Dejtingtråden 32

[SaraXX]

Överlevt min första dag utan ett ljud från honom, ny dag i dag. Känns fortfarande som om jag gått sönder totalt. Jag hoppas det vänder snart för just nu fungerar jag inte. Kanske mest för att det blev så konstigt, från massa fint till tvärnit på bara några dagar. Får liksom ingen ordning i huvudet, och det är såklart det värsta nu. Att det bara maler och gnager och jag pinar mig själv genom att sitta och läsa våran konversation i hopp om något svar. För två veckor sen så skrev han att han får bara mer och mer känslor hela tiden, och undrar hur mycket kärlek som går att känna, att han aldrig kommer tröttna på det här, att det känns så jäkla bra. Till att det sen inte är någon idé? Det är ju det absolut värsta alltså! Jag brukar kunna se ett mönster, hitta en förklaring, men ingen. Det är kaos i huvudet och jag är så frustrerad.

Samtidigt som jag vill blocka han just för att jag inte ska se något och få läka ihop i lugn och ro, så hoppas jag hela tiden på att det ska komma en förklaring, ett ljud bara, vad som helst. Att han bara behöver tid. Något litet hopp att hålla i.

Jag fattar att det kommer gå över, att en dag får jag sova en hel natt igen, kunna äta utan att det växer i munnen, kunna släppa tankarna på allt, men nu är det riktigt kaos och jag tror hjärnan och hjärtat ska sprängas snart! Jag vet inte ens om jag är ledsen längre, eller om jag bara är så innerligt frustrerad!

Jag önskar att jag var en sån som bara kunde släppa saker och gå vidare, kunna fokusera på annat och låta tiden ha sin gång utan att knäckas så här, men jag är inte det. Saken blir ju inte bättre av att jag har semester och det är totalt skitväder ute, sitter bara i soffan som en zombie och tiden går så sakta. Långa dagar blir det när jag bara får 2-3 timmars sömn innan jag vaknar med ett ryck av tankarna. Sov mellan 1 och 4 i natt, det är den enda stunden hjärnan får vila. Jag förstår inte hur jag kan bli så här påverkad?! Jag vill inte det! Jag vill gå vidare med mitt och fortsätta livet, och det skrämmer mig inte ens att vara själv heller så jag har ju inget att vara rädd för. Jag klarar mig, och har klarat värre saker än så här. Jag vet det. Jag vill bara inte vara utan honom…

Låter som psykisk ohälsa i mina öron. För hans del alltså.

 

[Fibusen]

Låter som psykisk ohälsa i mina öron. För hans del alltså.

Ja, jag tror att det kan vara det som spökar. Att det här lilla problemet som var här för ett tag sen som han hade har blivit till något stort för honom och han bara har stängt av allt.

 

[sorbifolia]

Jag vet varför han är seg, men jag kan tycka att han i alla fall kan säga någonting. Har man ingen typ av uppföljning efter en sådan dejt? Typ jag gillar dig etc. Något casual är han inte ute efter. Men sen om jag är den där tjejen han vill ha är ju helt omöjligt att veta då han inget säger.

Oerhört frustrerande med sådana killar! Påminner lite om Långa Killen som jag dejtade i höstas, som inte gav mig en enda komplimang någonsin (vi var på 5 dejter) eller sa att han gillade mig, skrev knappt något mellan dejtarna, men ville alltid gärna träffas igen och bjöd hem mig till honom på middag, etc.. Kände mig lite som ett frågetecken angående vad han tyckte om mig, jobbigt!

DB har med varit lite svår på det viset, jag har fått säga till honom att jag blir ledsen och känner mig bortglömd när han knappt skriver på ett dygn efter att ha varit hos mig. Men när han väl fattade så var han tacksam över att jag berättat och förklarat vad jag behöver. Jag har mest hela tiden varit öppen ang. hur mycket jag gillar honom, men det har tagit lååång tid innan jag börjat känna mig säker på att det är/var ömsesidigt...

Vad har du skrivit till honom efter att ni sågs? (om du vill berätta, behöver ju inte vara ordagrant)

 

[Ramona]

Fast jag backar helt klart även om jag är intresserad om den andra är för på och vill ha svar på om jag ser på relationen som seriös efter några få dejter.

Fast vad är för på? För mig handlar det inte om antalet sms, utan mer om känslan personen förmedlar, tex desperation. Jag dejtade en sådan kille en gång som redan första dagen vi matchade skrev ”hör av dig senare”, just det där och då blev för på för det var för desperat.

Å andra sidan hade någon skickat 100 meddelanden utan att jag svarade hade jag tyckt att det var för på. Men att det är lite intensivt i början gör mig inget alls.

Tror också att det är dumt att gå in i att vilja vara med en person hela tiden och inte ha egentid och möjlighet att leva sitt eget liv med.

Såklart! Där tror jag vi alla är enade.

 

[sorbifolia]

Ja, jag tror att det kan vara det som spökar. Att det här lilla problemet som var här för ett tag sen som han hade har blivit till något stort för honom och han bara har stängt av allt.

Om det är så, och iom du skrivit tidigare att han är en övertänkare han med, kan han ha fått för sig att DU inte vill mera, eller att han inte är tillräckligt "bra" för dig?

En av mina bästa kompisar är en rejäl övertänkare, och kan växla från att en dag vara upp över öronen kär, nöjd och lycklig, till att nästa dag säga sig inte "orka" ha ett förhållande längre pga någon liten pyttegrej (som blir stor i hennes ögon). Det brukar dock gå över om hon får prata ut och lugna ner sig lite...

 

[Fibusen]

Om det är så, och iom du skrivit tidigare att han är en övertänkare han med, kan han ha fått för sig att DU inte vill mera, eller att han inte är tillräckligt "bra" för dig?

En av mina bästa kompisar är en rejäl övertänkare, och kan växla från att en dag vara upp över öronen kär, nöjd och lycklig, till att nästa dag säga sig inte "orka" ha ett förhållande längre pga någon liten pyttegrej (som blir stor i hennes ögon). Det brukar dock gå över om hon får prata ut och lugna ner sig lite...

Fast han vill ju inte prata. Svarade knappt sist, tog över ett dygn. Han VET vad jag vill, jag har sagt det och visat det hur mycket som helst. Även under senaste diskussionerna, att jag inte kommer gå någonstans sålänge han inte vill, att jag tycker om honom så sjukt mycket och att jag var jätterädd att förlora han. Men han svarade att det ”inte var någon idé”.

Det är ingen idé att älta för jag kommer nog aldrig få veta varför. Hör han av sig i framtiden när/om han mår bättre med en förklaring så hade ju det varit skönt som sagt, men det är absolut inget jag förväntar mig. Jag tror det kommer fortsätta vara knäpptyst.

 

[Malibu_Stacy]

Fast han vill ju inte prata. Svarade knappt sist, tog över ett dygn. Han VET vad jag vill, jag har sagt det och visat det hur mycket som helst. Även under senaste diskussionerna, att jag inte kommer gå någonstans sålänge han inte vill, att jag tycker om honom så sjukt mycket och att jag var jätterädd att förlora han. Men han svarade att det ”inte var någon idé”.

Det är ingen idé att älta för jag kommer nog aldrig få veta varför. Hör han av sig i framtiden när/om han mår bättre med en förklaring så hade ju det varit skönt som sagt, men det är absolut inget jag förväntar mig. Jag tror det kommer fortsätta vara knäpptyst.

Har du försökt prata med honom då? Alltså inte skriva. Ring eller åk dit?
Kan vara värt att göra ett sista försök. Han kanske har svårt att uttrycka sig i skrift, särskilt när han inte mår bra.

 

[Eurydome]

Fast vad är för på? För mig handlar det inte om antalet sms, utan mer om känslan personen förmedlar, tex desperation. Jag dejtade en sådan kille en gång som redan första dagen vi matchade skrev ”hör av dig senare”, just det där och då blev för på för det var för desperat.

Å andra sidan hade någon skickat 100 meddelanden utan att jag svarade hade jag tyckt att det var för på. Men att det är lite intensivt i början gör mig inget alls.


Såklart! Där tror jag vi alla är enade.

För på tycker jag är när jag tidigt märker att den andra har förväntningar på att vi ska vara "serlösa" eller hör av sig och vill boka in saker flera gånger i veckan väldigt tidigt.

Jag tycker inte om när den andra förutsätter saker om mig och oss som det inte finns grund för.

 

[Fibusen]

Har du försökt prata med honom då? Alltså inte skriva. Ring eller åk dit?
Kan vara värt att göra ett sista försök. Han kanske har svårt att uttrycka sig i skrift, särskilt när han inte mår bra.

Nej, det skulle jag aldrig göra! Han behöver/vill ju uppenbarligen vara i fred, och tänk om det bara är så att han bara tappat alla känslor, då blir det ju skitdrygt om jag kommer sättandes och vill prata när han uppenbarligen inte vill det. Tro mig. Han vet vart jag står och han har full möjlighet till att kontakta mig när/om han vill.

Hade jag sett det minsta tecknet på att han skulle vilja ha kontakt så hade jag definitiv kunnat åka dit/ringa, men i detta läge, absolut inte. Skulle han skriva nånting, vad som helst, så skulle jag fråga direkt om han vill att jag kommer förbi i stället. Men när han inte kunde svara mig på ett dygn trots att han var online flertalet ggr så känns det ju som om han inte ville prata

Det kanske bara är så helt enkelt att han varit så ”kärvänlig” bara på ren rutin, sen nu när frågan kom upp så kände han att det kanske inte var på riktigt från hans sida, att känslorna inte var där dom skulle.

Han kanske krasst sett bara sprungit på nån på Ica som fångat hans intresse! Nejdå, men som sagt så kan det vara vad som helst.

Hur som helst så är det ju över och jag får acceptera det bara.

 

[SaraXX]

För på tycker jag är när jag tidigt märker att den andra har förväntningar på att vi ska vara "serlösa" eller hör av sig och vill boka in saker flera gånger i veckan väldigt tidigt.

Jag tycker inte om när den andra förutsätter saker om mig och oss som det inte finns grund för.

Du menar som han som ringde och ville synka våra kalendrar 4-5 veckor framåt efter dejt nr 2?

Eller han som beställde blombud innan vi träffats första gången, så det väntade på mig när jag kom hem från första dejten, och köpte konsertbiljetter till en konsert en månad framåt i tiden efter dejt nr 1?

 

[pepp]

Imorgon kommer Uppsalakillen hit

Nä detta var ingen hit alls. Gullig kille, snäll osv. Men det kändes inte helt hundra så kommer inte träffa honom igen.

Och idag såg jag att Felix hade skickat ett sms. Vad hände med att inte höras?!
Har honom blockerad iaf

 

[Malibu_Stacy]

Nej, det skulle jag aldrig göra! Han behöver/vill ju uppenbarligen vara i fred, och tänk om det bara är så att han bara tappat alla känslor, då blir det ju skitdrygt om jag kommer sättandes och vill prata när han uppenbarligen inte vill det. Tro mig. Han vet vart jag står och han har full möjlighet till att kontakta mig när/om han vill.

Hade jag sett det minsta tecknet på att han skulle vilja ha kontakt så hade jag definitiv kunnat åka dit/ringa, men i detta läge, absolut inte. Skulle han skriva nånting, vad som helst, så skulle jag fråga direkt om han vill att jag kommer förbi i stället. Men när han inte kunde svara mig på ett dygn trots att han var online flertalet ggr så känns det ju som om han inte ville prata

Det kanske bara är så helt enkelt att han varit så ”kärvänlig” bara på ren rutin, sen nu när frågan kom upp så kände han att det kanske inte var på riktigt från hans sida, att känslorna inte var där dom skulle.

Han kanske krasst sett bara sprungit på nån på Ica som fångat hans intresse! Nejdå, men som sagt så kan det vara vad som helst.

Hur som helst så är det ju över och jag får acceptera det bara.

Jag förstår dig, du känner ju till honom och situationen bäst. Ledsen för din skull såklart, önskar att det såg annorlunda ut

 

[Eurydome]

Nä detta var ingen hit alls. Gullig kille, snäll osv. Men det kändes inte helt hundra så kommer inte träffa honom igen.

Och idag såg jag att Felix hade skickat ett sms. Vad hände med att inte höras?!
Har honom blockerad iaf

Var det ett booty call?

 

[pepp]

Var det ett booty call?

Vi har skrivit ett tag, men inte tagit tag i att ses... men ja man kan nog se det som ett booty call

 

[Eurydome]

Vi har skrivit ett tag, men inte tagit tag i att ses... men ja man kan nog se det som ett booty call

Jag tänker på F!

 

[Eurydome]

@Fibusen så himla tråkigt och sorgligt att det blev såhär. Hoppas du har fina vänner du kan hänga och prata med.

 

[pepp]

Jag tänker på F!

Ja, jag kom på det när jag diskade nu
Nä, han tipsade om en stickjunta (jag stickar inte ens) sjukt random.

 

[pepp]

Pratade med en kompis om F idag.
Hon bara suckade och sa att det är samma visa varje gång, så fort jag börjar träffa andra och inte tänker på honom så hör han av sig.

Och det är oftast inte booty call överhuvudtaget, utan det börjar oftast helt random.
Han utnyttjar sitt läge så himla bra...

 

[Fibusen]

Eftersom ni alla varit lite insatta och hjälpsamma senaste tiden så måste jag ju dela med mig av det sista. Han skrev tillslut nu i kväll. Ett jättelång meddelande. Att han hade total kaos i huvudet, och att han insett att han fortfarande har så mycket att jobba på med sig själv och måste prioritera sig själv, fast han borde prioritera mig till stor del. Att han är skitledsen för han tycker om mig så otroligt mycket, men att han inte är så redo som han trodde att han skulle vara. Och att det tar emot som fan att få lov att avsluta, men jag förtjänar bättre och han måste jobba med sig själv. En depression som kommit tillbaka.

Var såklart rejält mer än detta, men kortfattat så är det så här det blev. Och det var bara så skönt att få ett riktigt svar. Och veta att det inte är något som jag gjort fel. Jag lider verkligen med han och tycker synd om han på riktigt för han förtjänar inte att må så dåligt som han gör. Han är fantastisk och han ser det inte riktigt själv…

Men, som sagt så känns det mycket bättre nu, även om jag verkligen fått svart på vitt att det INTE blir något mer. Den biten känns såklart skitsvår, men kaoset i huvudet gav sig direkt. Att bara få veta. Att han trots allt gav mig en ordentlig förklaring, för det har ju också varit en grej i det hela, att var den sidan jag sett av honom bara en lögn? Att vi verkligen pratade om allt och jag kände mig så trygg med honom. Men nu vet jag att han verkligen HAR den fina sidan i sig.

Jag är så ledsen för hans skull att han har det så här. Mer ledsen för han än vad jag är själv. Jag hoppas verkligen att livet ordnar sig för honom. Jag svarade ett lika långt tillbaka och önskade att allt verkligen skulle ordna sig och att min dörr aldrig kommer vara stängd för honom. Och att jag hoppas att han en dag kommer inse hur fantastisk han verkligen är.

Så, det blev ett fint avslut trots allt, även om jag såklart inte hade velat haft ett avslut alls, jag vill ju inte att han skulle behöva ha det så här…

 

[the_connemara]

Blev helt tårögd av att läsa @Fibusen ❤❤❤