att de ska bli riktigt bra ryttare i framtiden?
Att tävla fem B-ponnyer istället för att två är kanske mindre viktigt?

Problemet med vår sport är att vi ser ned på de barn som INTE ägnar en timme åt att rykta, en timme åt att mocka och sen rider en ponny innan skolan och tre efter skolan. Helst ska de ta ledigt från skolan för att åka på ett viktigt meeting en gång i månaden med.
När det kanske skulle bli bättre i framtiden om de gjorde andra saker (rent fysiskt) och kanske skulle de då bli duktigare ryttare i framtiden?
Gör de inte de menar du? Känner massor av ponnyryttare som tränar andra sporter? Dottern tränade handboll, friidrott och fotboll. Sedan kan jag tycka att äger man häst, oavsett ålder och oavsett om man tävlar eller rider i skogen,tar man hand om den. Det innebär mocka och rykta och oftast motionera på ett eller annat sätt. Men du tycker alltså barnen inte behöver lära sig ansvar över ett annat djur heller?
 
Jag tror att det skulle vara det i ridsporten med, men vi har en kultur av att man måste satsa 100% på BARA denna sporten (och helst med både svett, blod och tårar). Och den kulturen har ju en fin anledning förstås, vi vill att man ska älska sina hästar och göra allt för dem.
Men jag tror ju vi skulle rent sportsligt vinna på om man hade lite mindre intresse av hästen i sig själv och mer intresse av att utveckla sig själv. Och just barn tänker jag det vore bra för, när man själv betalar och bestämmer kan man ju bestämma att man BARA vill hålla på med hästar.

Själv är jag inte alls elitsatsande utan jag älskar bara att hålla på med hästar. Så mig blir det inget sportsligt framgångsrikt av utan jag ägnar all tid och pengar jag kan på att leka med mina hästar ❤️
Jag tävlade visserligen inte mitt första SM förrän jag var 13 år, men jag red mycket och tävlade mycket som barn och kunde rida tre b-ponnyer efter skolan. Mina föräldrar försökte få mig att prova något annat, men jag ville inte. Varför hålla på med något som inte hade med hästar att göra, liksom? O_o Jag hörde dock redan då (för drygt 30 år sen) att man skulle hålla på med olika idrotter, så jag tävlade dressyr och fälttävlan som komplement till banhoppningen. Jag var så enkelspårig, inte mina föräldrar.

Det dröjde tills jag var dryga 30 år innan jag kom på att det kunde vara bra att komplettera med en annan idrott och jag har blivit en bättre ryttare sen jag började med kampsport. Men jag är ändå inte ledsen att jag inte började med det tidigare, för hur kul jag än tycker att det är nu, så ville jag inte då.

Jag blev visserligen ingen landslagsryttare, men jag tvivlar på att jag hade blivit det om jag tävlat mindre eller ridit mindre heller. Och jag tycker att jag givit tillbaka ganska mycket till sporten ändå, på andra sätt.

Mvh,
Lady_S
 
Ridsport på elitnivå handlar om hästmaterialet, det är som ger utslaget. Därför de här Gates et al har döttrar som tävlar i världseliten, inte att det skulle vara en sådan otroliga slump att just de har en sådan otrolig talang att de är bättre än alla andra tusentals duktiga ryttare. Därför också riktigt unga och utan erfarenhet hux flux ibland kan ta sig allra högst upp och att personer i 60-års åldern fortfarande kan hävda sig på allra högsta nivå.

Så att det skulle ha betydelse för vilka chanser ryttaren har senare är liksom helt orimligt, dessutom är det lika för alla.
 
Ridsport på elitnivå handlar om hästmaterialet, det är som ger utslaget. Därför de här Gates et al har döttrar som tävlar i världseliten, inte att det skulle vara en sådan otroliga slump att just de har en sådan otrolig talang att de är bättre än alla andra tusentals duktiga ryttare. Därför också riktigt unga och utan erfarenhet hux flux ibland kan ta sig allra högst upp och att personer i 60-års åldern fortfarande kan hävda sig på allra högsta nivå.

