Jag tycker också att drömjobb är ett svårhanterligt ord. Ett jobb är en nödvändighet. Det tar udden av drömmandet rätt rejält, tycker jag.
Jag tänker mig nog att drömmar är orealistiska, annars kvalar de inte riktigt som drömmar.
Men jag är inte heller en person som tnker eller lever med mål i sikte heller. Jag är tvärtom lite rädd för mål och drömmar, med en stark känsla av att de nedvärderar nuet. Jag vill heller inte "lida" nu för att nå ett mål sen. Jag vill ha trevligt nu!
Men jag är inte riktigt med på varför en nödvändighet inte också kan vara en dröm? Man måste ju ha någonstans att bo, t ex, men det hindrar inte att man kan drömma om ett visst boende.
Jag är nog din motsats när det gäller drömmar - utan långsiktigt mål så tappar jag helt motivationen och deppar ihop, nuet känns meningslöst om det inte leder nånstans. Jag kan gärna ”lida” nu för att nå ett mål sen. Hur man t ex kan få klart en avhandling utan att ha en enda dag där man inte tycker det känns mindre kul, men jobbar på ändå för att man faktiskt vill (eller måste) bli klar nån gång vet jag inte riktigt.
Att alla drömmar ska vara orealistiska håller jag inte med om. Tvärtom trivs jag bäst med realistiska drömmar.
När det gäller trådens fråga, så har jag mitt drömyrke. Jag kan inte tänka mig något arbete jag hellre skulle vilja ha. Jag är precis där och gör precis det jag vill göra, har stor frihet och gör sånt jag tycker är roligt och viktigt.
Rent konkret så är jag forskare (70%) och universitetslärare (30%). Undervisningen är en kurs med 350 studenter, som går två gånger per år. Jag är kursansvarig och kan bestämma innehåll och upplägg efter eget huvud, sen får jag ett lärarlag som hjälper mig att verkställa enligt plan. Det är ett privilegium, tycker jag, att få 700 unga människor varje år som är där för att lära, och där jag kan välja det kursinnehåll och den literatur som jag tycker de har störst nytta av. Forskningsdelen av min tjänst gör jag där och när jag själv vill, och jag bestämmer själv vad jag vill forska om.
Mitt långsiktiga mål är i första hand att fortsätta ha det så bra som jag har nu! Också enormt skönt att många år med dålig/ingen lön, osäkerhet och mycket obetald övertid har gett utdelning, att slippa leva i ovisshet om jag kommer kunna fortsätta i yrket eller inte.