Gård och ekonomisk stress

[skiesabove]

Vi har gård med djur(10 kor och 60 höns utöver sällskapsdjuren). Lågavlönade jobb vid sidan av gården varav jag bara jobbar halvtid(knappt det i perioder). Ett barn och hobbys som kostar en del. Vi känner oss trygga ekonomiskt och har allt vi vill ha, därimot kan man många gånger känna stress och oro över att hinna med då vi lagar och fixar allt som krånglar själva. Saker som krånglar och går sönder har dessutom en förmåga att komma samtidigt. Så ibland funderar man över sina livsval av den anledningen Men för oss har det alltid varit en gåta hur folk inte har råd trots att dom många gånger jobbar betydligt mer och med bättre löner vi har aldrig gjort någon budget. Vi köper det vi behöver/vill ha men inget onödigt, och kollar vilka alternativ som är billigast. Det har räckt för oss för att ha en trygg ekonomi med rejäl buffert. Skulle allt skita sig har vi dessutom en gård som ökat betydligt i värde sen vi köpte den. Vilket känns tryggt.

Jag förstår inte hur det är fysiskt möjligt med låglönejobb (dvs under medianlön).

Veterinärräkningar? Dieselkostnader? Amortering och ränta?

Men ni kanske driver kossorna som företag och lyckas trolla en hel del med momsen och lägga alla inköp i företaget?

 

[kolblakkur]

Inte gård men jag var ensamstående med hus. Valde att sälja.

Hade en buffert - men sen då? Om något dyrt och oförutsägbart händer och man måste slanta upp - då måste man relativt snabbt kunna spara ihop dom pengarna igen, annars så står man ju utan buffert inför när nästa grej händer. Var skillnad när vi var två som bodde i huset.

Jag har aldrig ångrat att jag sålde, bor i bostadsrättslägenhet nu och trivs jättebra.

 

[Maniac123]

Inte gård men hus och upplevde som du en ekonomisk stress. Då var vi ändå två och vi hade en buffert, men jag var ändå konstant stressad över att ”allt” skulle klappa ihop exakt samtidigt för så stor buffert hade vi inte. Min sambo var mer chill, men jag höll på att gå sönder av stressen. Vi sålde och bosatte oss i lgh vilket är det bästa vi har gjort. Även sambon som inte var stressad är mycket nöjd med beslutet.

Jag tänker att det beror lite på hur man är som person, om man stressar eller ej och om man tycker boendet/livsstilen är värt det. Jag stressade och mådde inte bra av det, så för mig var det inte värt det.

 

[Reville]

Vi har en gård och maken är väldigt händig och gör det mesta själv, lite som @Unafraid beskrev sitt ex, allt utom vvs/el. Vi har båda heltidsjobb utöver gården. Sen prioriterar vi inte utlandsresor, mm. utan håller oss hemmavid då det är det vi båda trivs bäst med

Tillägg: ang buffert så har vi flera olika sparkonton. Dels till gård, dels privat och till häst.

 

[Skojamindoja]

Tillägg: ang buffert så har vi flera olika sparkonton. Dels till gård, dels privat och till häst.

Detta. Jag har tre olika specificerade konton förutom mitt "vanliga sparkonto", ett för gården/hus, ett för häst, ett för bil. Det räddar mig varje gång försäkringen ska betalas eller veterinären behöver ringas ut.

 

[_Zacke_]

Jag förstår inte hur det är fysiskt möjligt med låglönejobb (dvs under medianlön).

Veterinärräkningar? Dieselkostnader? Amortering och ränta?

Men ni kanske driver kossorna som företag och lyckas trolla en hel del med momsen och lägga alla inköp i företaget?

Ja det gör vi ju så klart. Och vi har ju eget kött så behöver inte köpa det i butik. Men som du själv säger så är det ju mycket kostnader runt korna så det är ju knappt att man går plus med köttet. Vi amorterar dessutom ganska ordentligt för att bli av med lånet fortare. Men ja, inga problem alls för oss.

 

[Scata]

Ni som bor på gård - hur överlever ni stressen över alla kostnader? Vi har inte ens massor av djur men ändå är det ALLTID något som är trasigt och kostar stora summor - huset/husen, bilen, vattenpumpen, avloppet, elräkningen osv osv osv. Jag och min sambo tjänar bra och har inga barn som kostar, men jag är ständigt stressad över känslan av att hela tiden behöva lägga alla våra pengar på att laga saker, eller på en buffert för att kunna laga saker. Hur gör man för att ta sig ur stressen? Går det över eller behöver man vara multimiljonär för att kunna bo på en liten gård? Är det enda alternativet att sälja och sätta sig i en lägenhet?

Ni som har sålt och satt er i en lägenhet - var det värt det?

Det ska inte vara en stress över kostnader. Men du har helt rätt i att saker händer, saker går sönder och det kostar pengar.
Du kanske behöver sätta dig med sambon och skriva ner allt på gården som har renoveringsbehov och ett ungefärligt tidsspann på att göra detta, plus att skriva ner om det är något ni kan fixa själva eller behöver anlita någon att göra. Vilket betyder att välja tid eller pengar.
Sedan gör man en kostnadskalkyl över detta och ser till att den buffert ni sparar till täcker kostnaderna.

För mig, som har kontrollbehov, är det ett måste att veta hur gården mår och vad som måste göras. Därför tipsar om att göra en kalkyl över det så att ni ser, svart på vitt, hur det ser ut.

Att bo på en gård ÄR en livsstil som man väljer. Då är det andra saker man oftast väljer bort också. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar

Det låter (som jag läser ditt inlägg) på att du inte riktigt förstod den livsstilen med gård fullt ut? Du kanske inte ens vill ha den livsstilen? Men det måste du själv ta ett beslut om.
För om livet på en gård betyder en ständig stress för dig, då är det ett dåligt tecken.

 

[ginnies]

Vi har gård med djur(10 kor och 60 höns utöver sällskapsdjuren). Lågavlönade jobb vid sidan av gården varav jag bara jobbar halvtid(knappt det i perioder). Ett barn och hobbys som kostar en del. Vi känner oss trygga ekonomiskt och har allt vi vill ha, därimot kan man många gånger känna stress och oro över att hinna med då vi lagar och fixar allt som krånglar själva.

Men om ni har företag och 10 kor som jag antar kalvar så får ni ju inkomst på jordbruket/ gården det blir ju liksom inte jämförbart med de som bara bor på gård med hobby/ sällskapsdjur. EU -stöd ex, och dessutom är köttprisena är ju skyhöga nu.

 

[_Zacke_]

Men om ni har företag och 10 kor som jag antar kalvar så får ni ju inkomst på jordbruket/ gården det blir ju liksom inte jämförbart med de som bara bor på gård med hobby/ sällskapsdjur. EU -stöd ex, och dessutom är köttprisena är ju skyhöga nu.

Vi säljer inget kött. Vi har bara för vårat eget husbehov. 10 är det totala antalet djur, vi har bara 3 kor som kalvar. Och det blir inte mycket över för det kostar med diesel, maskiner, nät/plast, gödsel, vallfrön, byggmaterial, halm, veterinär och klövvårdare osv. Våran ekonomi såg likadan ut för 3år sen när vi skaffade korna. Då hade vi istället hästar som ju verkligen är pengaslukande så nej, inkomsten på gården är plus minus noll

 

[Thaliaste]

Vi säljer inget kött. Vi har bara för vårat eget husbehov. 10 är det totala antalet djur, vi har bara 3 kor som kalvar. Och det blir inte mycket över för det kostar med diesel, maskiner, nät/plast, gödsel, vallfrön, byggmaterial, halm, veterinär och klövvårdare osv. Våran ekonomi såg likadan ut för 3år sen när vi skaffade korna. Då hade vi istället hästar som ju verkligen är pengaslukande så nej, inkomsten på gården är plus minus noll

Men totalt måste väl era inkomster vara en bit över era utgifter, för att kunna spara till kommande större underhåll och investeringar?

 

[_Zacke_]

Men har ni sparat ihop en större buffert tidigare då, till tak, fasader, vitvaror, bilar etc, eller sparar ni till den från er (låga låter det som) lön?

Ja vi har sparat hela tiden vi flyttade direkt hemifrån till en mindre gård, vi köpte den billigt då det behövdes total renovering. Vi tog inga lån för renoveringar utan gjorde allt efter hand som pengar kom in. Vi rev upp alla golv och la golvvärme, byggde ett helt nytt badrum, nytt kök, nya fönster, nytt avlopp osv. Sålde sedan den och köpte en något större gård där vi bor nu. Vi bytte ut båda våra bilar förra året och har byggt mycket. Just nu håller vi på att bygga hundhus. Vi har alltid haft låga löner, jag har aldrig jobbat heltid. 75% som max ett kort tag.

 

[_Zacke_]

Men totalt måste väl era inkomster vara en bit över era utgifter, för att kunna spara till kommande större underhåll och investeringar?

Ja det är dom ju så klart. Men inkomsterna är ju fortfarande låga och ändå får vi det att gå runt utan stress. Därför jag ibland funderar över vad det är som gör att vi klarar det såpass bra när andra med betydligt högre inkomster kämpar. Men det kanske ligger i att vi gör allt själva? Och det är ju slitigt som tusan så av den anledningen känner man ibland för att lägga ner.

 

[Tantan]

Jag hade ju velat ha allt fixat och bra för att trivas med att äga en gård. Jag vill inte tänka att nu ät taket fixat, nästa är fasaden.
Jag kollade mindre hus en period men bara tanken på att ha buffert för ett jävla värmesystem gav stresspåslag. Nu bor jag i partners hus, betalar en summa månadsvis men inga renoveringar eller nåt sånt. Inte mitt ansvar. Det är det närmsta hus jag vill vara, brf-radhus skulle kunna vara ok. Ett litet hus här utan renoveringsbehov är dels sällsynt dels svindyrt för då har nån rik nisse rustat det till max. Och även det huset kommer behöva omsorg jag har noll lust till. Enda skälet till hus för mig är trädgårdspyssel, och det kan jag ha upp över öronen om jag vill.

 

[Thaliaste]

Ja det är dom ju så klart. Men inkomsterna är ju fortfarande låga och ändå får vi det att gå runt utan stress. Därför jag ibland funderar över vad det är som gör att vi klarar det såpass bra när andra med betydligt högre inkomster kämpar. Men det kanske ligger i att vi gör allt själva? Och det är ju slitigt som tusan så av den anledningen känner man ibland för att lägga ner.

Det beror väl också på hur mycket pengar man behöver, och vilket läge man har som utgångspunkt? Är allt nybyggt/nyrenoverat, bilar och maskiner är relativt nya etc, så har man ju lång tid på sig att spara ihop de där hundratusentals kronorna som kommer att gå åt i framtiden. Medan om mycket är närmare sin livslängd och behöver bytas allteftersom, så kommer det ju att kosta pengar och man får då svårare att kunna spara till en större peng samtidigt.

 

[Unafraid]

Ja det är dom ju så klart. Men inkomsterna är ju fortfarande låga och ändå får vi det att gå runt utan stress. Därför jag ibland funderar över vad det är som gör att vi klarar det såpass bra när andra med betydligt högre inkomster kämpar. Men det kanske ligger i att vi gör allt själva? Och det är ju slitigt som tusan så av den anledningen känner man ibland för att lägga ner.

Jag tänker att inköpspriset bidrar väldigt mycket. Kostade gården 1,5 miljoner eller 5? Det gör enorm skillnad på kostnad för ränta och amortering.

Jag och exet köpte gården för under 3 (och då var den dyr i området vi köpte!), när jag blev utköpt var den värd runt 5. Det mesta berodde på marknaden, men vi fick väldigt bra betalt för våra investeringar och vårt jobb på dom 10 åren.

 

[_Zacke_]

Det beror väl också på hur mycket pengar man behöver, och vilket läge man har som utgångspunkt? Är allt nybyggt/nyrenoverat, bilar och maskiner är relativt nya etc, så har man ju lång tid på sig att spara ihop de där hundratusentals kronorna som kommer att gå åt i framtiden. Medan om mycket är närmare sin livslängd och behöver bytas allteftersom, så kommer det ju att kosta pengar och man får då svårare att kunna spara till en större peng samtidigt.

Som jag skrev i ett annat svar så var våran första gård i totalt renoveringsbehov. Nuvarande gård var i betydligt bättre skick, inga panikgrejer men då kostar det ju också betydligt mer att köpa stället.

 

[Thaliaste]

Som jag skrev i ett annat svar så var våran första gård i totalt renoveringsbehov. Nuvarande gård var i betydligt bättre skick, inga panikgrejer men då kostar det ju också betydligt mer att köpa stället.

Ja, och då blir lånen högre om man inte kan köpa kontant. Och på 20 års horisont så behöver man ju fortfarande spara ihop mycket pengar, även om den saken blir lättare om man inte har lika stora utgifter.

Kanske är det svaret på din fundering kring folk med större inkomst, att det går på ett ut? Det kanske är vanligare att ha större kostnader i närtid och då kan de spara mindre, medan ni har lägre kostnader nu och snart och kan därför spara lika mycket som dem trots era lägre inkomster.

 

[skiesabove]

Som jag skrev i ett annat svar så var våran första gård i totalt renoveringsbehov. Nuvarande gård var i betydligt bättre skick, inga panikgrejer men då kostar det ju också betydligt mer att köpa stället.

Jag får ändå inte ihop det i mitt huvud alltså, en deltid på ett låglönejobb ger ju knappt så det räcker för hyra + mat och hygien för 1 person...

Hur tusan är det möjligt att ro runt en fordonspark, lån på flera miljoner, två vuxna och en massa djur på såna inkomster?

 

[_Zacke_]

Jag får ändå inte ihop det i mitt huvud alltså, en deltid på ett låglönejobb ger ju knappt så det räcker för hyra + mat och hygien för 1 person...

Hur tusan är det möjligt att ro runt en fordonspark, lån på flera miljoner, två vuxna och en massa djur på såna inkomster?

Inga problem för oss uppenbarligen, men det har varit fler som har svårt att förstå det. Tyvärr har jag inget bra svar på det. Får helt enkelt anse oss som lyckligt lottade

 

[_Zacke_]

Ja, och då blir lånen högre om man inte kan köpa kontant. Och på 20 års horisont så behöver man ju fortfarande spara ihop mycket pengar, även om den saken blir lättare om man inte har lika stora utgifter.

Kanske är det svaret på din fundering kring folk med större inkomst, att det går på ett ut? Det kanske är vanligare att ha större kostnader i närtid och då kan de spara mindre, medan ni har lägre kostnader nu och snart och kan därför spara lika mycket som dem trots era lägre inkomster.

Ja det kan ju vara så