Föräldrar och deras ungj*vlar!

U

ungochgalen

Idag när jag skulle åka med bussen med mina två tikar, så hade jag satt mig allra längst bak.
Min äldre tik är inte så jättevan vid att åka buss, så hon stressar gärna upp sig lite.
Bussen stannade vid en hållplats och tog på folk. Helt plötsligt kom en liten kille (ca 2-3 år) springande mot mig där jag satt och gick raka vägen fram till hundarna.

Jag tar min äldre tik och flyttar lite på hennes huvud när ungen sträcker sig för att klappa (utan att ha frågat mig) varav han drar tillbaka handen.
Morsan syns inte till.
Ungen sträcker sig IGEN efter hunden för att klappa rakt på nosen, varav jag säger till ungen att han inte får klappa. Då kommer morsan och säger med sockersöt röst: "Aaadriian! Gulleplutt, vi ska sitta här."
Morsan säger ingenting varesig till ungen eller mig. Hon låtsas inte ens om att jag finns.

Om jag hade orkat så hade jag sagt åt morsan att hon får hålla koll på sin unge, men jag var väldigt trött och orkade inte ta upp en diskussion.
:mad: :mad:

Varför skiter föräldrarna i vad ungarna gör?
Det här är inte första gången det händer. Om min tik hade rytit ifrån, vilket hon hade kunnat göra då hon var ganska stressad och inte är överdrivet förtjust i barn annars, då hade det med största säkerhet blivit ett jäkla liv på morsan.
Jag tycker inte att det är mitt ansvar att uppfostra deras ungar, jag håller koll på mina hundar och de får f*n hålla koll på sina ungar!

Blir så förbaskad, var bara tvungen att skriva av mig lite.
Har ni varit med om liknande situationer? Och isåfall, hur agerade ni?
 
Det är ALLTID barn som vill klappa min, jag citerar, "stora och söta vovve", men bara barn jag litar på får klappa henne. Vi har arbetat som in i helvete för att få bort rädslan för barn, och den är långtifrån helt borta. Även då hon vart jagad in i ett hörn av ett skrikande barn så bet hon inte, och skulle nog aldrig göra det heller.

Men jag säger helt sonika till främmande barn om dom bara kommer fram, och tränger sig på:
"Tyvärr du får inte klappa för hon är rädd och kan bitas då."

Inte helt sant, men då går dom därifrån i alla fall. Fortsätter dom då, så säger jag till på skarpen om att man INTE får klappa på min hund om inte jag säger det.
Hon är min, inte allmänhetens. Bara för att hon råkar vara relativt stor och valp..

Jag gör det för hennes skull, och tänker fortsätta att göra så. Barn har inget med främmande hundar att göra, speciellt inte dom som blir stressade, eftersom dom inte kan göra som man ber dom om. Exempelvis inte glo in i ögonen, klappa i ansiktet och tvinga sig på henne.

Många blir ledsna, men so be it. Jag har inte köpt en hund för att tillfredställa andra och deras snoriga, skrikande barn :smirk:
 
jag har dte motsatta problemet, min valp älskar allt och alla! speciellt barn! och han blir superledsen om han inte får hälsa :p
 
mina hundar älskar barn, så alla barn som vill får klappa. men naturligtvis får de/föräldrarna fråga först. när min labbe var valp hade jag däremot ett annat problem, och det var VUXNA människor som skrek "oooooh! så bedååååraaande!" och helt sonika gick fram och klappade. de första gångerna blev jag så paff att jag inte sa något, sedan plockade jag upp honom i famnen och vände mig om. (bebben, här har vi lösningen på ditt problem! du får helt enkelt lyfta upp henne! :rofl:)
 
Det är så jobbigt! Varför måste alla alltid hälsa? Och helst utan att fråga oxå :smirk:. Men det är ju samma sak är korkade hundägare släpper fram deras hundar utan att fråga.

Ngt som jag ogillar är när man är ute med vovven, han är ganska stor (Leonberger), och så kommer det en människa med en pytteliten hund typ chihuahua (stavning?). Vi vill inte att hundarna ska hälsa så då ställer sig ägaren till minihunden tre meter ifrån oss, varav vovven står som ett sträck i kopplet och skäller som iom den vill döda oss. :crazy: Vår hund ger högst ifrån sig ett litet pip. Men detta kan jag bli tokig på! Vi vill verkligen inte ha en hund som står och skäller så fort ngn går förbi och helst vill vi att han ska ignorera de andra hundarna om det inte är ngn han känner. Men hur lätt är det när han blir provocerad på det sättet!? :mad: Och skulle då vår vovve lägga av ett litet skall, då blir den andra hundägaren hysterisk eftersom vår hund helt plötsligt är "aggressiv" vilket inte ens finns i hans ordlista. Han är världens snällaste och står ut med det mesta, har ALDRIG morrat åt oss etc. Och detta bara för att han är en stor vovve. :mad:

Jag stör mig! Bara för att en hund är liten så behöver man inte uppfostra dem, verkar dessa hundägare tycka. Och v´bara för att vår vovve är stor så får han inte reagera på andra hundar överhuvudtaget när de verkligen provocerar! Blir sååå trött! :mad:

(Men däremot håller jag med om att det är otroligt viktigt att ha "pli" på sin vovve om den är av stor ras, men det betyder inte att små hundar inte ska uppfostras :mad:.)
 
JAAA! :idea:

Jag ska bara träna en sisodär 10 år på gymet först :crazy:

Jag hade samma problem som du när hon var liten, eftersom ju folk ville klappa min otroligt söta lilla Labbe. Pyttsan :mad: LABBE?!
 
haha, är du så klen? :eek: :D

jag tycker att du ska känna dig hedrad att din sk "hund" blev liknad vid den gudomliga, fantastiska, underbara, vackra rasen labrador retriever. det är minsann inte alla som kan stoltsera med det!
 
Jävla UNGAR!!!!

Det är Dom det borde va koppeltvång på!!
Skönt att ha en hund som älskar att bli hälsad på! Men att hälsa utan att fråga, ooooh vad ARG jag skulle bli! Tur att det aldrig hänt! Jag gillar inte ouppfostrade snorungar och jag fullkomligt avskyr deras jäkla föräldrar som anser att de kladdiga små mostren får göra vad som helst för det är ju så gulligt att dom tycker så mycker om djur/att åka tåg/gå på café eller vad det nu är för nån situation dom gör till ett helvete för resten av samhället! (läs mig och ev min hund!)

Tur att man har en häst som anfaller om de kommer i närheten så slipper man iaf kladdiga barnhänder i den nyryktade pälsen!!!

SYND att inga av de berörda kommer läsa det här!!!

Kan man införa koppeltvång och valpkurstvång för barn tror ni?? :devil:
 
Jag vart förnärmad som in i helvete faktiskt! :p Ville jag ha en Labbe, hade jag köpt en Labbe ;)

Min hund är ingen liten hund, med tjock päls och korta ben :mad: Min hund är en ståtlig valp med långa modellben, kort glänsande päls och ett underbart vackert huvud. Så det så! :mad: :D
 
Hundägare som inte fattar...

Jag håller med men måste även gnälla lite på dessa idioter till hudnägare som tar illa upp när jag försöker förklara för min snart tvåring att man inte får springa fram till andra hundar. Hon är uppvuxen med våran spinger som är hur snäll som helst och ser henne som renghög i flocken. Så när hon ser andra hundar så vill hon springa fram och hälsa, varvid jag hejdar henne och sen försöker förklara att alla hundar inte älskar små barn och kan bli rädda. Varvid hundägren ryter till om att hennes hund minsan är hur snäll som helst och att såna som jag gör ungarna hundrädda, och innan jag har hunnit förklara så har hon tryckt upp sin slabbande boxer som dles boxar omkull dottern och slemmar ner hela henne... *jippie*
 
och jag då som faktiskt köpte en labbe men folk tror att hon är en blandning....får trycka upp stamtavlan o gnida in i nyllet på folk!!!
Hon som är såååå liten kan inte vara en ren labbe...... :crazy: :cry:
 
Jag tycker du ska söka för det här. :smirk: Jag har varken ungar eller något intresse av att skaffa några, men att uttrycka sig så obalanserat ligger väl långt under min nivå.
 
Vet hur hemska barn kan vara och är! I lördags var det dax igen. Vi fick våran bil repad i lacken när några ungar retade hundarna som satt i bilden i 10 min!

Jag börjar från början.

Det var i höstas vi var och hälsade på mina föräldrar som bor i ett barnområde i Norrtälje. Vi parkerade på besöksparkeringen som ligger ca 6 meter ifrån en lekplats. Vi lämnar hundarna i bilen eftersom att dom inte går ihop med min mammas två tikar. Vi är inne och äter middag och efter ca 1 timme går mamma och jag ut för att rasta mina hundar. Vi går runt garagehörnet och ser att det står två barn och retar hundarna. Ena ungen står och slår på sidorutan i mitten och den andra står och slår på glasrutan på bakluckan. Pappan till barnen står 5 meter därifrån och bara tittar! Jag ryter i att dom ska gå bort från bilen och lämna hundarna ifred. Pappan börjar gå (helt utan att bry sig) och när han är hemme (ca 20 meter därifrån) vänder han sig om och ropar på barnen. Både Muffin och Zelma är rädda när jag öppnar luckan och tar ut dom.

Ca 2 månader efter det så är vi och hälsar på mamma igen. Efter att ha varit inne hos mamma i ca 1½ timme går jag ut för att titta till hundarna. Jag ser då två barn gå runt bilen och drar med en nyckel i lacken!!! Jag springer fram och ryter i åt ungarna och går till deras föräldrar som skyller ifrån sig. Sedan erkänner det ena barnet att dom hade gått och repat bilen, men föräldrarna (2 olika familjer) vägrar att stå för det och betala ersättning. Min sambo kommer och blir givetvis vansinnig. Föräldrarna fortsätter att neka. Vi ringer polisen som kommer och tittar på skadorna. Den ena pojken erkänner en gång till att han och hans kompis gått och repat bilen. Den ena pojkens föräldrar går med på att betala halva ersättningen vi kräver för att lacka om bilen, men den andra pojkens familj nekar och vägrar att betala. Polisen talar då om att eftersom att den andra pojken erkänt att dom gjort det så kan dom 1: betala den ersättning vi kräver eller 2: vi polisanmäler dom. Efter mycket om och men så går han med på att betala och polisen åker därifrån. Vi lackade om våran bil och allt är frid och fröjd.

Tills i lördags då vi var bjudna på påskmiddag hos mina föräldrar. Vi är inne ca 2 timmar och hundarna är kvar ute i bilen. När vi kommer ut så står det ett barn och viftar och slår mot bilen. Muffin skäller (ska ju försvara bilen) och Zelma sitter och darrar av rädsla när vi öppnar bilen. Jag skäller ut ungen och ser då att mamman som stått ca 100 meter bort börjar gå mot vrat håll. Sakta.

Hon frågar varför vi skäller på hennes "underbara lilla son" och vi förklarar att han retat hundarna och slagit mot bilen. Vi förklarar även att vi har fått vårtan bil förstödr här förut. Då blir mamman helt galen och skriker att vi minsann inte får skälla på hennes barn. Min sambo blir då arg och säger att nästa gång han ser hennes unge så kommer han att få användning av cykelhjälmen han hade på huvudet. (Det var dumt sagt, men han bev otroligt arg + att vi inte har råd att lacka om bilen) Mamman tar sin son i armen och går iväg.

Idag ringer min mamma. Hon hade varit ute och gått med sina hundar imorse och då hade pappan till barnet kommit och sagt att om min sambo inte bad om ursäkt skulle han polisanmäla honom för olaga hot. Han påstår att han (pappan) hade stått 10 meter ifrån oss när vi skällde på pojken (vilket han inte gjorde)

Min sambo ringer och ber om ursäkt och då säger pappan att han inte kommer att anmäla. När min sambo vill ha en ursäkt från pappans sida för att hans barn retade våra hundar så la han bara på luren.

Nu har vi beslutat att vi inte kommer att hälsa på mina föräldrar någe mer. Vi har inte råd att lacka om bilen varje gång. Så pga att en del människor inte kan hålla reda på sina barn så kan jag inte hälsa på mina föräldrar.

:cry: :cry: :cry: :cry:
 
jag har dte motsatta problemet, min valp älskar allt och alla! speciellt barn! och han blir superledsen om han inte får hälsa :p


Var försiktig bara! Min hund var likadan som din fram till ca. 1 1/2 års ålder då hon blev rejält skrämd av ett barn. Vissa barn tycker hon inte alls om och skulle bita direkt om de kom framspringande. Andra barn tycker hon är helt OK!. Av säkerhetsskäl (för min hunds skull!) låter jag henne aldrig hälsa på främmande barn.

