Bukefalos 28 år!

Hjälp vid skyggning

J

jennypennyphu

Läst tråden nedan om "tramsig häst" men känner att jag behöver skriva en ny. Min fodervärdshäst skyggar och beter sig ibland när vi är ute. Tror att det beror på att hon inte vill fortsätta att gå efter nya vägar hon inte är van att gå efter. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra i de situtationerna?? Jag kan liksom inte avgöra om hon är rädd eller så, men idag drev jag henne ganska fast och hon bara ryggade och försökte svänga undan. Det slutade med att jag fick hoppa av henne och leda henne en bit. Hur pass dumt skulle det vara om jag någon gång gav med mig och lät henne slippa?? Hon är rätt så hög så jag måste se att det finns nån sten eller så som jag kan klättra upp på för att ta mig upp igen och finns inte det och vi är långt hem ifrån så känns det dumt att hoppa av... Är tacksam om någon kan hjälpa mig i mina funderingar!! :confused:
 
Skjønner at hun er et sto. Har det noen sammenheng med brunst? Sto kan jo konstige i de periodene...
 
som hon andra skriver,kan det vara brunst?
annars beter hon sig så der mest för att skoja eller vara elak mot dig,du måste vara bestämd mot henne :confused:karnsje?
 
Jag tror inte att det har med brunst att göra... Upplever mer att hon trotsar mig. Det kanske låter synnerligen konstigt - men hur ska jag vara bestämd? När jag är bestämd från hästryggen och driver henne frammåt med hjälperna fortsätter hon ju bara att svamla...
 
När det gäller att hästar ska skygga och bli tittiga, så anser jag att man tappat dess koncentration på ryttaren/den som leder.

I de lägena så gör jag så hästen återigen är koncentrerad på MIG, och inte omkringstående saker.
Skillnad är ju om hästen blir rädd för vrålande crosscyklar, timmerbilar på den smala grusvägen och dylikt extremt.

Jag anser att hästen ska hela tiden ha koll på MIG, om JAG vill ngt.

Så om hästen håller på och tramsar och skyggar, så är steg ett att "röra" lite på den långa tygeln om vi skrittar, eller "röra" lite på skänkeln för att få koncentration igen.
Möjligtvis kanske använda rösten lite.

Och fungerar inte det, så har jag samma princip som när jag ger en hjälp i ridning. Jag ökar hjälpernas styrka så mkt som behövs.

I vissa fall om det tjafsas och skyggas vidare, så kortar jag tygeln och börjar jobba hästen på tygeln om det är lång tygel. Får dess uppmärksamhet igen genom tex en skänkelvikning, halt eller ngt.
Tjafsas och tittas det i trav eller galopp, är principen den samma, det blir nedsittning och mer krävande dressyrövning. Till hästen på nytt är koncentrerad på MIG.

Jag anser det en STOR säkerhetsrisk att hästen får fara omkring och TOM vända om i tid och otid när man rider!
För åker jag av, så kan jag skada mig.
Kommer hästen lös, kan den skada sig.
Vilket känns onödigt.
Har hästen för ovana att utan anledning kasta om för småsaker, så tillrättavisar jag den.
 
Jag håller fullständigt med dig!! Detta är något som jag och min häst måste få bukt med. Jag vill ju givetvis att hon ska göra som jag "säger". Men när jag sitter på henne tycker jag att det är svårt att tvinga henne. Hon backar och lyssnar inte och det känns som att hon inte alls bryr sig om vad jag gör. Vi är ju helt nya för varandra så detta är troligen ett led i att hon vill testa och se om jag är någon att lita på och jag har lite svårt för att vara bestämd och tuff när jag själv blir lite osäker.
 
Men om du låter hästen få sin vilja igenom, DÅ har du så småningom trubbel!

Jag resonerar som så, att om hästen ska tjafsa, så kan jag sitta hela natten tills den ger sig!
Och har jag försökt på ett sätt som inte funkar, provar jag ett annat.
Så skulle min häst tvärvägra gå åt det håll jag vill, och jag då uppepå ryggen på den känner att nu blir det CIRKUS, nu drar jag i backen, så skulle jag välja att kliva av för tillfället.
Och leda hästen förbi.
Men sedan skulle jag leda den förbi flera ggr, för att sedan återigen sitta upp och RIDA förbi!

Det som är jobbigt och tar tid att få igenom, och som känns som om det är "slöseri med tid" just då, är sådant jag ofta uppfattar som om man i slutänden har hundrafalt igen att man tog sig SÅ mkt tid!

Minns tex när min nu 10-åriga häst var 3 år.
Då fick han för sig att det inte alls gick att kliva över plankorna som vi hade som grind i paddocken. Han ansåg ju att de skulle BORT HELT för att han skulle passera grindhålet.
De låg alltså på backen på ena sidan, och satt uppe i skållan på andra.
En "klivhöjd" på sisådär 10 cm för hästen som löshoppat 1,20 utan problem...

Jag gjorde då helt enkelt som så, att jag bestämde mig för att lära honom att jag inte med VÅLD och spöanvändning tvingar honom att gå där.
Men jag flyttar INTE plankorna!
Så jag bara stod kvar där, och ledde honom framåt, och lät honom inte gå åt sidan eller vända.
Ny "sats" behövs ju inte i det läget.
Vi höll på i några minuter, sedan ledsnade han på tjafset! :D
Så jag tror att jag i det ögonblicket lärde honom:
Stryk får jag inte när jag inte vill, men jag kommer inte undan förrän jag gör som hon säger!

Men samtidigt är jag av den uppfattningen att VISSA saker behöver en BESTÄMD tillrättavisning, och då kan man som ryttare uppepå hästen mkt väl använda spöet ngn gång.
 
Tackar för inlägget!! :)

Jag har varit och ridit idag också, och idag var det faktiskt inga större problem med ställena vi skulle förbi där det var massa tjafs igår. Vad det beror på att det gick bättre idag vet jag inte säkert. Men det kan faktiskt vara så enkelt att ledningen förbi igår hjälpte. Jag tror inte att problemet är ur världen, men det kändes ändå bra att vi nog är på väg i a f :)
 
Kanske du var säkrare för du visste vad du skulle göra, så din pålla kände att det inte var lönt :D :D :D
 
Mitt treåriga varmblodssto är inne i en period av istadighet, hon vill inte lämna gården alls när man ska rida, stannar,backar o.s.v. Hon kan även bli väldigt "rädd" för helt ofarliga stenar och dylikt i skogen som hon bara vägrar att gå förbi fast hon har gjort det massor med gånger förut, åt båda håll! Jag sätter henne i arbete när hon gör så, jag ryggar henne förbi det "farliga" för då är hon mer uppmärksam på mig än på "monstret" bakom stenen. Förr så satt jag av och ledde henne förbi "farliga" saker, då gick hon hur snällt som helst, men sen när jag satt upp och skulle rida förbi samma grej som hon för en minut sen gick förbi utan problem med mig på marken så var det tvärstopp igen... Efter det så sitter jag inte av igen, det hjälpte inte mig i alla fall! Ett till tips är att driva på lite extra där du vet att hon kan bli "rädd", kanske göra lite skänkelvikningar eller andra grejer så glömmer hon kanske av att bli rädd. Om hon blir rädd så var som vanligt, bli inte arg och nojsa inte heller med henne och försök inte prata lugnande för då tror hästen att det verkligen ÄR något farligt och blir ännu mera rädd! Och BERÖM massor när hästen går förbi!! Låt hästen själv komma på att det inte är något farligt. Lycka till!
 
En gång fick jag lära mig att såna där problem sitter mellan öronen på ryttaren. Bara du väl bestämt dig för att det här ska gå , kosta vad det kosta vill så går det mycket bättre. Min pålle var också så där och då kom jag ihåg vad min tränare sagt. Behöver jag säga mer... :banana:
 
Mmm, det kan ju hända att detta med att hoppa av och leda inte hjälper i en annan situation eller vid ett annat tillfälle... Då ska jag komma ihåg dina ord - försöka i a f ;)
 
Kanon! :)
Då har du ju beviset på att du agerade rätt gången innan!
Hoppas det kommer fungera med din häst nu!
Jag håller tummarna!
 
Jag tycker att du borde funderar på varför hon gör så, i stället för att försöka hitta lösningar för att få henne att sluta.

Hon kanske har ont nånstans?
Ledarskapet är kanske inte befäst, dvs hon litar inte på dej?

Det är väldigt sällan hästar gör något "bara för att tramsa". Och jag tror inte att hon kommer att få större förtroende för dej bara för att du plockar fram spöet.

Ut och gå med henne, lär henne att lita på dej och få henne igenom kollad noga så att hon inte har ont nånstans.

Du får inte hennes repekt och förtroende förrän du förtjänar det.

/ Zofia
 
Vissa hästar är tittiga och visst kan man jobba med att arbeta bort detta, men i grunden tillhör det hästens personlighet. Jag tittade på en uppvisning av två polishästar nyligen, varav den ena var jättetittig och den andra ko lugn, och de är väl tränade om någon. Men problemet är när ryttaren ger sig eller snarare låter hästen komma undan med skyggningen. Även om hästen tränas så kommer den ändå aldrig bli som "otittiga" hästar.
 
Jag har funderat i dessa banor och kommit fram till följande: :idea:

För det första: jag plockar inte fram spöet. Det har inte ens varit ett alternativ för mig. Med denna pålla är det dessutom så att det är väldiga problem med spön så hon får inte ridas med spö överhuvudtaget.

För det andra: vi känner inte varandra så bra än, och jag tror definitivt att vi inte har klurat ut vem som bestämmer än, d v s inget bra befäst ledarskap från min sida. Jag har sagt detta till hennes ägare, som är mycket hästkunnig enligt andra, och bett henne hjälpa mig med hur jag ska jobba med detta... men hon rycker på axlarna och säger att det kommer naturligt om jag bara inte visar mig osäker mot henne. :confused:

För det tredje: jag har kännt igenom henne varje dag jag varit med henne nu och ännu inte hittat något spår av att hon skulle ha ont någonstans.

För det fjärde: jag tror att hennes tramsande, hon försökte idag igen, handlar om att hon är så van att gå efter samma vägar i skogen att hon inte riktigt tycker att det är bra när jag vill gå andra svängar... Vanans makt är stor :)
 
Jag tror också att det mycket väl kan vara så att hästen propsar på att gå samma vägar som hon brukar, av gammal vana. Jag red en riktig gammal "räv" förut, ett äldre ponnysto som stått på samma gård i massor av år. Hon visste klart vart hon ville gå när vi var ute. Om hon tyckte att vi ridit färdigt styrde hon mot den kortaste vägen hemåt, och verkade bli förvånad om jag hade en annan uppfattning. Men hon var inte bråkig, det var mest "är du säker på att vi ska ditåt? OK, men annars ligger ju gården åt andra hållet.." typ. :smirk:
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Jag är inne i ännu en (egentligen flera) omgång i vården och jag känner mig i sånt jävla underläge rent ut sagt. Som att ingen lyssnar...
2
Svar
27
· Visningar
2 493
Senast: Hazel
·
Hästhantering Hej! Vill varna för lång och rörig text... Gör ett sista desperat försök att få någon hjälp. Vill börja med att säga att hästen i...
3 4 5
Svar
81
· Visningar
11 595
  • Artikel
Dagbok Jag tänkte ge mig själv en utmaning. Får se om jag tänker anta den… 😉 Jag tänkte att jag skulle skapa ett utrymme där jag bara fokuserar...
Svar
9
· Visningar
1 122
Senast: cassiopeja
·
Hästhantering Någon här som haft en väldigt nervös och osäker häst? Blev det bättre? Varning för lång text: Köpte min dam i februari, känslig men...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
13 188

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp