Högskoleprovets orddel. Hur många ord klarar du?

[Efwa]

Hade aldrig hört ordet hedonist förr. Hedning och liknande men inte detta ord. Och som många andra så har jag redan glömt vad det betyder.

Emencipera har jag bara hört på engelska och inte riktigt då heller fattat vad det betyder. Annars fick jag rätt på de andra.

 

[Badger]

Det vete sjutton om jag skulle klara det idag När jag gjorde det sista gången fick jag 1,8 men då var hjärnan fräsch och hade inte nosat på väggen ett antal gånger...

1,8 också, sista gången jag gjorde det. Men skulle inte våga göra det igen, speciellt inte om de gjort om matten.

 

[Valerianovna]

20/20 Upplevde det som lätt i år. Flera av de ovanligare orden är anglicismer eller så lika sina engelska motsvarigheter att de inte orsakade några problem för mig. Andra år har jag haft det svårare eftersom ordassociation på svenska inte är min starka sida.

 

[Badger]

Ja herregud vad jag önskar jag haft mer(bättre?) engelska tidigare i skolan, det hade underlättat så mycket nu när vi har engelsk litteratur på högskolan och jag verkar inte vara ensam om att känna så.

Om det även är så inom det svenska språket måste det verkligen vara tufft som student,

När vi pluggade började de precis fasa ut texter på tyska och franska. Det var liksom tydligen menat att man om man läste historia skulle kunna plöja en text på något av de språken också. Det dök upp enstaka -vore bra om du läste den här också, titlar på tyska och franska till och med på ekonomi. Så det har ju verkligen ändrats sedan 40-talisterna läste på universitetet.

 

[startpompe]

När vi pluggade började de precis fasa ut texter på tyska och franska. Det var liksom tydligen menat att man om man läste historia skulle kunna plöja en text på något av de språken också. Det dök upp enstaka -vore bra om du läste den här också, titlar på tyska och franska till och med på ekonomi. Så det har ju verkligen ändrats sedan 40-talisterna läste på universitetet.

Oj ja då känns ju verkligen engelska lätt i jämförelse!

 

[Badger]

Fast ingen klagar väl på "dagens ungdom".
Däremot är många samstämmiga i kritiken mot skolväsendet.
Elever lämnar grundskolan med bristfälliga förmågor i ex,vis läsförståelse. De läser för lite helt enkelt

Klaga på läroplan och lärarutbildning. Inte på eleverna.

Nej men jag tror ganska många klagar på dagens föräldrar om man ser artiklar i dagspressen. Tex att nästan inga läser godnattsaga, vilket är så otroligt viktigt, för sina barn längre. Medan nära alla gjorde det på 80-talet.

Eller tex att alla är väldigt villiga att skjutsa till fotbollsträning men väldigt många blir rejält arga över att barnen har läxor. Tidsåtgången måste ju vara mindre på det senare än på det tidigare. Föräldrar verkar ju lägga mer uppmuntran och entusiasm runt fritiden än skolan.

 

[Badger]

Ja, jag tycker snarast synd om (många) av dagens ungdom som faktiskt inte får med sig ordentliga verktyg från skolan. Det är inte schysst att gå ut ett teoretiskt gymnasium med bra betyg och sedan få veta på universitetet att ens kunskaper inte räcker till för normal ingångsnivå.

Exakt och de kämpar ju tydligen faktiskt mycket hårdare än vi gjorde, för sämre resultat. Varje kunskapsgnutta de får måste de slåss för och göra arbeten för osv. För att inte tala om betygsångesten, och att inte bara kunna rita, räkna, plugga för höga betyg utan även kunna prata prata prata. De delar fyra klasser på en uppsättning historieböcker. Medan vi kunde få läsa en bok, som vi faktiskt fick med oss hem och låna av skolan, för samma kunskap. Det är orättvist

(Jag som alltid kunnat babbla och haft svårare att få in årtalen tycker ändå det är orättvist, att plugga må vara lättare för vissa än för andra, men babbla är faktiskt det också.)

Eller bara en sådan sak som att de inte får lära sig skriva med penna ordentligt och de får inte lära sig använda tangentbord alls. Sedan är 1/3 av skrivuppgifterna med penna och 2/3 med tangentbord, då de kör in en klassuppsättning laptops, och de kan inte använda någotdera effektivt. Halva tiden går åt till att leta bokstäver på tangentbordet eller långsamt försöka forma bakvända bokstäver med en penna. + att de aldrig får med en bok hem att läsa i lugn och ro utan måste stressläsa i klassrummet eller får med hem ett blad. Eller bara veta att de har prov, men inget material att plugga med. (Ja jag borde lära barnet skriva på tangentbord såklart, men jag försöker lära ut att använda penna just nu. Men hur kan de göra så?)

 

[Badger]

Och då har vi ju en superbra lärare. Men de är ju bakbundna av läroplan och läromedel och tidigare lärares följande av läroplan.

Så det är ju inte konstigt att de jobbar jättehårt, får lägre på Pisa och mår sämre´i tonåren. Det är liksom antagligen svårt och ångestfyllt att producera all fakta själv och resonera utifrån google varefter detta resonerande sedan ska betygssättas.

 

[MiaMia]

Absolut men jag sticker också ut hakan lite och säger att har en ordentliga problem med högskoleprovet så kan fortsatta studier bli tuffa.

Jo det är klart. Menade mest att det ligger inte i provets uppgift att avgöra det.
Sen kan en ju ta det som viss indikation inför sitt beslut om en ska påbörja en utbildning, satsa på extra förberedelser, eller rikta in sig på andra jobb...