Så att det skulle ha betydelse för vilka chanser ryttaren har senare är liksom helt orimligt, dessutom är det lika för alla.
Såklart det är så, och samtliga de som rider i landslaget idag har också från väldigt ung ålder ridit elit och SM innan de varit 13 år. Och haft riktigt bra ponnyer. Dessa ponnyer kommer ju inte försvinna nu heller liksom, kommer fortfarande finnas föräldrar som köper de bästa ponnyerna. Det är bara snicksnack att dessa inte ridit det högsta på ponny från tidig ålder, för det har de gjort. Henrik von Eckermann red stafetthoppning i Globen med Sveriges bästa ponnyryttare för övrigt under tidigt 90-tal. Han är yngre än mig så kan inte ha varit över 13 vid det tillfället (kompisen köpte hans ponny för en halv mille när de var 15 och han skulle gå över på junior, han hade ridit den flera år då).

Jag tror att ni som kommenterar i den här tråden faktiskt inte är särskilt befäst med hur ponnytävlingar går till i de högre klasserna, tycker kommentarerna visar på det. Min dotter red det högsta, men red aldrig SM, hon kunde också rida 3-4 ponnyer hemma per dag då vi hade liten verksamhet på gården. HON var dock väldigt driven och är fortfarande, och skulle aldrig sitta och slösa hopp på lägre tävlingar bara för att, hon ville rida mot de bästa och få rutin från de högsta banorna. Hon har inte haft problem att hinna med andra sporter och kompisar ändå. Jag vet också att även Hammarströms, som skrivit inlägget, håller på med andra sporter till exempel. Sedan är det som här ovan, alla vill inte hålla på med andra sporter. Ska de inte få välja själva? Så är det i vanliga livet också, jag har två barn där den ena har provat det mesta som går att prova och den andra avskyr sport (inte det minsta hästintresserad heller), jag ska alltså, enligt ert sätt att se på det, tvinga dottern att hålla på med annan sport för att hon rider (och därmed rör sig varje dag) för det ser inte bra ut i era ögon annars om hon vill tävla högt på hästarna, men inte sonen som finner sina intressen i spel, kompisar och bio? Det ni gör här är att dumförklara barnen som vill tävla genom antaganden som många gånger inte stämmer, varken mer eller mindre.
 
Såklart det är så, och samtliga de som rider i landslaget idag har också från väldigt ung ålder ridit elit och SM innan de varit 13 år. Och haft riktigt bra ponnyer. Dessa ponnyer kommer ju inte försvinna nu heller liksom, kommer fortfarande finnas föräldrar som köper de bästa ponnyerna. Det är bara snicksnack att dessa inte ridit det högsta på ponny från tidig ålder, för det har de gjort. Henrik von Eckermann red stafetthoppning i Globen med Sveriges bästa ponnyryttare för övrigt under tidigt 90-tal. Han är yngre än mig så kan inte ha varit över 13 vid det tillfället (kompisen köpte hans ponny för en halv mille när de var 15 och han skulle gå över på junior, han hade ridit den flera år då).

Jag tror att ni som kommenterar i den här tråden faktiskt inte är särskilt befäst med hur ponnytävlingar går till i de högre klasserna, tycker kommentarerna visar på det. Min dotter red det högsta, men red aldrig SM, hon kunde också rida 3-4 ponnyer hemma per dag då vi hade liten verksamhet på gården. HON var dock väldigt driven och är fortfarande, och skulle aldrig sitta och slösa hopp på lägre tävlingar bara för att, hon ville rida mot de bästa och få rutin från de högsta banorna. Hon har inte haft problem att hinna med andra sporter och kompisar ändå. Jag vet också att även Hammarströms, som skrivit inlägget, håller på med andra sporter till exempel. Sedan är det som här ovan, alla vill inte hålla på med andra sporter. Ska de inte få välja själva? Så är det i vanliga livet också, jag har två barn där den ena har provat det mesta som går att prova och den andra avskyr sport (inte det minsta hästintresserad heller), jag ska alltså, enligt ert sätt att se på det, tvinga dottern att hålla på med annan sport för att hon rider (och därmed rör sig varje dag) för det ser inte bra ut i era ögon annars om hon vill tävla högt på hästarna, men inte sonen som finner sina intressen i spel, kompisar och bio? Det ni gör här är att dumförklara barnen som vill tävla genom antaganden som många gånger inte stämmer, varken mer eller mindre.
Fast det är mera att hästarna är så mycket mer och att hästsport inte är som andra sporter, inte att man måste tävlat på hög nivå redan som mycket ung för att ha en chans senare utan att det är en speciell typ av människor som satsar på detta där hästar blir en stor del av deras liv.
 

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

  • Valp, tips och råd
  • Valp 2026

Katt, Andra Djur

  • Kattbilder #10
  • Hönstråden del III

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp