Snurrfian
Moderator
Sv: Elhalsband
Oj hur vi har tränat, ja redan från första stund som valp, han fick vara lös i skogen, nosa i spåren men ett nej betyder nej och då får man inte spåra längre, men även gett honom ett komando då man får söka ut ordentligt. Sen har vi även jobbat mycket med ren lydnad, gått kurser hos instruktör med stor jakthunds kundsakp. Han har även harhägn och vildssvinshägn. Sen gäller det att kunna läsa sin hund hela tiden, jag har honom inte lös när jag inte kan ha full uppsikt på honom, minsta spänning, öronresning luftvittring så har jag antingen kallat in honom eller brytit med ett nej. En del jobb i långlina, på kurser har vi haft en kanin i bur för att kunna träna in nej även i pressade situationer, gått kopplade i harhägnet osv. Jag har fått mycket hjälp av instruktören att läsa just min hund.
Inkallning med horn har vi tränat oxå från början, som valp med godis och överlyckliga husse och matte, lekt och kampat. Ju äldre han blev så tränade vi mer med tvång, dvs på inhägnat område, inkallning med störning, lyssnade han inte rusade jag på honom och visade att jag inte var nöjd och så provade vi igen, någon gång fick jag även hjälp av instruktören som skrämde honom rejält när han inte lyssnade, jag kallade in och "tröstade" honom, alltså förstärkte jag ännu mer att det var "farligt" att inte lyssna på inkallning.
I skogen vid jakt så har vi använt hornet, klappat om honom, gett honom något riktigt gott och släppt iväg honom igen.
Jag håller helt med om allt, varför ela när det finns andra sätt! Men jag uppfattade att du menade att det inte går att bryta en hund som kommit igång i jakten, vilket stämmer är komplett omöjligt. Och jo, har man en jaktidiot lös finns det inga andra sätt än att vara extremt vaksam och kalla in förebyggande. Jag kallar in min om jag ser att hon är intresserad, hon får aldrig få möjlighet att dra för då är det kört och hunden är borta på en millisekund.
Det som förvånar mig är att en del menar att det funkar att korrigera fysiskt eller med rösten, men de hundar det funkar på kan ju inte ha en riktigt stor jaktinstinkt. Kan bara utgå från min egen och hon blir helt blockerad, jag har stått framför henne och kastat mig över henne (och missat) och hunden fortsätter springa efter en hare som sedan länge är borta.
Snurrfian: Kan inte du berätta lite om hur ni tränat då, det låter jättespännande!
Oj hur vi har tränat, ja redan från första stund som valp, han fick vara lös i skogen, nosa i spåren men ett nej betyder nej och då får man inte spåra längre, men även gett honom ett komando då man får söka ut ordentligt. Sen har vi även jobbat mycket med ren lydnad, gått kurser hos instruktör med stor jakthunds kundsakp. Han har även harhägn och vildssvinshägn. Sen gäller det att kunna läsa sin hund hela tiden, jag har honom inte lös när jag inte kan ha full uppsikt på honom, minsta spänning, öronresning luftvittring så har jag antingen kallat in honom eller brytit med ett nej. En del jobb i långlina, på kurser har vi haft en kanin i bur för att kunna träna in nej även i pressade situationer, gått kopplade i harhägnet osv. Jag har fått mycket hjälp av instruktören att läsa just min hund.
Inkallning med horn har vi tränat oxå från början, som valp med godis och överlyckliga husse och matte, lekt och kampat. Ju äldre han blev så tränade vi mer med tvång, dvs på inhägnat område, inkallning med störning, lyssnade han inte rusade jag på honom och visade att jag inte var nöjd och så provade vi igen, någon gång fick jag även hjälp av instruktören som skrämde honom rejält när han inte lyssnade, jag kallade in och "tröstade" honom, alltså förstärkte jag ännu mer att det var "farligt" att inte lyssna på inkallning.
I skogen vid jakt så har vi använt hornet, klappat om honom, gett honom något riktigt gott och släppt iväg honom igen.