Mysgrisen
Trådstartare
Häromdagen, när jag var vid en gammal kyrka och skulle turista lite, så såg jag att det sprang omkring en lös hund. Det såg ut som en terveruens eller nåt sånt. Ingen ägare syntes till.
Mitt mattehjärta började ju såklart klappa lite extra. Vet hur det känns att ha en hund bortsprungen.
Jag ropade på hunden. -Hunden! Ja, hunden! Kom då! Och klappade lite i händerna. Hunden blev superglad över att någon ropade på den, så den kom glatt skuttande.
Jag sa åt den och sitta och den lydde duktigt. Halsband hade den på sig, men ingen bricka eller nåt sånt.
Jag började leda hunden mot turistkontoret, och då kom en dam som jobbade där gående mot mig. Jag pratade med henne om hur vi skulle göra.
Det slutade med att hon ledde iväg hunden till en arbetskamrat, som tack och lov visste vart hunden hörde hemma.
Det var så skönt att hunden kom hem igen!
Mitt mattehjärta började ju såklart klappa lite extra. Vet hur det känns att ha en hund bortsprungen.
Jag ropade på hunden. -Hunden! Ja, hunden! Kom då! Och klappade lite i händerna. Hunden blev superglad över att någon ropade på den, så den kom glatt skuttande.
Jag sa åt den och sitta och den lydde duktigt. Halsband hade den på sig, men ingen bricka eller nåt sånt.
Jag började leda hunden mot turistkontoret, och då kom en dam som jobbade där gående mot mig. Jag pratade med henne om hur vi skulle göra.
Det slutade med att hon ledde iväg hunden till en arbetskamrat, som tack och lov visste vart hunden hörde hemma.
Det var så skönt att hunden kom hem igen!