 

[Lobelia]

Jag har bara gjort högskoleprovet en gång men minns det som att man hade väldigt kort tid på sig på orddelen. Knappt att man hann tänka alls. Det är ju väldigt stor skillnad mot här när man vid behov kan fundera på varje ord..

För mig var det den del som hade mest generöst med tid de gånger jag gjort högskoleprovet. Flertalet ord behövdes ingen direkt eftertanke för mig - jag tvekade på 2 ord och lyckades få rätt på dem också. Däremot var andra delar av högskoleprovet en katastrof med på tok för lite tid.

Det är på gott och ont inbyggt i testet, att det är begränsat med tid.

 

[Lobelia]

Absolut men jag sticker också ut hakan lite och säger att har en ordentliga problem med högskoleprovet så kan fortsatta studier bli tuffa.

Nja, högskoleprovet mäter förmågan att lösa just provet, de flesta kan träna upp förmågan genom att övning. Kanske inte få alla rätt, men några tiondelar eller en halv poäng är knappast direkt svårt att höja sig genom att plugga. Och inte blir man bättre ägnad åt högskolestudier. En annan svaghet är att alla delar att olika delar av testet mäter färdigheter för olika utbildningar. En humanistisk utbildning har mycket lite nytta av de matematiska delarna av provet.

 

[Badger]

Nja, högskoleprovet mäter förmågan att lösa just provet, de flesta kan träna upp förmågan genom att övning. Kanske inte få alla rätt, men några tiondelar eller en halv poäng är knappast direkt svårt att höja sig genom att plugga. Och inte blir man bättre ägnad åt högskolestudier. En annan svaghet är att alla delar att olika delar av testet mäter färdigheter för olika utbildningar. En humanistisk utbildning har mycket lite nytta av de matematiska delarna av provet.

Förmågan ökar också genom utbildning och ålder dock. Tex det är ju sannolikt att du får bättre sista året i gymnasiet än första tänker jag.

Men det kanske vrids av att folk verkar plugga till det och gå kurser om det osv.

 

[Gabby_Ossi]

Förmågan ökar också genom utbildning och ålder dock. Tex det är ju sannolikt att du får bättre sista året i gymnasiet än första tänker jag.

Men det kanske vrids av att folk verkar plugga till det och gå kurser om det osv.

Jag gjorde högskoleprovet två gånger, en gång sista året i gymnasiet och en gång efter studenten. Fick 1,7 första gången utan att direkt träna så tänkte att andra gången visste jag ju lite mer vad som väntade och borde kunna förbättra mig lite. Men då fick jag 1,6 eftersom jag inte hade plugg/provvanan inne på samma sätt utan bara hade jobbat med hästar sedan studenten.

 

[Lobelia]

Förmågan ökar också genom utbildning och ålder dock. Tex det är ju sannolikt att du får bättre sista året i gymnasiet än första tänker jag.

Men det kanske vrids av att folk verkar plugga till det och gå kurser om det osv.

Givetvis ökar förmågan genom utbildning, men det är långt mer effektivt med utbildning på just högskoleprovet.

 

[Lattematte]

Nja, högskoleprovet mäter förmågan att lösa just provet, de flesta kan träna upp förmågan genom att övning. Kanske inte få alla rätt, men några tiondelar eller en halv poäng är knappast direkt svårt att höja sig genom att plugga. Och inte blir man bättre ägnad åt högskolestudier. En annan svaghet är att alla delar att olika delar av testet mäter färdigheter för olika utbildningar. En humanistisk utbildning har mycket lite nytta av de matematiska delarna av provet.

Håller inte med dig. Goda kunskaper i matematik/logik grundar för gedigna C- och D-uppsatser i humanistiska ämnen. Många studenter förstår inte hur ett logiskt resonemang förs, eller hur hur man presenterar sitt material i rätt ordning. De som behärskar grunderna i matematiskt tänkande gör inte de misstagen.

 

[Lobelia]

Håller inte med dig. Goda kunskaper i matematik/logik grundar för gedigna C- och D-uppsatser i humanistiska ämnen. Många studenter förstår inte hur ett logiskt resonemang förs, eller hur hur man presenterar sitt material i rätt ordning. De som behärskar grunderna i matematiskt tänkande gör inte de misstagen.

Jag kanske får omformulera mig, olika delar av provet är olika viktiga beroende på utbildning, inte att det är helt obetydliga. Jag vet flera som inte har något vidare poäng i matematik och logik som klarat humanistiska studier utmärkt, men ingen som klarat en teknisk utbildning som är kassa på den delen.

 

[MJLee]

Hade en lärare när jag pluggade på en internationell skola i Kenya. Hon (amerikanska) berättade att när hon läste på universitet hade hon en professor som, vid en felstavning/grammatikfel, slutade läsa och studenten fick ett stort rött F.

Pga demografin här på buke är det inte konstigt att just orddelen är den de flesta har relativt lätt för eftersom ordförståelse är något de flesta använder i sitt dagliga arbetsliv. Mattedelen gissar jag inte är lika relevant för de flesta och inte något man använder i det dagliga livet och därmed något de flesta försämrats på - ja förutom jag som inte kan försämras eftersom jag redan under skoltiden inte var under isen utan slog knäna i botten

 

[Mineur]

Även jag fick full pott och tyckte det var ovanligt lätt. Upplevde också att jag hjälptes mycket av engelskan, tänker då främst på emanciperad och alternera. Däremot höll samma engelska på att fälla mig när det kom till vital - på engelska använder jag främst det ordet i betydelsen "viktig" så det var ju tur att det inte fanns som svarsalternativ