Bara för att din hund är barnglad idag, betyder det inte att en traumatisk upplevelse (som barn tyvärr ofta har förmågan att skapa) inte skulle kunna förändra din hund för framtiden. Återigen - var försiktig!
 
Re: Hundägare som inte fattar...

Ja, det är ju typiskt - hur man än vänder sig blir det fel!

Själv blir jag ibland bannad för att jag inte vill "dela med mig" och låta deras barn klappa min hund! Konstigt att endel människor tror att alla små hundar är barnvänliga. Föräldrarna verkar heller inte tro mig när jag säger att min hund biter främmande barn om de tar på henne på fel sätt (eller närmar sig henne på fel sätt).

Kontentan: Det finns gott om KONSTIGT folk!
 
Först måste jag säga att jag tycker det är fel att skylla på små barn och säga djävla ungar, djävla FÖRÄLDRAR skulle jag vill säga då det faktiskt är dom som har ansvaret då en liten unge inte förstår sådant. Sedan vill jag också säga att jag tycker att du har alldeles rätt att inga människor vare sig små eller stora har med din hund att göra utan ditt tillstånd. Har själv en 1.5åring och en mamma som har ett hunddagis så jag försöker lära och passa mitt barn att han aldrig skall gå fram till en hund utan mig (är en sålänge förliten för att fråga då han inte kan prata :)) Spelar ingen roll om vi känner hunden eller ej då ALLA hundar kan bitas i fel situation och en biten och hundrädd unge är det sista jag vill ha. Har dock varit med om det omvända problemet när min son och jag stannat för att titta på en hund på gångbanan hemma (ca 6m ifån hunden) när ägaren såg att min son pekade och skrattade på hunden släpper han ut hela kopplet och låter hunden skutta fram till min son med komentaren :klappa du han är jätte snääääll.! Varvid jag lyfter upp min son och säger nej tack jag vill inte att han klappar hundar vi inte känner, varvid ägare försöker i minst 10min förklara att han hund älskar barn och är så snäll. Vad gör väll det!? Jag bestämmer över mitt barn!!Så det är inte bara konstiga föräldrar där ute utan även knasbollar till hundägare.
 
Bara för att klargöra, i de flesta fall är det föräldrarnas fel, inte barnen- de har aldrig fått lära sig hur man uppför sig!

Min hund älskar att leka och busa, MEN han är stor och otroligt klumpig och vinglig. Han kan lätt råka putta till barnet så det slår sig utan att han vill något illa. Där av får okända barn aldrig hälsa. Vuxna får heller aldrig hälsa, för de flesta gör på fel sätt så det uppfattas som ett anfall sen är min hund inget allmänt objekt utan MIN hund. själviskt jag vet men jag tror hunden far mer illa av att bara bli klappad av familj och vänner än massa okänd bara för att han ska få mer uppmärksamhet.

Jag har vid flertalet tillfällen blivit mer eller mindre utskälld av föräldrar då jag nekat deras barn att klappa.
Då försöker man snällt och sansat förklara varför så skäller de bara mera.. Suck
 
Jag har lärt min hund att morra på kommando ypperligt rillfälle att få bort ungar som inte har lärt sig att man frågar först klappar sen :crazy:
 

Liknande trådar

  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 111
Senast: Snurrfian
·
Hundavel & Ras Hej! Planen är att köpa en valp men jag är inte helt säker på ras eller uppfödare/föräldradjur än. Haft finsk lapphund tidigare. Är ute...
4 5 6
Svar
100
· Visningar
6 216
Övr. Hund Vet inte riktigt vad jag vill med detta långa inlägg, för ingen annan kan ju veta, men det kanske hjälper att sortera ut mig själv genom...
2
Svar
21
· Visningar
3 213
Senast: geting
·
Hundavel & Ras Jag tänkte mig att skaffa en hund i framtiden, men det är verkligen inte lätt att välja. Jag växte upp med en Newfoundland som liten...
2 3
Svar
52
· Visningar
6 425
Senast: AnneB
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Bra familjehund? Rasvak😇
  • Katter och spädbarn
  • Hundhantering

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp