Heja aurora

Fast det är också utbildning utan ödmjukhet som drivit fram rovdriften vi idag driver på planeten. Hade vi aldrig kommit så långt inom vetenskapen så hade vi inte haft möjlighet att förstöra planeten på det sätt vi gör. Vi är helt enkelt för giriga, egoistiska och kortsynta för att ha den kunskap vi har utan att döda oss j själva
Samtidigt har vi ju många gånger förstört ekosystem i den lilla skalan. Tror tex Grekland har råkat ut för det i forntiden, avskogning. Och alla arter vi utrotat även före industrialiseringen, europeiska lejon osv.

Så med den typ av befolkning vi har just nu skulle vi nog kunna förstöra stora delar av jordklotet även utan utbildning antar jag. Iofs dock snabbare kanske utrota vår egen kultur på den platsen dock pga avsaknad av transporter.

Andra djurslag har också lyckats förstöra/förändra ekosystem.
 
Kanske men jag tror snarare det är religionen som alltför ofta lär ut att människan står över andra varelser och liknande saker
Ja brr.

Samtidigt vet jag inte om det är religion så mycket som fanatism/fanatisk ideologi, oavsett inom vad (socialism, marknadssystemet, religionen) istället för att vara lite pragmatisk och ljummen.

Många religioner och politiska system börjar ju ändå med något i stil med -vi ska vara snälla mot varandra och dela allt/guden är god mot de snälla. Men slutar i -om du inte lyder så stenar vi dig utanför stadsporten.

Religionerna skulle ju inte fått idén att människan är bättre om inte någon hade skrivit att människan var bättre i den -och inte vilken människa som helst heller. (att någon är bättre finns ju även i de allra minsta systemen -om jag äter X är jag lite bättre än osv)

Det är ju inte mycket kristna värden över kristna högern om man säger så.
Och IS lär ju också ha plockat och valt en hel del.
 
Det vatten som kommer av att vi återställer vattenlivscykeln genom regenerativt leverne och produktion/konsumtion. Viket vatten vill du att vi ska dricka?



Vad har du för belägg för det? Undrar ärligt om det är annat än ett ad hoc-antagande utifrån samtiden. Jag förespråkar inte alls någon teknokrati utan små, regenerativa och självupprätthållande system. Det går att återgrönifiera öken, bilda bördig jordbruksmark som skapar regn och renar vatten med mycket små medel. Problemet som jag ser det är att den omställning jag tror på är för LITE teknologisk och teknokratisk för att gillas eller få gehör idag.
Ja det är ju så att vi måste försöka helt enkelt eller gå under.

(eller sticka huvudet i sanden och strunta i problemet. Lustigt att alla tänker på barnen i alla andra sammanhang utom detta. Man vill väl inte att ens barn uppleva samhällets kollaps när de är 40 heller, även om de kanske anses sötare nu.)

Därmed inte sagt att man inte såklart kan som sagt jobba med de ekonomiska systemen och spana på hur man gör för att klara en befolkningsminskning utan total ekonomisk kollaps.

Men att vänta med att göra något tills vi blivit färre blir ju väldigt kontraproduktivt.
 
Men hur ska du få människor att sluta anse att det är livsviktigt att byta ut sina prylar typ varje år, ha nyaste mobilen, leka på internet, hälsa på sina vänner i annan stad osv osv. Hur ska du få människor att anse att det är okej att gå ner på kanske 10% av den energiförbrukning de har idag (gissad siffra behövs troligen mycket mer)?
Hur ska du får detta hållbara samhälle att bära sig när vi är så förbenat många så vi redan idag tränger undan alla andra arter och förstör deras habitat om dessutom vi ska bli ca 4 miljarder fler?

Har vi något alternativ till det?
Är det elakt att övertyga folk om att det är coolare att inte byta sina prylar varje år?

Jag har jättesvårt att förstå problemet här, moden svänger ganska snabbt och just detta modet med att ha nytt varje år är ganska just nytt.

Både farmor och mamma hade modet att det var fint att ha kläder och saker i kvalitet, som skickades till lagning. Mormor att spara på saker och återanvända och stoppa strumpor osv.

Åt mindre kött gjorde man också.
 
Jo, absolut har de abrahamitiska religionerna lite snett perspektiv många gånger! Men det är oftast för att de är länkade med kulturer som har sneda perspektiv sen innan. Men det är en historisk hönan-eller-ägget som är lite OT här. Säger alltså inte att du har fel! Men till exempel utövandet av buddhism har stort fokus på människan som oviktig, så det är inte en universell regel.
Sant jag borde specificerat att jag pratade om just ökenrandsreligionerna. Tyvärr har ju kristendomen via Européernas kolonisering satt agendan i stora delar av världen.
 
Har vi något alternativ till det?
Är det elakt att övertyga folk om att det är coolare att inte byta sina prylar varje år?

Jag har jättesvårt att förstå problemet här, moden svänger ganska snabbt och just detta modet med att ha nytt varje år är ganska just nytt.

Både farmor och mamma hade modet att det var fint att ha kläder och saker i kvalitet, som skickades till lagning. Mormor att spara på saker och återanvända och stoppa strumpor osv.

Åt mindre kött gjorde man också.
Det är givetvis inte elakt att försöka få folk att ändra beteendet. Det är ju det mitt första inlägg går ut på.
Jag vet bara inte hur när samhället skriker KONSUMERA i alla lägen. Shopping och konsumtion har nästintill blivit den nya religionen
 
Mindre skördar i övergångsfasen? Säger vem då?
Snarare beständigt mindre skördar, men eftersom det är bra och hållbart för planeten med ekologisk odling och kretsloppstänk, så är det värt det.

Jag har varit KRAV-certifierad jordbrukare sedan 2004, och visst får vi mindre skördar, beständigt, av vissa saker, inkluderande vall. För vissa grödor så mycket som 30%, för annat bara något litet mindre än i s.k. konventionellt lantbruk

Det går heller oftast inte att få riktigt lika höga värden (i termer av av protein innehåll, och energiinnehåll i t.ex. vallfoder eller spannmål, som de som använder konstgödsel får fram i en viss given gröda under samma förhållanden.
Möjligtvis kan en ekologisk lantbrukare som har gott om flytgödsel från nöt eller gris tangera resultaten i det konventionella jordbruket, men på det hela taget nej, det blir mindre skördar.

Det finns massor med jordbruksforskning att läsa, gjord av oberoende akademiska institutioner, t.ex. vårt svenska lantbruksuniversitet. Där finns åtminstone ett par hundra år av forskning samlat från SLU och dess föregångare..

Sedan så har vi oberoende stiftelser och andra NGO:er som t.ex. Hushållningssällskapet, som bedrivit och fortfarande bedriver forskning, växtförädling och även fältförsök, där lantbrukare från hela landet deltar.
Det är verkligen inte så att jordbruksforskning görs av/finansieras av storföretag, det stämmer bara inte. Inte ens i Afrika.

Då och då skrivs det i fackpressen (lantbrukspressen) om andra delar av världen än Sverige och Europa. Några gånger om året brukar det dyka upp temanummer. Jag brukar med stort intresse läsa detta.
Där har man bl.a. kunnat läsa om hur kinesiska (mer eller mindre statliga) företag köper upp odlingsmark i Afrika, och hur småbönder drivs iväg från "sin" mark till förmån för ett industrijordbruk för export/avsalu på världsmarknaden.

Lantbrukarorganisationerna i Sverige har kontakt med lantbrukarorganisationer över hela världen.
Just vi, lokalt här, har fram till att pandemin började, haft ett utbyte med några regionala indiska lantbrukarorganisationer. Småbrukare från Indien har varit här på studiebesök, bott hemma hos oss, och några från oss (inte jag, grannar) har varit i Indien. Utbytet har finansierats via en stiftelse. Utbytet har också inneburit "skräddarsytt" bistånd till våra utbytesvänner.

We Effect, är en kooperativ biståndsrörelse, som har en djup förankring i den svenska lantbruksrörelsen, som jobbar med många projekt för att bistå småbrukare runt om i världen...
https://weeffect.se/vad-vi-gor/
Det går inte att hävda att krav-certifierat jordbruk indikerar att regenerativ odling skulle ge sämre skördar eftersom det inte är regenerativ odling, dvs system som är självbärande. Kravodling är ofta konventionell odling utan gift, lite det sämsta ur två världar för att raljera.

Ja, det finns otroligt mycket intressant jorsbruksmässigt i globala södern, och även här vinner sådana projekt mark, tex SLUs arbete med perenn säd eller agroforestry-system som nu studeras.

Jag läser mycket uppgivenhet i dina inlägg (vet inte om det stämmer såklart) men tycker det är märkligt att förkasta en organisations arbete som är mycket likt en du sedan hyllar (Afrikagrupperna och Vi-skogen). Att återförgröna öken utan artificiell bevattning är inte ens särskilt ovanligt: https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=40781 och vidare länkar. Finns fantastiska projekt både i Afrika, Asien och Mellanöstern. Men självklart är det motigt pga nuvarande strukturer och självklart kommer inte öken (som tidigare varit grön) börja producera höga nivåer av mat från år ett, men just därför blir det ur mitt perspektiv än viktigare att börja anlägga mat- och virkesproducerande ekosystem somdessutom fungerar som habitat till mer än mänskliga medboenden här på planeten nu. ”Den bästa tidpunkten att plantera ett träd är för tjugo år sedan. Den näst bästa är idag.”

Det finns också mycket att hämta från Korean Natural Farming gällande självupprättvålande odling.

Jag menar inte att monsanto är de enda som forskar på jordbruk, jag menade mer att den stora andelen forskning sker på icke-hållbara jordbruksformer precis som du beskriver med kinesiska uppköp i Afrika. Jag menar att det finns många helt fantastiska projekt, däribland de du nämner, som utformar jordbruk som kan fungera i en upphettad värld utan egen fungerande vattenlivscykel och bara om vi tittar där, inte på mainstreammonokulturer där tonvis matjord blåser ut i haven dagligen och årligen, så kan vi få goda modeller och hopp.
 
Så du menar att man med för jorden acceptabla metoder skulle kunna tvinga ut ett rikssnitt på 7450 kg höstvete per hektar? Det tvivlar jag personligen starkt på. För mig känns det lika rimligt som att det är naturligt för en ko att ge 50 liter mjölk per dag.
Nej, jag tror vi kommer behöva lägga om vår kost efter vad jorden kan ge.
 
Att kriminalisera miljöbrott? Vilka av alla miljöbrott som nu pågår är det som ska kriminalisera?
En del av miljöbrotten, t.ex. vissa nya gruvor, massivt industrialiserande för att göra batterier, eller gigantiska vindkraftsparker anses ju av statsmakterna vara fantastiska "gröna" lösningar!

Jag tänker ju mycket ur jordbruksperspektiv, och så länge vi har ett jordbrukssystem som blir allt mer industrialiserat, och extremt beroende av insatsvaror som konstgödsel och bekämpningsmedel blir det inte bättre.

Små enheter, och cirkulära system (utan insatsvaror) innebär faktiskt ofta mindre skördar. Och utan fungerande djurhållning, knappast några skördar alls.

Det just nu frekvent använda buzzordet "regenerativt" betyder för tillfället precis vad som helst.
Det kan betyda plöjningsfria system, som i Sverige kombineras med Glyfosat för att hålla undan ogräs, och en viss andel djurbaserad gödsel för att öka mullhalten.
Eller så kan det betyda ekologisk odling, inkluderande vissa sorters skötselsystem för permanenta gräsmarker (betesmarker), och att varje gård, eller en mindre grupp med närliggande gårdar, samarbetar om lokala resurser.

Storskalig konstgödselanvändning och massiv användning av bekämpningsmedel utan att tänka på jordhälsa, är som att kissa på sig, varmt och skönt för stunden, men efter någon tid, så minskar skördarna därför att jorden inte längre mår bra, bl.a. därför att mullhalten minskar, och att både ogräs, svampar och skadeinsekter utvecklar resistens mot bekämpningsmedlen.

Att skapa bördig åkermark, i synnerhet av öken, är rätt svårt. Det har sällan eller aldrig gjorts utan konstbevattning, och då har den enas gröna åkermark oftast inneburit att någon annan inte fått tillräckligt med vatten till sin odling...

Det mest flagranta exemplet på vad som händer när man avleder vatten för bevattningsändamål är historien om Aralsjön: https://sv.wikipedia.org/wiki/Aralsjön
Måste erkänna att jag blir lite nyfiken, vilka är dina förslag och lösningar?
 
Det är givetvis inte elakt att försöka få folk att ändra beteendet. Det är ju det mitt första inlägg går ut på.
Jag vet bara inte hur när samhället skriker KONSUMERA i alla lägen. Shopping och konsumtion har nästintill blivit den nya religionen
Ser inte det som ett jätteproblem som sagt, det känns som en trend, visserligen en trend som varat ganska länge nu men som börjar bli lite trött.

Sedan är kanske din interaktionsbubbla extra konsumentig kanske? Av mina bubblor är det faktiskt mer lite trötthet på konsumtion som kan börja anas. Där den ena iofs bytt kök, köpt lägenheter och gud vet vad några år men skulle nog kunna vända om det blev på modet. Den andra har då aldrig konsumerat hysteriskt och sticka, virka, väva, laga, cykla har alltid funnits lite, men kommer starkare. (svärmor håller på att sätta upp en vävstol för att väva just mattor av sina trasor)
 
Ser inte det som ett jätteproblem som sagt, det känns som en trend, visserligen en trend som varat ganska länge nu men som börjar bli lite trött.

Sedan är kanske din interaktionsbubbla extra konsumentig kanske? Av mina bubblor är det faktiskt mer lite trötthet på konsumtion som kan börja anas. Där den ena iofs bytt kök, köpt lägenheter och gud vet vad några år men skulle nog kunna vända om det blev på modet. Den andra har då aldrig konsumerat hysteriskt och sticka, virka, väva, laga, cykla har alltid funnits lite, men kommer starkare. (svärmor håller på att sätta upp en vävstol för att väva just mattor av sina trasor)
Min interaktionsbubla är rätt liten. Jag utgår från det jag ser folk bära hem från affärer, vad de slänger på ÅVCn och vad de pratar om. Jag hoppas du har rätt om att den är på väg att försvinna men tyvärr ser jag inga sådana tendenser.
 
Det går inte att hävda att krav-certifierat jordbruk indikerar att regenerativ odling skulle ge sämre skördar eftersom det inte är regenerativ odling, dvs system som är självbärande. Kravodling är ofta konventionell odling utan gift, lite det sämsta ur två världar för att raljera.

Ja, det finns otroligt mycket intressant jorsbruksmässigt i globala södern, och även här vinner sådana projekt mark, tex SLUs arbete med perenn säd eller agroforestry-system som nu studeras.

Jag läser mycket uppgivenhet i dina inlägg (vet inte om det stämmer såklart) men tycker det är märkligt att förkasta en organisations arbete som är mycket likt en du sedan hyllar (Afrikagrupperna och Vi-skogen). Att återförgröna öken utan artificiell bevattning är inte ens särskilt ovanligt: https://skogsforum.se/viewtopic.php?f=15&t=40781 och vidare länkar. Finns fantastiska projekt både i Afrika, Asien och Mellanöstern. Men självklart är det motigt pga nuvarande strukturer och självklart kommer inte öken (som tidigare varit grön) börja producera höga nivåer av mat från år ett, men just därför blir det ur mitt perspektiv än viktigare att börja anlägga mat- och virkesproducerande ekosystem somdessutom fungerar som habitat till mer än mänskliga medboenden här på planeten nu. ”Den bästa tidpunkten att plantera ett träd är för tjugo år sedan. Den näst bästa är idag.”

Det finns också mycket att hämta från Korean Natural Farming gällande självupprättvålande odling.

Jag menar inte att monsanto är de enda som forskar på jordbruk, jag menade mer att den stora andelen forskning sker på icke-hållbara jordbruksformer precis som du beskriver med kinesiska uppköp i Afrika. Jag menar att det finns många helt fantastiska projekt, däribland de du nämner, som utformar jordbruk som kan fungera i en upphettad värld utan egen fungerande vattenlivscykel och bara om vi tittar där, inte på mainstreammonokulturer där tonvis matjord blåser ut i haven dagligen och årligen, så kan vi få goda modeller och hopp.
Det jag är rejält uppgiven över, är hur väldigt många utan relevant utbildning eller mångåriga erfarenheter, anser sig ha järnkoll på hur jordbruk runt hela jorden ska bedrivas, och dessutom vilka fel det finns i det jordbruk som bedrivs i Sverige.

Jag är också gediget trött på folk som läser på nätet om än den ena, än den andra, fantastiska innovationen inom odling, när det egentligen bara handlar om redan kända företeelser, som fått en ny etikett, gärna på engelska.
Ofta, så handlar det "fantastiska nya" om trädgårdsodling, och mer sällan om odling av baslivsmedel som vete och andra spannmål, eller om odling av trindsäd.

Ta det där fantastiska med "agroforestry", alltså att man planterar bärande träd och buskar tillsammans med grönsaksgrödor som exempel.
Om man tittar på planer och förslag för odlingsträdgårdar, som gavs ut i Sverige på 1800-talets slut och framåt 1920 ungefär, av Hushållningssällskapen, så beskrivs det, hur man ska planera trädgården, så att träd, buskar och odlingsbäddar samverkar för att ge lagom skugga och lä, samtidigt som den till odlingsbäddarna tillförda gödningen i form av stallgödsel och kompost, också ger tillskott till de bärande träden och buskarna.
Det finns fortfarande trädgårdar runt mindre jordbruk, som har kvar den här planeringen.
Trädgården som beskrivs i Elsa Beskows böcker om Tant Brun, Tant Grön och Tant Gredelin har en sådan struktur.

När jag hör sådana där ord som "vattenlivscykel" som egentligen inte är begripliga, blir jag bara matt. Vad betyder det egentligen?

Det är fakta, att i kretsloppsbaserade system, där inte konstgödning tillförs, utan stallgödsel används och där mängden bekämpningsmedel är liten eller obefintlig, blir skördarna lägre och mer varierade beroende på årsmånen. I vissa fall mycket lägre, ibland endast något lägre, i undantagsfall större. Arbetsinsatserna som krävs är också ofta större än i konventionellt lantbruk, eftersom bl.a. ogräs måste hackas bort. Man kan inte täckodla en veteåker.
I konventionellt jordbruk, där man tillför konstgödsel, och bekämpningmedel, så försöker man lura till sig högre skördar, och det kan fungera rätt bra och dessutom länge, om man minimerar användningen av konstgödseln och bekämpningsmedel, och dessutom tillför organiskt material för att inte minska mullhalten i jorden.

Så jag förstår fortfarande inte hur skördarna ska kunna bli större i ett nydanande system än i konventionell odling, förutsatt att man odlar konventionellt, men på ett rimligt hållbart sätt? Har du några källor?

Jag vet inte tillräckligt om bra jordbruksmetoder i för mig främmande klimattyper, åtminstone inte tillräckligt för att på detaljnivå kunna uttala mig. Jag har någorlunda koll på jordbruk i Sverige, i synnerhet söder om Dalälven, men det är svårt nog, att ha kunskap om.
Det enda jag med säkerhet kan säga, är att det som fungerar bra på Östgötaslätten t.ex. sannolikt inte är en bra metod i Etiopien, och vice versa.

Afrika grupperna har sina rötter i stöd till de marxist-leninistiska motståndsrörelserna i huvudsakligen Angola och Mocambique och var gediget testuggande tungkommunistiska på den tiden. För mig är därför den organisationen gediget belastad. Den må ha övergått till att bli en biståndsorganisation bland andra, men jag kan nog inte riktigt komma över dess tidiga historia.

VI-skogen stöder jag med gåvor sedan ett tjugotal år tillbaka, men jag har väl inte dissat enskilda projekt, utan snarare ifrågasatt tron på förenklade lösningar av svåra problem.

Jag tror att dina kunskaper om KRAV-odling, och det kretsloppstänkande som finns där är dåliga. På webben förekommer mycket desinformation, som ofta har sin grund i okunskap, eller har sin grund i information från i första hand Amerikanska källor, som berör förhållanden på andra ställen än i Sverige.

Egentligen har KRAV:s principer hela tiden handlat om sådant som idag ibland kallas för regenerativt jordbruk, alltså odlingsjordar i balans och att resurser för att bruka jorden kommer från den egna gården eller att resurser delas och tas fram tillsammans av en mindre grupp med näraliggande gårdar. Åtminstone för oss som av ideologiska, snarare än ekonomiska skäl, har valt att certifiera oss.

Vilka mainstreammonokulturer är det du vänder dig emot?
Jag jobbar inom svenskt jordbruk, och monokulturer förekommer överhuvudtaget inte i svenskt jordbruk. Det fungerar helt enkelt inte, och det har varit känt väldigt, väldigt länge.

Just nu pratas det mycket om regenerativt jordbruk, men, förutom att målet är "god jordhälsa", så spretar i allra högsta grad vad ett regenerativt odlingssystem egentligen är. Antagligen finns det dessutom flera svar på den frågan, beroende på var man är.

Jag skulle gärna vilja ha källor på att det är vanligt med långsiktigt lyckade förgröningsprojekt i ökenområden där man inte endera jobbat med avsaltning av havsvatten för bevattning, eller avlett hela eller delar av floders eller sjöars vatten, och inte heller byggt dammar.

Jag förstår inte riktigt sista stycket?

Var menar du att det huvudsakligen bedrivs forskning på jordbruk i "icke hållbara system"? Vad har Monsanto (numera uppköpt av Bayer) att göra med oberoende lantbruksuniversitet?
 
Måste erkänna att jag blir lite nyfiken, vilka är dina förslag och lösningar?
Hur menar du?

I princip så tror jag att vi måste ändra vårt samhällssystem i form av idéerna om evig tillväxt. Både ekonomiskt i form, och i form av befolkningstillväxt.
När vi ändrat normerna, så kan vi sluta att exploatera jordens resurser på ett ohållbart sätt.

Då i det framtida Utopia, så odlar vi med de ekologiska förutsättningarna, istället för att försöka sätta dessa ur spel genom teknik som riskerar att vara ohållbar.

Jag skulle med glädje delta i en seriös diskussion om hur man ändrar tänkesätt hos människor, så att normen blir något annat än konsumtion, ekonomisk tillväxt, och ett behov av mer människor, för att möjliggöra ännu mer konsumtion och ekonomisk tillväxt...

I vilken ända börjar man?
 
Inte om vi slutar med monokulturer.
Alltså vad har det med saken att göra. Monoulturer är det effektivaste sättet att tvinga ut mycket mat ur jorden om än med negativa konsekvenser. Hur ska du öka produktionen genom att skapa ett sjukt mycket mer arbetarintensivt jordbruk som garanterat ger långt mindre än de där ca 7,5 tonen/hektar av höstvete som var snittet i Sverige år 2020.
 
Hur menar du?

I princip så tror jag att vi måste ändra vårt samhällssystem i form av idéerna om evig tillväxt. Både ekonomiskt i form, och i form av befolkningstillväxt.
När vi ändrat normerna, så kan vi sluta att exploatera jordens resurser på ett ohållbart sätt.

Då i det framtida Utopia, så odlar vi med de ekologiska förutsättningarna, istället för att försöka sätta dessa ur spel genom teknik som riskerar att vara ohållbar.

Jag skulle med glädje delta i en seriös diskussion om hur man ändrar tänkesätt hos människor, så att normen blir något annat än konsumtion, ekonomisk tillväxt, och ett behov av mer människor, för att möjliggöra ännu mer konsumtion och ekonomisk tillväxt...

I vilken ända börjar man?
Jag menade bara att du slog ned så hårt på alla andra förslag i tråden så jag ville veta mer om dina idéer och förslag.

Jag gillar din idé men anser att vi måste börja med koldioxidåtgärder innan vi nått det framtida Utopia, främst kanske för att jag inte riktigt tror på utopior utan snarare på vår förmåga att anpassa oss och att vi måste börja med det direkt. Människor behöver välja hur de lever även på individnivå, påtvingade system mår vi inte så bra i.

Dessutom är det ju så att när vi försöker toppstyra exakt hur någon ska göra någonting blir det ofta knasigt. Men med rätt typer av skatter och subventioner, forskningsgrund kan människor hitta oväntade och fantastiska lösningar.

Att snabbt komma ned till en konsumtion av transport, prylar och mat från vår nivå till 80-talets nivå men med vår teknik skulle minska utsläppen oerhört utan att orsaka speciellt mycket lidande. Det skulle kunna gå på ett par år, sedan fortsätta därifrån.

Men håller med, då måste vi jobba med de ekonomiska systemen.

Hur man ändrar tänkesätt hos människor är ju bara helt enkelt detsamma som ledde oss hit. Marknadsföring, trender, magasin, media, enstaka pekpinnar. Men tråkiga pekpinnar brukar inte leda personer så långt. Det är först när de vill göra något för att de övriga alternativen är omoderna och socialt obekväma som man ändrar sig. Då blir påhittigheten oändlig.
 
Senast ändrad:
Hur man ändrar tänkesätt hos människor är ju bara helt enkelt detsamma som ledde oss hit. Marknadsföring, trender, magasin, media, enstaka pekpinnar. Men tråkiga pekpinnar brukar inte leda personer så långt. Det är först när de vill göra något för att de övriga alternativen är omoderna och socialt obekväma som man ändrar sig. Då blir påhittigheten oändlig.
Problemet är att det inte finns några pengar i den omvända marknadsföringen då det betyder kraftigt minskad konsumtion. Tyvärr rimmar det dåligt med människans gigantiska girighet
 

Liknande trådar

Relationer Hej! Jag är nyfiken på att höra om eran märkligaste dejt ni har varit på :) Jag har varit på några som milt sagt inte riktigt blev som...
2 3
Svar
45
· Visningar
5 177
Senast: Sasse
·
Hej
Samhälle Varför hälsar ni inte på busschauffören? Det har jag funderat på en tid. Eller ganska många gånger då och då under åren. Folk går på...
6 7 8
Svar
151
· Visningar
6 650
Senast: MissFideli
·
Fritid Jag gick med i en Facebookgrupp rätt nyligen, och snart började jag få upp inlägg från den gruppen som alla började "Hej alla! Jag vill...
Svar
5
· Visningar
774
Senast: Lavine
·
Hästhantering Hej, jag har en haflinger valack på tre år! Han har börjat explodera mer och mer de senaste ca 6 månaderna (innan var det inte alls...
Svar
8
· Visningar
1 346
Senast: sorbifolia
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp