Hantverkscafé

På anslagstavlan vid Ica har jag sett en annons om att det på onsdagar kommer att vara ett café med stickning och annat hantverk hos Röda Korset. Jag har en tanke om att gå dit. En fördom jag dock har är att de andra som går dit är kvinnor 60+, d.v.s. ingen i min egen ålder.

Jag vet inte riktigt vad jag förväntar mig. Mest tidsfördriv, antar jag. Men jag förväntar mig inte att det kommer att vara kul och om folk ska börja prata om krämpor, så blir det inte det minsta roligt ens. Jag antar att jag också kommer att känna mig ensam i gruppen människor.

Vad jag ska hålla på med för hantverk är också rätt oklart. Jag gillar att brodera men det är så jäkla svårt att hitta ett bra mönster. Min favoritdesigner har ingen återförsäljare i Sverige och det går så vitt jag vet, inte att köpa mönstren digitalt.

 

[Magiana]

Så har inte jag uppfattat ditt liv med tanke på att du verkar rida och jobba och resa en del nu skulle du väl dessutom ta hästen på heltid?

Nu har ägarens bonusdotter sagt att hon vill rida så jag har sagt att hon kan ta helgerna.

Jag reser bara normalt en gång i månaden till Stockholm om jag jobbar. Nu har jag varit helt sjukskriven i 4 månader. I tisdags började jag jobba 25% men tror inte jag kommer att åka till kontoret så ofta ändå. Jag sover ungefär 10-11 timmar per dygn och sitter mest framför datorn under min vakna tid. Det är rätt bortkastat. Kvällarna är jobbiga och jag sitter bara och väntar på att få gå och lägga mig när det har blivit mörkt.

 

[Alexandra_W]

Nu har ägarens bonusdotter sagt att hon vill rida så jag har sagt att hon kan ta helgerna.

Jag reser bara normalt en gång i månaden till Stockholm om jag jobbar. Nu har jag varit helt sjukskriven i 4 månader. I tisdags började jag jobba 25% men tror inte jag kommer att åka till kontoret så ofta ändå. Jag sover ungefär 10-11 timmar per dygn och sitter mest framför datorn under min vakna tid. Det är rätt bortkastat. Kvällarna är jobbiga och jag sitter bara och väntar på att få gå och lägga mig när det har blivit mörkt.

Vad skulle du vilja göra? Och vad tror/tänker du andra människor gör?

 

[Mabuse]

När man är utmattad och deprimerad fungerar det snarare tvärtom. Även fast inget smakar eller verkar kul, så får man äta eller göra det ändå tills det känns roligt. Det är liksom steg ett i att tillfriskna. Skit i hur det känns gå ändå, bara du kommer iväg. Är det värdelöst kan man alltid gå hem, huvudsaken är att man försöker.

Absolut, men om det förhåller sig så, eller om det faktiskt är en helt olämplig aktivitet är det ju knappast folk på nätet som kan avgöra. För allt vad vi vet har Magiana helt rätt. Det kan ju för en utomstående verka precis som du skriver, men du är ju inte Magiana. Inte jag heller - jag skulle nog tänka precis som du, att det är värt ett försök, men det är ju inte jag som ska gå dit. Det som är en trevlig aktivitet och ett lösbart problem för en person behöver ju inte vara det för någon annan.

 

[Sleepy]

på onsdagar kommer att vara ett café med stickning och annat hantverk hos Röda Korset. Jag har en tanke om att gå dit.

Det gläder mig; vilken bra tanke. Heja dig.

 

[Mabuse]

Innan man vet vilka de är? Jag tycker du gör en onödigt hård tolkning.

Jag sammanfattade vad Magiana skrivit. Att det nog bara är gamla människor, och såna pratar bara om sjukdomar. Eller så blir det ytligt prat som är ointressant. Och i vilket fall funkar det inte att lära känna människor i grupp.

För mig låter det med de premisserna inte särskilt givande. Huruvida det är en hård tolkning eller inte får du fråga Magiana om, hon kanske har rätt?

 

[Magiana]

Jag sammanfattade vad Magiana skrivit. Att det nog bara är gamla människor, och såna pratar bara om sjukdomar. Eller så blir det ytligt prat som är ointressant. Och i vilket fall funkar det inte att lära känna människor i grupp.

För mig låter det med de premisserna inte särskilt givande. Huruvida det är en hård tolkning eller inte får du fråga Magiana om, hon kanske har rätt?

Du har en hård tolkning är otrevlig i tonen. Bäst är om du bara dunstar härifrån.

 

[Magiana]

Vad skulle du vilja göra? Och vad tror/tänker du andra människor gör?

Jag vet inte. Men utveckla trädgården, odla mer, hålla på med hantverk, vara vaken fler timmar, tjäna pengar, ha vänner, planera och realisera olika projekt.

Andra människor jobbar väl, en del har häst, vissa är föreningsaktiva, en del tränar hund o.s.v.

 

[Bonica]

Jag vet inte. Men utveckla trädgården, odla mer, hålla på med hantverk, vara vaken fler timmar, tjäna pengar, ha vänner, planera och realisera olika projekt.

Andra människor jobbar väl, en del har häst, vissa är föreningsaktiva, en del tränar hund o.s.v.

Ja och en del gör faktiskt ingenting alls på sin fritid
Tycker du känna ganska medium i aktivitet..Du pysslar med hus trädgård och rider. Det är helt normalt tycker jag. Men vill du göra mera så håller jag tummarna för dig men tro inte att alla andra är så himla aktiva

 

[Sel]

Bara för lite perspektiv - jag umgås knappt med andra människor utöver jobbet (föruom typ Buke, hobbygrupper online och någon internetvän då) För mig är det hel normalt att inte ha fika eller film eller annan umgängestid. Det är helt enkelt inte "Alla" som har stor social umgängeskrets eller kvalitetstid med andra människor.
Sedan är jag i och för sig lyckligast så och det är väl skillnaden, men just denna eviga bild av andra människor som kompletta och fullkomliga sociala varelser med rikt familjeliv och umgänge är inte riktigt sann och inte alltid en utopi heller,@Magiana.

Sedan tycker jag verkligen att du ska gå! I akvariehobbyn möter jag typ till nittio procent män i övre medelåldern, men i och med att vi har intresset gemensamt är det rätt lätt att umgås och prata ändå, även i streaminggrupper och liknande. Jag hade inte haft någonting emot att träffa dem irl och peta på akvarieväxter och bygga hemmagjorda filter någon gång i veckan om möjligheten fanns.
Ge det en chans. Allt att vinna och inget att förlora, som man säger. I värsta fall har du kastat två timmar i sjön.

 

[Mabuse]

Du har en hård tolkning är otrevlig i tonen. Bäst är om du bara dunstar härifrån.

Det var ju det där med grandet och bjälken... Men visst, om du vill.

 

[Alexandra_W]

Jag vet inte. Men utveckla trädgården, odla mer, hålla på med hantverk, vara vaken fler timmar, tjäna pengar, ha vänner, planera och realisera olika projekt.

Andra människor jobbar väl, en del har häst, vissa är föreningsaktiva, en del tränar hund o.s.v.

De 40 h andra jobbar kan du räkna bort. Du är sjukskriven på den del du inte jobbar.
Kvar är då den tid folk har efter jobbet.

När jag var frisk kom jag hem, bytte om och åkte till stallet. Kom hem 20-21 och orkade varken laga mat eller städa. I säng 22-23.

Nu de dagar jag inte är i stallet så hem. Vila. Vid 18 gå ett varv och plocka undan och dammsuga. Tar max 30 minuter. Diskar kanske varannan dag. Sen gör jag inget mer. Ganska ofta somnar jag i soffan för jag är så trött.

Helgerna så hästen. Ärenden. Och vila.
Nu I helgen hästen på lördagen. Handla. Körde en maskin tvätt. Fixade lite med akvarierna och köpte pizza för att slippa laga mat. På söndagen grovtvättstugan och tvättade och impregnerade ett hästtäcke. Matlagning

I torsdags somnade jag kl 17.och vaknade inte förrän kl 04.

Nästa helg är planen hästen, köpa en hylla samt röja förrådet.


Jag tror du kanske tror andra orkar och gör mer än de gör? Samt glömmer räkna av timmarna du är sjukskriven.

Jag skulle också vilja orka mer och hinna mer. Men har insett de flesta jag känner har ganska samma lika. Det görs inte så mycket på kvällarna.

 

[Hippocampus]

Jag tror också, som jag sagt innan, att du verkar tro att alla andra verkar umgås så mycket osv. Ja, vissa gör säkert det, men då kan jag tro att de lever storstäder där de har sin umgängeskrets nära eller i byar där de också bor nära varandra, och inte så mycket på "landet". Jag umgås sällan med människor för jag är för trött helt enkelt. Jag orkar inte efter en hel veckas jobb. Jag upplever också att jag bär de flesta relationer och ibland kan jag ramla ner och tycka synd om mig men sen brukar jag prata med mig själv och så går jag vidare. Men visst tär ensamheten ibland. Jag jobbar heltid, pendlar och har två hästar samt en hund, tränar fotboll och ev blir jag fotbollstränare nästa säsong. Jag har ett eget företag som ligger på sparlåga men tänker att jag ska dra igång det igen lite lagom. Dvs, jag kommer hem från jobbet vid 18, åker till stallet vid 19, hemma vid 22, varje vardagskväll. Om jag inte tränat fotboll för du börjar träningen 18.30 och sen åker jag direkt till stallet efterår (vid 20). På helgerna är det långpromenader med hunden, kanske jag kan hinna hästarna innan det blir mörkt, sen ska jag åka och ta in de vid 20-21 oavsett. Jag träffar ju lite folk i stallet och även på fotbollen.

Jag kan personligen inte se hur jag ska orka vara social utöver det. Och det är inget konstigt.

 

[Magiana]

Bara för lite perspektiv - jag umgås knappt med andra människor utöver jobbet (föruom typ Buke, hobbygrupper online och någon internetvän då) För mig är det hel normalt att inte ha fika eller film eller annan umgängestid. Det är helt enkelt inte "Alla" som har stor social umgängeskrets eller kvalitetstid med andra människor.
Sedan är jag i och för sig lyckligast så och det är väl skillnaden, men just denna eviga bild av andra människor som kompletta och fullkomliga sociala varelser med rikt familjeliv och umgänge är inte riktigt sann och inte alltid en utopi heller,@Magiana.

Sedan tycker jag verkligen att du ska gå! I akvariehobbyn möter jag typ till nittio procent män i övre medelåldern, men i och med att vi har intresset gemensamt är det rätt lätt att umgås och prata ändå, även i streaminggrupper och liknande. Jag hade inte haft någonting emot att träffa dem irl och peta på akvarieväxter och bygga hemmagjorda filter någon gång i veckan om möjligheten fanns.
Ge det en chans. Allt att vinna och inget att förlora, som man säger. I värsta fall har du kastat två timmar i sjön.

Jag skiljer på aktivt umgänge och passiv gemenskap. Skillnaden orkar jag inte redogöra för, men jag orkar inte heller prata med människor hela tiden men vill ändå ha folk i mitt liv.

 

[AraSlei]

Min svärmor driver ett stickcafé, det är människor i alla åldrar som kommer dit
Det verkar vara himla mysigt, jag tänkte försöka ta mig dit i höst och lära mig att virka mormorsrutor.

Jag träffar mest människor via hundträningen, och vill man träffa folk som ofta har tid att ses tycker jag att vuxna med utflugna barn/pensionärer är de bästa! Många av mina kompisar i samma ålder +10-15 år hinner sällan träffas för att träna spontant, deras scheman är fulla och det behöver planeras in veckor i förväg.
Älskar mina pensionärspolare som kan träna lika ofta som jag Flera av dem är dubbelt så gamla som jag.

 

[monster1]

Jag skiljer på aktivt umgänge och passiv gemenskap. Skillnaden orkar jag inte redogöra för, men jag orkar inte heller prata med människor hela tiden men vill ändå ha folk i mitt liv.

Jag har folk runt mig nästan jämt. Oftast som passivt umgänge där det mest "råkar" finnas i närheten. Både på arbetet (kontor), i stallet och sedan hemma. Dessutom äter vi oftast hos svärmor (för att hon inte ska vara ensam). Så jag träffar nog mängder av folk. Jag älskar passivt umgänge, att umgås aktivt (dvs göra saker tillsammans) orkar jag bara korta perioder. Sen jag fick eget rum hemma är jag och sambon knappt i samma rum mer än vid måltider och sovtider.

 

[Magiana]

Ja och en del gör faktiskt ingenting alls på sin fritid
Tycker du känna ganska medium i aktivitet..Du pysslar med hus trädgård och rider. Det är helt normalt tycker jag. Men vill du göra mera så håller jag tummarna för dig men tro inte att alla andra är så himla aktiva

Jag tror att de som inte gör något på sin fritid kommer att ångra sig när de blir gamla.

 

[Linn-Nora]

Jag tror att de som inte gör något på sin fritid kommer att ångra sig när de blir gamla.

Fast det behöver inte vara sant. Och att göra något är olika för olika personer
Det behöver inte betyda att man ränner runt och träffar människor eller har organiserade aktiviteter.
Att promenera i sin ensamhet, läsa eller se på tv är också aktiviteter. Jag tycker inte man skall lägga värderingar i dessa. Det är upp till var och en vad som passar.
Sen när man är deprimerad så kan det nog vara bra att komma ut för att komma ifrån hemmet, så är det för mig i alla fall. Men det behöver inte innefatta nåt jättespexigt utan bara att åka handla räcker.
Vad som räcker för dig kan bara du avgöra. Men jag tror du gör gott i att inte jämföra dig med andra

 

[Alexandra_W]

Jag tror att de som inte gör något på sin fritid kommer att ångra sig när de blir gamla.

Jag tror de som är nöjda med sin tillvaro inte kommer ångra sig när de blir gamla. Dvs den som t ex inte stressar för att uppfylla saker som kostar mer än de ger kommer när denne blir gammal inte ångra att hen inte stressade utan såg sina begränsningar.

Att inte göra något eller att göra lite mindre än vad som kräver maximal ork är att ta hand om sig själv både där och då och för ålderdomen.

Så each to its own helt enkelt. Ett av dagens stora problem tror jag är jämförande med dels andra och dels en icke sann verklighet man tror är verklighet. Oavsett om det är att man tror andra har välstädat som i inredningsmagasin eller att man tror alla har ett socialt liv likt det i serien vänner eller, ja du fattar.

Se det som åstadkoms och inte det som inte görs.

 

[Alexandra_W]

Och i ditt fall Magiana så att ta hand om en häst på heltid i veckorna är ju att ha fyllt fritiden. Och ungefär vad de flesta med jobb och häst orkar.

 

[mandalaki]

Jag tror att de som inte gör något på sin fritid kommer att ångra sig när de blir gamla.

Äsch, ånger tror jag är en personlighetsfråga, inget som hänger exakt ihop med konkreta händelser. Är man en person som har lätt för att känna ånger finns det säkert massor att ångra på ålderdomen. Är man inte en sådan person så kanske man nyktert konstaterar att "okej, jag gjorde väl det jag kunde JUST DÅ".

Du är ju dessutom sjuk! Då är det ingen idé att ångra något. Jag kan inte ångra allt jag inte kunnat göra pga min kroniska migrän - för jag har ju bara inte kunnat göra det.