Status
Stängd för vidare inlägg.
Jag har läst/håller på att läsa några böcker om att leva en mer minimalistisk livsstil: “Jag lämnar ekorrhjulet” - Åsa Axelsson, “Prylbanta” - Elisabeth Byström & Johan Ernfors och “Ut ur ekorrhjulet” - Oskar Lindberg & Maribel Leander Lindberg. Att minska sin konsumtion och sitt avtryck är inget nytt intresse för mig. Jag har länge tyckt att det har varit intressant att fundera över hur man skulle kunna tänka och göra annorlunda, jämfört med den världsbild vi matas med i dagens västvärldssamhälle. Både i protest mot vad jag uppfattar som en ohållbart konsumtionsintensiv livsstil, men även utifrån att jag vill försöka upptäcka vilken världsbild och vilka “sanningar” jag har svalt och accepterat utan ifrågasättande.

Jag måste säga att jag aldrig riktigt haft koll på var jag befinner mig på “klass-skalan”, eller vad jag har för socioekonomisk position i samhället. Jag tycker att jag har kunnat leva ganska gott och har, åtminstone för det mesta, inte haft några ekonomiska svårigheter i livet. Men jag fick ett lite annat perspektiv när jag läste böckerna. I dessa böcker beskrivs sparförslag som bygger på en livsstil som ligger ganska långt ifrån min egen. Om det konsumtionsmönster som beskrivs i böckerna är så allmängiltigt som författarna verkar tycka, då är jag redan ganska minimalistisk av mig, kan jag krasst konstatera! :laugh:

Nu när mitt liv tog lite nya vägar efter nyår så resulterade mina livsval i att jag hamnade i en situation där jag fick sänkt lön och dubbla boendekostnader. Jag närmar mig samma lön jag hade för 12 år sedan, samtidigt som jag betalar för ett och ett halvt hus. Lite tumskruvar alltså. Dags att praktisera det jag läst och funderat över i verkligheten, och chans att verkligen göra slag i saken och downsiza mina konsumtionsvanor! ;)

(Jag vet förstås att det finns de som har det mycket kämpigare ekonomiskt än jag. I somligas ögon är mina reflektioner förmodligen lyxproblem. Och det är jag medveten om. )

Nu har jag genomfört första månaden med begränsad ekonomi. Och - förutom att jag inte lyckades hålla den budget jag satt upp för mig själv utan övertrasserade den, så sved det faktiskt mer än jag trodde det skulle göra. Mina konsumtionsvanor satt djupare i mitt beteende än jag visste. Trots att jag tyckte att jag hade gjort det tydligt för mig med en veckobudget och en genväg från mobilens startskärm till budgeten där jag skulle fylla i varenda utgift och kunde se på kronan hur jag låg till, så lyckades jag inte hålla mig inom budgeten.

Det är inte kläder, smink eller prylar som är min svaghet, men däremot mat, egenvård och upplevelser. Ett av månadens mest korkade inköp var en dyr konsertbiljett. Jag begriper inte hur jag tänkte. Men förmodligen tyckte jag väl att jag skulle kunna få “unna” mig det, eller att jag bara inte fick missa chansen, eller att det skulle bli skitkul, eller så levde jag kvar i att jag “alltid” har kunnat köpa sånt, eller inte vet jag! Hjärnan måste ha varit bortkopplad och köpdjävulen styrde. Det är i alla fall intressant att iaktta mitt eget beteende och att upptäcka sidor hos mig själv som jag inte riktigt kände. Så SÅ lätt var det inte att downsiza min konsumtion... Vilket jag väl borde ha förstått, för annars skulle jag väl redan ha gjort det för längesen.

Men ny månad, nya tag. Månaden började dessutom med att min bil - av vilken jag är starkt beroende! - blev utdömd av besiktningen. Om en månad inträder körförbud. Jag blev förkrossad! Detta i ett läge när jag redan vänder på hundralapparna… Jag förtvivlade ett tag över min ekonomi och livets omöjlighet, och tänkte att nu hoppar jag av ekorrhjulet på riktigt och avslutar hela livet (förlåt mig men ibland är mina känslor verkligen dramaqueens!), men jag hade som tur var ett gymbesök inplanerat på eftermiddagen, och efter att ha gått lös på styrketräningsmaskinerna ett tag kickade endorfinerna bort de allra mörkaste molnen, jag samlade ihop mina bits’n pieces och kom fram till att jag får väl ge mig på’t igen och hitta lösningar.

Nästa steg blev att jag satte mig ner och ville få koll på mina kostnader. Alltså totalkoll. Jag har alltid - ända sen den dagen jag fick min första månadslön - fört budget och skrivit upp mina utgifter. Men det har mest varit fokuserat på att hålla koll på in- och utflöde av pengar. Jag är inte någon ekonom och har inte satt mig in i privatekonomi mer än att jag ska se till att betala min räkningar och hålla mig undan från kronofogden…

Men nu gjorde jag en översyn. Vad äger jag för inventarier som jag verkligen behöver, och som kostar genom att bara finnas till? Både mobiltelefon och dator är prylar jag inte vill vara utan, men det innebär att jag behöver lägga undan pengar varje månad motsvarande deras värdeminskning. Samma sak med bilen, och några fler värdefulla prylar. Och det är alltså sånt jag inte har gjort tidigare. Visst har jag sparat lite planlöst och haft sparkonton, men det har mest varit för att man “ska”. Det har på nåt konstigt sätt alltid löst sig med utgifter, trots att jag inte haft koll. Men om jag nu sitter i en sits där jag behöver vända på hundralapparna, så känner jag att jag behöver skaffa mig bättre koll. Värdeminskning på saker jag använder och måste ha innebär ju en kostnad som jag känner att jag måste ha koll på nu när det är tight.

Jag började också tänka igenom vad det jag inte vill vara utan i mitt liv verkligen kostar. Vad är det jag använder och gör varje dag som kostar, och hur mycket kostar det? Allt från lite dyrare specialtvålar, schampo & balsam, mascara, tandkräm, underkläder, kosttillskott jag inte vill vara utan, till tjänster jag betalar för varje månad som jag gärna vill ha kvar. Vad kostar det exakt? Hur mycket behöver jag vika varje månad för de förbrukningsvaror jag vill kunna använda?

Det var intressant att bryta ner det på sån detaljnivå. Och det bästa var att det kändes överkomligt. Det jag hade skrivit ner att jag absolut vill ha i mitt liv kunde jag faktiskt tillåta mig. Sedan tillkommer kostnader jag inte har kunnat beräkna, som aktiviteter, träffar med vänner, skor, trädgårdspyssel, kurser, och andra saker som kostar pengar men som jag vill göra för att de gör livet roligt. Fast i värsta fall får ju såna saker stryka på foten. Det gäller bara att jag har stake att säga nej till en utgift som känslorna skriker efter att jag måste unna mig….

Maten räknade jag inte heller på. Där måste jag ge det lite tid till för “learning by doing”. Förra månaden fick jag en idé om en maträtt jag ville göra som jag gillar men inte har gjort på länge, och åkte och handlade till den maträtten. Det blev ganska dyrt. Jag insåg i efterhand att det var totalt feltänk. Jag måste börja med att tänka på vad jag har för budget, vad jag kan köpa för de pengarna, och bestämma maträtt utifrån det. Men det är något jag bara måste lära mig tänka om på.

Förhoppningsvis ska jag lyckas krympa ner mina konsumtionsvanor lite till under den kommande månaden! :)
 

Tipsar om boken Hjärnkoll på pengarna. Jag tror du kan få mycket hjälp vidare med den boken. :)

Fö håller jag med dig om de tre böcker du nämner, jag har läst alla med stor behållning, men jag har definitivt inte känt igen mig i de konsumtionsmönster som beskrivs. Jag är bra på att kosta på mig god mat och upplevelser, men kläder och prylar blir det sällan jag köper.
 
Många bra tankar och reflektioner, intressant att läsa!

Tipsar också om att räkna ut vad du får ut i timlön, netto. När du sen står inför ett val att handla något (av det som är valbart då, inte det du redan bestämt att du har råd med) så fundera på om den saken är värd den tiden du lagt ner på att tjäna de pengarna. För mig har det gett ytterligare ett perspektiv, att tänka tid i stället för kronor & ören.

Håller också med om det du skriver om boken, jämfört med deras beskrivning är jag minimalist och spar-proffs redan! Men jag ser faktiskt familjer i min närhet som lever åt det hållet... flera utlandsresor varje år, nya kläder varje månad, äter ute fler gånger på en månad än vad jag gör på ett år. Men de har då inte det största huset och de nyaste bilarna. De med störst hus och nyaste bilar semestrar mer i Sverige än utomlands. Så jag tror helt enkelt att böckerna lägger ihop allt till att alla gör allt och så tror jag sällan det är.
 
Jag har pausat min Storytel just nu, men lagt in böckerna du skriver om som favorit!

Jag är lite kluven i mitt beteende. Jag avskyr prylar utan funktion, men jag gillar att köpa saker. Dock försöker jag bli betydligt bättre på att tänka ordentligt innan jag köper och har ett betydligt större fokus på kvalitet.

Kläder är svårt, men jag försöker bara köpa plagg som jag ÄLSKAR. Skor har jag blivit mycket bättre på! Köpte alltid billiga skor förut, som egentligen inte var speciellt sköna. Har nu bestämt att det ska vara hög kvalitet och efter det har jag nog bara köpt ett par, som dessutom var nödvändiga, då mina gamla i dålig kvalitet föll isär.

Mitt största problem nu är nog att jag vill ha ett "fint hem". Vi håller på att renovera en gård och jag vill ha möbler och inredning som lyfter varje rum. Vi har precis gjort köket och jag är så nöjd med de prylar jag köpt att jag njuter av att vara där inne. Jag köper gärna begagnat, men jag hittar nästan aldrig något begagnat som jag vill ha, tyvärr.

Som jag ser det så har vi 5-10 år med lite större renoveringar, vilket kommer leda till inköp. Men därefter hoppas jag att vår konsumtion kan minska.

Jag har varit hästlös ett halvår efter 15 år med häst, jag kommer dessutom att börja jobba till hösten efter drygt tre år med studier, så jag kommer få en betydligt bättre ekonomi. Målet med dom extra pengarna är dels att renovera, dels att spara i fonder och dels att resa. Jag vill se mer av världen. Uppleva! Jag flummade nog iväg lite, men jag tycker verkligen att ämnet är intressant och följer gärna din resa!
 
Tipsar om boken Hjärnkoll på pengarna. Jag tror du kan få mycket hjälp vidare med den boken. :)

Fö håller jag med dig om de tre böcker du nämner, jag har läst alla med stor behållning, men jag har definitivt inte känt igen mig i de konsumtionsmönster som beskrivs. Jag är bra på att kosta på mig god mat och upplevelser, men kläder och prylar blir det sällan jag köper.
Tusen tack för boktipset, den verkar mycket intressant! :up:
 
Många bra tankar och reflektioner, intressant att läsa!

Tipsar också om att räkna ut vad du får ut i timlön, netto. När du sen står inför ett val att handla något (av det som är valbart då, inte det du redan bestämt att du har råd med) så fundera på om den saken är värd den tiden du lagt ner på att tjäna de pengarna. För mig har det gett ytterligare ett perspektiv, att tänka tid i stället för kronor & ören.

Håller också med om det du skriver om boken, jämfört med deras beskrivning är jag minimalist och spar-proffs redan! Men jag ser faktiskt familjer i min närhet som lever åt det hållet... flera utlandsresor varje år, nya kläder varje månad, äter ute fler gånger på en månad än vad jag gör på ett år. Men de har då inte det största huset och de nyaste bilarna. De med störst hus och nyaste bilar semestrar mer i Sverige än utomlands. Så jag tror helt enkelt att böckerna lägger ihop allt till att alla gör allt och så tror jag sällan det är.
Intressant med tidsperspektivet. Är det verkligen värt att bli av med nästan en timmes surt förvärvade slantar för att äta en utelunch t ex?... :)

Jag tänker också att det kanske är lite överdrivna bilder av konsumtionsmönster som beskrivs i böckerna, men samtidigt är det svårt att veta, för jag pratar aldrig på detaljnivå med andra vad de verkligen köper. Kanske vardagen verkligen ser ut så för folk? Jag har ju alltid undrat var jag befann mig när alla miljoner delades ut, med tanke på vad folk köper för bilar och bostäder och resor och så... :p Det enda jag vet är att jag pratade med en kompis en gång om vad hon räknade med att hon minst behövde per månad för mat, förbrukningsvaror, kläder och nöjen, alltså efter att boende och transport är betalda, och den summan var nästan 4 ggr högre än det jag försöker leva på idag. :crazy:
 
Jag har pausat min Storytel just nu, men lagt in böckerna du skriver om som favorit!

Jag är lite kluven i mitt beteende. Jag avskyr prylar utan funktion, men jag gillar att köpa saker. Dock försöker jag bli betydligt bättre på att tänka ordentligt innan jag köper och har ett betydligt större fokus på kvalitet.

Kläder är svårt, men jag försöker bara köpa plagg som jag ÄLSKAR. Skor har jag blivit mycket bättre på! Köpte alltid billiga skor förut, som egentligen inte var speciellt sköna. Har nu bestämt att det ska vara hög kvalitet och efter det har jag nog bara köpt ett par, som dessutom var nödvändiga, då mina gamla i dålig kvalitet föll isär.

Mitt största problem nu är nog att jag vill ha ett "fint hem". Vi håller på att renovera en gård och jag vill ha möbler och inredning som lyfter varje rum. Vi har precis gjort köket och jag är så nöjd med de prylar jag köpt att jag njuter av att vara där inne. Jag köper gärna begagnat, men jag hittar nästan aldrig något begagnat som jag vill ha, tyvärr.

Som jag ser det så har vi 5-10 år med lite större renoveringar, vilket kommer leda till inköp. Men därefter hoppas jag att vår konsumtion kan minska.

Jag har varit hästlös ett halvår efter 15 år med häst, jag kommer dessutom att börja jobba till hösten efter drygt tre år med studier, så jag kommer få en betydligt bättre ekonomi. Målet med dom extra pengarna är dels att renovera, dels att spara i fonder och dels att resa. Jag vill se mer av världen. Uppleva! Jag flummade nog iväg lite, men jag tycker verkligen att ämnet är intressant och följer gärna din resa!
Jag tänker att en bra grund är ju att vara medveten om vad man lägger sina pengar på, och vad man VILL lägga sina pengar på. Tycker inte att det låter som ett "problem" att du vill ha ett fint hem. ;) Jag tänker att det väl är en bra grej att prioritera att lägga pengar på - hemmet har man ändå väldigt nära inpå sig en stor del av sitt liv och det är bra att trivas och känna sig nöjd och harmonisk i sitt hem.

För min del har jag velat komma åt den omedvetna meningslösa nöjesshoppingen ("shopaholic"-beteendet) där jag köper saker för att jag i stunden känner ett jättehabegär och för att jag har ekonomisk möjlighet. Sen står jag där en vecka eller kanske redan en dag senare och tänker att inköpet var ganska meningslöst och egentligen ville jag inte ha prylen särskilt mycket trots allt.... Jag har också prioriterat att göra det fint och trivsamt i mitt hem och köpa det jag anser att jag behöver - mitt problem är dock att jag ibland använder det som ett argument för att "tillåta mig själv" att köpa nåt. Typ "Men det här skulle göra mitt hem JÄTTEFINT!", men så är det egentligen ha-begäret som talar och inte alls ett faktiskt behov.... Så nu har jag börjat med att skriva ner saker jag vill ha och avvakta med att verkligen köpa dem, kanske några veckor eller nån månad. Tycker jag fortfarande att det är en bra idé att köpa dem efter den tiden så kan jag tillåta mig (om det ekonomiska utrymmet finns). Jag riskerar att gå miste om saker som hinner försvinna eller ta slut under den tiden, men den smällen har jag bestämt mig för att jag får ta.

(Ett exempel är när jag inredde stugan jag bor i nu och letade på nätet efter gardiner som jag behövde. Då hittade jag små mattor som såg ut som söta glada moln. :D Jag blev omedelbart jättekär i dem och kände att jag BARA MÅSTE HA DEM!!!!!!! Så jag beställde dem på en gång. Det HADE kunnat vara en sån sak som jag i eftertankens kranka blekhet skulle kunna ha ångrat rätt rejält och bara stoppat in i ett skåp och skämts över mitt impulsköp. Men nu hade jag faktiskt turen att det blev jättebra - "molnen" passar utmärkt och är praktiska och gör mig glad varje dag när jag kliver upp ur sängen och får börja dagen med att "dansa på moln"... :laugh: Men framöver kommer jag alltså att försöka hejda mig och skriva upp såna saker i ett "vill ha"-dokument istället, så får de ligga där och "mogna till sig" i nån månad eller så... :) )
 
Jag tänker att en bra grund är ju att vara medveten om vad man lägger sina pengar på, och vad man VILL lägga sina pengar på. Tycker inte att det låter som ett "problem" att du vill ha ett fint hem. ;) Jag tänker att det väl är en bra grej att prioritera att lägga pengar på - hemmet har man ändå väldigt nära inpå sig en stor del av sitt liv och det är bra att trivas och känna sig nöjd och harmonisk i sitt hem.

För min del har jag velat komma åt den omedvetna meningslösa nöjesshoppingen ("shopaholic"-beteendet) där jag köper saker för att jag i stunden känner ett jättehabegär och för att jag har ekonomisk möjlighet. Sen står jag där en vecka eller kanske redan en dag senare och tänker att inköpet var ganska meningslöst och egentligen ville jag inte ha prylen särskilt mycket trots allt.... Jag har också prioriterat att göra det fint och trivsamt i mitt hem och köpa det jag anser att jag behöver - mitt problem är dock att jag ibland använder det som ett argument för att "tillåta mig själv" att köpa nåt. Typ "Men det här skulle göra mitt hem JÄTTEFINT!", men så är det egentligen ha-begäret som talar och inte alls ett faktiskt behov.... Så nu har jag börjat med att skriva ner saker jag vill ha och avvakta med att verkligen köpa dem, kanske några veckor eller nån månad. Tycker jag fortfarande att det är en bra idé att köpa dem efter den tiden så kan jag tillåta mig (om det ekonomiska utrymmet finns). Jag riskerar att gå miste om saker som hinner försvinna eller ta slut under den tiden, men den smällen har jag bestämt mig för att jag får ta.

(Ett exempel är när jag inredde stugan jag bor i nu och letade på nätet efter gardiner som jag behövde. Då hittade jag små mattor som såg ut som söta glada moln. :D Jag blev omedelbart jättekär i dem och kände att jag BARA MÅSTE HA DEM!!!!!!! Så jag beställde dem på en gång. Det HADE kunnat vara en sån sak som jag i eftertankens kranka blekhet skulle kunna ha ångrat rätt rejält och bara stoppat in i ett skåp och skämts över mitt impulsköp. Men nu hade jag faktiskt turen att det blev jättebra - "molnen" passar utmärkt och är praktiska och gör mig glad varje dag när jag kliver upp ur sängen och får börja dagen med att "dansa på moln"... :laugh: Men framöver kommer jag alltså att försöka hejda mig och skriva upp såna saker i ett "vill ha"-dokument istället, så får de ligga där och "mogna till sig" i nån månad eller så... :) )

Brukar använda det tankesättet ofta som du skriver om i mitten. Behöver jag prylen/plagget eller vad det är. 9 gånger av 10 får det ligga kvar. Jag funderar (gärna länge), och när jag väl bestämt mig för att köpa (av dessa 9 gånger så är det kanske 1 eller 2 jag bestämmer för att köpa) så är förhoppningsvis saken slut, min storlek slut mm. Då har någon annan tagit beslutet åt mig och jag kan släppa det. Väldig sällan jag ångrar att jag inte köpte från början :)


Jag har min budget och "tävlar" med mig själv för att kunna spara undan pengar. Det är inte alltid det går men jag har ett par mål och vill mer än gärna komma dit, men ha lite kul på vägen också :)
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

  • Artikel
Dagbok Ska det inte vara mer än så här? Räcker det inte snart? Igår fick jag ytterligare 2 käftsmällar nu ekonomiskt. Inte nog med att kroppen...
Svar
6
· Visningar
1 074
  • Artikel
Dagbok Jag har tvingats undersöka min relation till pengar på djupet. Jag vet att pengar är ett känsligt ämne och att folk lätt stör sig på hur...
Svar
11
· Visningar
2 444
Senast: Unafraid
·
  • Artikel
Dagbok Den här sommaren hade jag tänkt att jag skulle reparera mitt sparkonto som sjunkit med 30000 under vintern som var då jag gått på...
Svar
15
· Visningar
2 324
Senast: Gunnar
·
  • Artikel
Dagbok Jag både vill och inte vill gå till jobbet jag både vill och inte vill bry mig Men jag tror jag bryr mig för mycket och hur lär man sig...
Svar
13
· Visningar
1 099
Senast: escodobe
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp