Dejtingtråden 34

[Fruentimber]

Går i terapi eller vad vi ska kalla det men har iaf läkarkontakt redan sen en tid tillbaka och jobbar på olika grejer men tröttsamt är det. Jag vill ju leva med en vettig person och när jag äntligen finner en så hittar jag igen någon dum anledning till att avsluta.

Läkarkontakt är dock inte samma sak.

 

[Jojo]

Funderar på att avsluta innan det ens har börjat men av en anledning som jag aldrig haft innan nånsin. Tycker verkligen om honom och han mig. Så långt allt bra. Men jag är rädd att jag kommer att såra honom en dag. Jag är inte så stabil som han tror att jag är. Och det stressar mig. Jag klarar inte riktigt av att vara en så bra person hela tiden som jag vill vara. Det känns sorgligt och som en pissig anledning att inte bli ihop men så känner jag.

Men är det inte upp till honom att bestämma det den dagen ni eventuellt hamnar där?
Jag kan säga att jag skäms för hur jag betett mig förr (känslomässigt instabil), men är kärleken stark nog så står man ut med varandras sämre sidor. Det handlar ju mest om förståelse för varandras upplevelser och att kunna be om ursäkt när man gått över styr.
Jag har lärt mig längs vägen i förhållanden hur jag funkar och vilket sorts stöd jag tydligen behöver för att klara mig genom mina dippar. För dippar kommer. Och det finns en person som har varit det perfekta stödet för mig i vått och torrt!
Vem vet om din kille är rätt eller fel person att ge det till dig det stödet innan ni ens kommit dit?
Ge det en chans!

 

[the_connemara]

Går i terapi eller vad vi ska kalla det men har iaf läkarkontakt redan sen en tid tillbaka och jobbar på olika grejer men tröttsamt är det. Jag vill ju leva med en vettig person och när jag äntligen finner en så hittar jag igen någon dum anledning till att avsluta.

Du kan inte vara mer än helt ärlig. För mig funkar det med The Guy men annars hade jag varit singel tills jag styrt upp mina egna problem. Var ju det som var/är min plan egentligen. Men inget annat än total transparens funkar för mig.

 

[athena_arabians]

Nej, hans pappa var också civilingenjör. Hade han varit första i släkten som pluggade hade jag kanske sett annorlunda på det.

Jag är den första i min släkt som gått på universitet... jag hade varit ytterst besvärad om min partner gått omkring och varit imponerad av det

 

[Gnist]

jag är rädd att jag kommer att såra honom en dag.

Den risken finns ju för alla, alltid och i alla typer av relationer, så ska man undvika att såra folk får man nog bli eremit och bosätta sig långt från ära och redlighet.

 

[Kiwifrukt]

Hög igenkänning där. Mitt ex är bland de första i sin släkt med universitetsutbildning, vilket han med all rätt är stolt över. Men det var också väldigt osexigt att han hade ett stort behov av att berätta om sitt yrke för alla han träffade. Och när jag ville skilja mig, var det väldigt jobbigt för honom eftersom i princip ingen av hans kollegor var skilda...

Känner igen det här. Jobbar på en arbetsplats där man har högre utbildningar och det är skrämmande hur en del tycker att deras utbildning gör dem mer värda än andra människor. Sjuk inställning i mina ögon och för mig är det fruktansvärt oattraktivt. Tack och lov är mina nuvarande kollegor inte på det sättet men jobbade tidigare med folk som var väldigt tydliga med att deras typ fem års studier var viktigare än mina tre. För att inte tala om folk som då inte har högskolestudier alls.

 

[_Taggis_]

Ang utbildning och fina titlar/whatever. Jag har tre yrkesutbildningar men ingen akademisk. Jag upplever tvärtemot vad många andra i tråden verkar göra, att folk blir impade av att jag jobbar med grovgörat och inte bland akademikerna på kontoret. Det förväntas inte av en tjej helt enkelt. Jag kanske lever i uppochnervända världen eller nåt men även med min ickeakademiska bakgrund så har jag tydligen lyckats hota mäns syn på sig själva sm högre stående. Det är nog inte bara utbildning primärt som är status och utgör hot, utan snarare huruvida man klampar in på deras egen (enligt dem själva) arena. Så länge man är lägre stående är det ok, men fan ta en om man konkurrerar på samma villkor. Det är min uppfattning, både i privata relationer och i jobbet.

