Jag har en fråga angående min hyreslägenhet. Jag och min sambo flyttade från en lägenhet inne i centrum till en större lägenhet ute på landet i december. Det är ett enplanshus med två lägenheter och vi har en liten tomt utanför med altan osv. Huvudsaken till att vi flyttade just hit var för att få ett privatliv, för det får man inte inne i stan. Där vi bor finns det två lägenhetshus men sammanlagt fem lägenheter. Dom som bor i tre av dessa lägenheter (bland annat kvinnan som bor i vårat hus) är släkt med varandra. Dessutom hade dom som bodde i vår lägenhet innan barn. Så jag tror att alla barn som bor där har fått springa runt och leka lite överallt.
När vi är hemma kan det helt plötsligt gå förbi ett gäng ungar precis utanför våra fönster, både på framsidan och på baksidan. Det stör mig mest att dom är på baksidan för där har vi vardagsrum, sovrum och kontor, dessutom är det endast ett fält utanför tomten åt det hållet, så i min värld ska jag kunna stå i sovrummet och byta om utan att vara orolig att någon annan än en hjort skulle kunna se mig. Dom springer runt utanför alla våra fönster, och vi har fönster i alla rum. Det har hänt ett antal gånger att vi hör ljud utanför dörren och när vi tittar ut så sitter det någon och leker precis utanför... Ibland ligger det leksaker utanför dörren också. Vi har liksom en gång med plattor som bara leder till vår dörr/tomt, där leker dom. Igår när vi kom hem stod det en fyrhjuling för barn utanför dörren. För att komma in måste vi antingen flytta på den eller klättra över den... Dessutom har vi en familj som alltid går och rastar sin hund på gräsmattan på framsidan.
Grejen är att det finns två stora gräsmattor, en liten skogsdunge osv där dom kan få leka hur mycket dom vill. Men ofta (inte alltid) väljer dom att vara utanför oss. Jag blir extremt obekväm av det här och vet inte riktigt vad jag ska göra. Min sambo har knappt varit hemma när dom varit där så han säger inte så mycket, och alla andra jag pratar med tycker att jag överreagerar. För tillfället vet vi inte hur mycket tomt som egentligen är "vår", vi har tänkt kolla det med hyresvärden men han är inge vidare på sitt jobb så vi kommer förmodligen inte få något vettigt svar.
Överreagerar jag? Jag vet att det är barn och att dom förmodligen inte förstår, men i min värld borde föräldrarna kunna tänka att bara för att dom som bodde där innan tyckte det var okej kanske inte alla gör det. Men det kanske inte dom heller förstår? Har jag någon "rätt" att säga ifrån angående både barnen och dom som rastar sin hund utanför, trots att vi inte vet hur mycket tomt vi har? Jag tycker att bara det faktum att vi inte får något privatliv och känner oss helt bekväma inne i vår egen lägenhet borde vara anledning nog? Eller? Och isåfall hur säger man till utan att verka otrevlig eller vara dom nyinflyttade som hatar barn eller något?
Hur tänker ni?
Helst skulle jag vilja sätta upp ett staket runt alltihopa så ingen kommer in