 

[Mineur]

Jag bröt ut diskussionen om riskerna med att träffa en ny person för första gången på icke-offentlig plats: https://www.bukefalos.se/threads/at...aplan-utbruten-fran-dejtingtraden-34.1508959/

/Mod

 

[karamelldrottningen]

Har inte varit inne på Tinder på flera dagar trots flera notiser. Känner att jag orkar inte riktigt. Kanske dumt att inte svara? Är jag ego som låter det bero? Bland annat en person jag har nummer till och som jag skulle ringa upp och det har jag inte gjort än.
Jag vill försöka satsa på en människa nu. Inte säkert att det leder till något men det känns så och jag har lättare att fokusera om det inte är en massa andra i tankarna osv hela tiden. Sen hur han gör själv bekommer mig inte men jag orkar inte med så många samtidigt.

 

[Ramona]

Jag är så trött på Tinder. Just saying. Finns det verkligen inga smarta, attraktiva och välartade män? Jag är ledsen, men jag är inte intresserad av någon med tatueringar i ansiktet. Jag vill heller inte ha någon som på bilderna bara har på sig jaktkläder. Jag vill ju ha en mångsidig person som har intressen och ett aktivt liv, inte bara är nördiga på en grej.

 

[the_connemara]

Sociala klubben här! Min far skrev och ville komma på besök. Jag fick panik, jag kan inte umgås med en människa helt ensam! Bad The Guy joina på middag på kvällen. Samt att få sova där så får farsan sova ensam hemma hos mig. The Guy har omåttligt mycket panikkänslor inför att träffa någon ny människa öht. Så tar det för lång tid att hämta maten på Pinchos så har han helt enkelt sprungit hem. Detta kommer gå bra

Fin åtta fel och inget rätt?

 

[pepp]

Har funderat lite över detta ett tag, att fråga min badkompis om han typ vill se film, mysa osv nångång så idag gjorde jag det!
Vill ju inte dejta rent "klassiskt", men jag cravear närhet. Han tyckte det lät jättebra

Vi har ju setts på det sättet förut, men då var jag så nere i alkoholen så det blev inte bra såklart.

 

[musicmakesit]

Var väldigt länge sedan jag skrev här, vet inte ens om någon minns mig Jag behövde lite tid att bearbeta och bara ta en paus från allt vad dejting är, blev lite mycket negativt ett tag där som tog alldeles för mycket energi..
Har inte laddat ner någon dejting-app eller något, för det känner jag inte att jag pallar alls just nu.. verkar helt hopplöst för mig på diverse appar.. Men har träffat en kille ett par gånger, vet inte om någon minns men tror det var mitt allra första inlägg här – en kille jag kallade "velig" tror jag? Vi sågs första gången för kanske 1,5 år sedan och sågs sen kanske en gång varannan månad, han kunde ställa i 10-tal gånger i rad för att sen ändå mena att "jo men det är klart jag vill lära känna dig och se vad det kan bli", sa att det bara var distansen som var problem (vi bor lite över en timme från varandra). Så jag la ner det.

Han har dykt upp igen. Vi har setts fem-sex gånger lite mer intensivt nu, i alla fall varannan - var tredje vecka istället för varannan månad. Men när vi väl inte ses så har vi knappt någon kontakt alls. Kan kanske få 2-3 (som mest) svar från honom på en hel dag. Ibland slutar han svara vid 15-tiden och svarar inte förrän kväll dagen efter. Kanske är en åldersfråga, han är ett par år äldre än mig men tolkar den knappa kontakten som ett ointresse (även om han när jag frågar säger att han är intresserad av att se vad det kan bli). Har även vid tillfällen kommit meddelanden till mig som jag gissar skulle till någon annan. Helt ärligt orkar jag inte bry mig dock. Han är så mysig och vi har så trevlig när vi umgås, så låter det vara som det är nu. Utan att lägga någon vikt vid det, behöver öva på att "dejta" utan att lägga för mycket av mitt eget värde i om han "tycker jag är bra nog". Så det kanske är en bra "övning" att dejta lite avslappnat och bara njuta av trevligt sällskap.

 

[karamelldrottningen]

Jag har tagit dejtandet på paus. Vilket känns skönt. Jag och han jag skrivit om en del, kommer fortfarande inte på något bra smeknamn men vi ska iaf ses nu i veckan ser jag fram emot Sedan har han bokat in en konsert i sommar också men vi får ju ta och ses lite mer innan den också såklart

 

[_Taggis_]

En lite rolig anekdot...

Senaste snöstormen som var här innebar ett kaos på jobbet och lastbilen som jag brukar köra fastnade i flera decimeter lössnö. Fredag kväll naturligtvis och den unga killen som körde jobbade sin första dag. Chefen låg hemma med kräksjuka. Kort sagt, jag kände ett behov av att rycka in.
Vi började skotta och försöka få loss skiten men det satt som berget och bara slirade iväg åt fel håll. Jag ringde en maskinförare jag känner, han hade såklart druckit öl och kunde inte komma. Jag fick ringa en firma som vanligtvis jobbar med snöröjning och där fick vi hjälp. Så kommer det dit en karl med en maskin som kunde hjälpa oss, vi hann prata en hel del innan allting var bärgat och loss och ja, han var riktigt jäkla trevlig

Döm om min förvåning när jag springer ihop med honom i mitt trapphus för ett par veckor sedan Det visar sig att en släkting till honom bor granne med mig. Världen är liten. Först kopplade det inte i min skalle att det var han, men polletten trillade snabbt ner och jag grämde mig över att jag inte hade nåt att säga. Men så idag stod han ute på gården när jag kom hem från en hundpromenad. Han såg lite ställd ut, men han verkade känna igen mig, om inte annat när jag öppnade mun för min dialekt är rätt unik här i byn. Jag frågade om han hade bärgat några lastbilar på sistone eller hur det var med det. Det hade han inte gjort, snön tog ju slut... Ser fram emot att springa ihop med honom fler gånger

 

[karamelldrottningen]

En lite rolig anekdot...

Senaste snöstormen som var här innebar ett kaos på jobbet och lastbilen som jag brukar köra fastnade i flera decimeter lössnö. Fredag kväll naturligtvis och den unga killen som körde jobbade sin första dag. Chefen låg hemma med kräksjuka. Kort sagt, jag kände ett behov av att rycka in.
Vi började skotta och försöka få loss skiten men det satt som berget och bara slirade iväg åt fel håll. Jag ringde en maskinförare jag känner, han hade såklart druckit öl och kunde inte komma. Jag fick ringa en firma som vanligtvis jobbar med snöröjning och där fick vi hjälp. Så kommer det dit en karl med en maskin som kunde hjälpa oss, vi hann prata en hel del innan allting var bärgat och loss och ja, han var riktigt jäkla trevlig

Döm om min förvåning när jag springer ihop med honom i mitt trapphus för ett par veckor sedan Det visar sig att en släkting till honom bor granne med mig. Världen är liten. Först kopplade det inte i min skalle att det var han, men polletten trillade snabbt ner och jag grämde mig över att jag inte hade nåt att säga. Men så idag stod han ute på gården när jag kom hem från en hundpromenad. Han såg lite ställd ut, men han verkade känna igen mig, om inte annat när jag öppnade mun för min dialekt är rätt unik här i byn. Jag frågade om han hade bärgat några lastbilar på sistone eller hur det var med det. Det hade han inte gjort, snön tog ju slut... Ser fram emot att springa ihop med honom fler gånger

Nästa gång ni stöter på varandra så be om hans nummer och/eller ta en fika ihop eller vadsom

 

[_Taggis_]

Nästa gång ni stöter på varandra så be om hans nummer och/eller ta en fika ihop eller vadsom

Believe it or not - När jag såg honom i trapphuset förra gången och började fattade vem han var så kollade jag historiken på swish. Bingo. Ja det låter helt sjukt, men det var i ett helt annat ärende som jag hade kontakt med honom och pratade i tfn och swishade en slant för en grej han förmedlade till släktingen i mitt hus. Men ja, han var trevlig i telefonen med

 

[Milosari]

I'm back. Efter 2 års lite kaosartat förhållande med min kollega gick det inte längre. Hans situation med barnet, exet och rövhattar till föräldrar blev för mycket. Jag ville inte flytta ihop med allt det där och då sa han allt eller inget. Det blev alltså inget.

Skaffade Tinder för ett par dagar sedan, matchat med några och skrivit med ett par. En är fimpad redan, ville ha massor med bilder och blev "orolig" när jag inte kunde skaka fram något direkt. Åååh vad jag känner hur det pirrar till av sådana kommentar

Tillbaka på ruta 1 där jag letar efter lite trevliga möten, underhållning och kanske en anledning att komma i form efter en massiv svacka.

 

[karamelldrottningen]

I'm back. Efter 2 års lite kaosartat förhållande med min kollega gick det inte längre. Hans situation med barnet, exet och rövhattar till föräldrar blev för mycket. Jag ville inte flytta ihop med allt det där och då sa han allt eller inget. Det blev alltså inget.

Skaffade Tinder för ett par dagar sedan, matchat med några och skrivit med ett par. En är fimpad redan, ville ha massor med bilder och blev "orolig" när jag inte kunde skaka fram något direkt. Åååh vad jag känner hur det pirrar till av sådana kommentar

Tillbaka på ruta 1 där jag letar efter lite trevliga möten, underhållning och kanske en anledning att komma i form efter en massiv svacka.

Fattar inte detta. Varför vill man ha massa bilder? Och varför bli orolig

 

[Milosari]

Fattar inte detta. Varför vill man ha massa bilder? Och varför bli orolig

Tänk om jag var ful eller något? Har faktiskt en ansiktsbild denna gång (med solglasögon), men ingen helkroppsbild...