Hundvakt - veterinärkostnader

[mandalaki]

Hon pillade upp en halv kvadratmeter stavparkett i ett obevakat ögonblick och gnagde på kanterna. Tog max fem minuter. Det var ett riktigt pussel att få ihop efteråt!

Jösses

 

[Alexandra_W]

Sen tenderar ju vissa hundar transformeras på bortaplan. Min skulle hemma aldrig hoppa upp på bordet. Aldrig nånsin. Sno allt (det är mycket, stor hund) som han når med nosen - ja. Hoppa upp - aldrig.

Första gången han var hos ett ex så när vi skulle äta undrade han om vi skulle stänga in hunden när vi dukade. Nej sa jag, behövs inte, ställ bara köttbullarna mitt på bordet så han inte når.

Tre minuter senare tjuter exets barn av skratt och "Alex, Alex! Viktor står på bordet och äter upp alla köttbullarna!"
Och det gjorde det förbannade djuret. Inte bara med frambenen utan han hade hoppat upp på bordet och stod där och slafsade i sig det sista ur skålen. Viktor är en stor riesenschnauzer.

På natten pinkade han på golvet. Han är rumsren och har aldrig vare sig förr eller senare haft några olyckor.

Så. De beter sig inte alltid som hemma heller...

 

[tuaphua]

En av mina förra hundar hoppade upp på bordet och snodde mat ur kastrullen när min dåvarande inneboende försvann 2 min för toa eller likn. Hon sket också i om han vrålade på henne och upprepade flera ggr.
Jag kunde ställa en tallrik mat på golvet och vara borta 20 min utan att hon rörde min mat.
Jag blev helt chockad när jag såg vad hunden gjorde mot honom.
Det har dock aldrig upprepats efter att jag gick in och tog henne på bar gärning. Varken för honom eller någon annan.
Det skulle jag givetvis inte bli arg på honom för. Han kunde inte hund och hon var en smart, liten överlevare.
Det var jag som bad om ursäkt och gjorde ny mat.

 

[tuaphua]

Kom på att jag faktiskt fått veterinärräkningar pga hundvakt.
Min dåvarande sambo var snäll och gick ut med hundarna när jag jobbade borta och han hemifrån.
När de kom ur hissen hade ena hunden blivit rädd och försökt rusa tillbaks in i hissen. Han hade släppt dörren och hann inte få tag i den innan den slog igen på hennes ena baktass. Hon var strl 3,5 kg och bröt en tå.
Det var många turer till vet efter det IOM att det inte läkte som det skulle.
Hunden var försäkrad med fast självrisk. Så det blev bara några tusen.

Det hade förmodligen inte hänt med mig. Jag hade sett till att de var ute helt och vaktat dörren tills den stängts sas.
Men jag tyckte iaf min hund och mitt ansvar och tackade nej då han ville betala.
Han fick absolut ta hand om hundarna igen IOM att han lärde sig något.

 

[hastflicka]

Är det en vuxen hund? Att valpar knaprar på skor etc vet man ju om. Men glasögon?
Kan hunden äta allt?

Hon var ungefar aret da det hande ... och skulle formodligen ( men inget ar sakert med odagan som jag inte litar pa for ett ogonblick) inte sno glasogon nu. Hundvakten var i mitt hem ... med oerhort overtydliga instruktioner, men trodde att jag overdrev och att det inte alls var sa illa som jag sa.

Hon har ett underligt innlarnings monster. Hon lar sig liksom en sak i taget ... och transfererar inte kunskapen till nya saker. Oh jag forstar, jag far inte stjala just de glasogonen fran det har bordet ... men om de ligger pa det andra bordet maste det vara okay. Eller om det inte ar glasogon utan harklammor ar det ju helt klart nagot helt annorlunda

Har matte sagt "Leave it!" sa tar hon det INTE sa lange det ar pa samma stalle, vare sig det ar kottbullar, en skinkmacka, eller hennes mat. Jag kan stalla nagot framfor nosen och saga "Leave it" och ga darifran och hon skulle sitta och stirra pa det i timmar och absolut inte rora det, men har jag inte sagt att hon inte ska ta nagot (det racker med att jag lite tyst sager hennes namn, "Di-di" och skakar pa huvudet nar hon tittar pa mig och just den saken, just dar, later hon bli)
Det ar lite likadant i lydnad, att hon lar sig en sak pa det har stallet och har svart att tranferera kunskapen till ett annat stalle. Att springa ut och runda en kon skulle inte vara svart att lara henne, men i IPO ska hon springa rakt ut pa ett falt utan nagot synligt att springa mot och DET ar SVART. Hon blir sa oerhort forvirrad .. "Men jag FORSTAR verkligen inte".

Man blir en jäkel på att alltid plocka undan allt som ligger ovanför noshöjd (när hunden står på bakbenen).

Min förra hund, född 1994, åt till och med upp parkettgolvet, så jag har levt med undanplockat hem sedan dess. Att inte låta saker ligga framme sätter sig i ryggmärgen.

De sista åren stal hon dock inte så mycket, så vi blev lite förslappade. När nuvarande äldsta hund var valp förolyckades därför sista kapitlet i en deckare som jag nästan hade läst färdigt och ett manuskript med anteckningar i kanten innan vi skärpte till oss igen. Men nu för tiden stjäl de mest mat, blomjord och ullstrumpor. Men bara om de kommer åt, så det sker ganska sällan.

Diva pillade bort en golvlist nar hon var runt aret som hon at upp en forsvarlig bit fran.

Numera stjal hon mest papper for att ata ... och kommer rusande med baby klader som ligger framme och ger mig med en min av att, "Vilken TUR att jag hittade det har ... se hur duktig jag ar!". Strumpor och (kanske, det ar lange sedan nagon glomde) underklader ater hon dock om det inte ar undanplockat eller man inte ar dar for att ta emot nar hon kommer med det ... aven baby strumpor (hur hon vet att det ar just strumpor nar det ar till babyn ar for mig en gata, men hon kommer inte med baby strumpor, de ater hon direkt.)
Numera ater hon mest sadant som man inte kunnat gissa att hon skulle kunna tanka sig att ata eller sadant men inte visste fanns da jag ar en hejare att spana av vad som ar atligt enligt henne.
Ett gammalt burklock som hon hittade i jorden pa tomten (metall med nagon plastfilm over) och nagon gammal plast grej slank ner nyligen for bitar av det hittade jag for ett tag sedan (jag hittade det nar det kom ut igen) men annars ar det mest jord och mina bar och tomater jag svar over att hon ater upp numera

 

[Gnist]

När jag läser den här tråden känner jag mig väldigt tacksam för att jag har helt normala hundar oavsett ras, som i tidig ålder fått lära sig vad man får och inte får göra

 

[stjarnhimmel]

Hon var ungefar aret da det hande ... och skulle formodligen ( men inget ar sakert med odagan som jag inte litar pa for ett ogonblick) inte sno glasogon nu. Hundvakten var i mitt hem ... med oerhort overtydliga instruktioner, men trodde att jag overdrev och att det inte alls var sa illa som jag sa.

Hon har ett underligt innlarnings monster. Hon lar sig liksom en sak i taget ... och transfererar inte kunskapen till nya saker. Oh jag forstar, jag far inte stjala just de glasogonen fran det har bordet ... men om de ligger pa det andra bordet maste det vara okay. Eller om det inte ar glasogon utan harklammor ar det ju helt klart nagot helt annorlunda

Har matte sagt "Leave it!" sa tar hon det INTE sa lange det ar pa samma stalle, vare sig det ar kottbullar, en skinkmacka, eller hennes mat. Jag kan stalla nagot framfor nosen och saga "Leave it" och ga darifran och hon skulle sitta och stirra pa det i timmar och absolut inte rora det, men har jag inte sagt att hon inte ska ta nagot (det racker med att jag lite tyst sager hennes namn, "Di-di" och skakar pa huvudet nar hon tittar pa mig och just den saken, just dar, later hon bli)
Det ar lite likadant i lydnad, att hon lar sig en sak pa det har stallet och har svart att tranferera kunskapen till ett annat stalle. Att springa ut och runda en kon skulle inte vara svart att lara henne, men i IPO ska hon springa rakt ut pa ett falt utan nagot synligt att springa mot och DET ar SVART. Hon blir sa oerhort forvirrad .. "Men jag FORSTAR verkligen inte".



Diva pillade bort en golvlist nar hon var runt aret som hon at upp en forsvarlig bit fran.

Numera stjal hon mest papper for att ata ... och kommer rusande med baby klader som ligger framme och ger mig med en min av att, "Vilken TUR att jag hittade det har ... se hur duktig jag ar!". Strumpor och (kanske, det ar lange sedan nagon glomde) underklader ater hon dock om det inte ar undanplockat eller man inte ar dar for att ta emot nar hon kommer med det ... aven baby strumpor (hur hon vet att det ar just strumpor nar det ar till babyn ar for mig en gata, men hon kommer inte med baby strumpor, de ater hon direkt.)
Numera ater hon mest sadant som man inte kunnat gissa att hon skulle kunna tanka sig att ata eller sadant men inte visste fanns da jag ar en hejare att spana av vad som ar atligt enligt henne.
Ett gammalt burklock som hon hittade i jorden pa tomten (metall med nagon plastfilm over) och nagon gammal plast grej slank ner nyligen for bitar av det hittade jag for ett tag sedan (jag hittade det nar det kom ut igen) men annars ar det mest jord och mina bar och tomater jag svar over att hon ater upp numera

Jag skulle vara rädd att något fastnar i magen? Och att hon blir dålig?

 

[hastflicka]

Men hur kan man ens passa en sådan hund, om den till och med äter glasögon ??? Det låter ju som det enda ställe som funkar helt riskfritt är en helt TOM hundgård.

@hastflicka Jag tänker som @bettysmatte. Hur ser det ut hemma hos er, om hunden kan tänkas äta precis ALLT?

Jag skulle ALDRIG lamna Diva till en hundvakt som hade henne i sitt hem ... Den hundvakten kom hem till oss, och trodde inte att det kunde vara sa illa som jag sa. (alternativt att hon skulle minsann kunna fixa det, for att hon trodde att problemet var mitt och inte hundens ... dar ar forklaringarna lite oklara)

Det ser ut som i ett vanligt hem med vissa prydnadssaker och annat ... det halls dock mycket battre undanplockat an i de flesta hem. Har jag sagt att ljuset som star pa prydnadsbordet ar "leave it" sa ar det alltid sa. Lagger jag en bunt papper (rakningar eller sa) pa matbordet eller kaffe bordet ar det en helt annan sak.

 

[hastflicka]

Jag skulle vara rädd att något fastnar i magen? Och att hon blir dålig?

Hon har varit innlagd for observation tva ganger over natten for att nagot fastnat. Tursamt nog har det kommit ut den naturliga vagen efter att de pumpat i en hel massa vatska och annat ... men risken ar mycket stor och numera ar hon bara hos en professionell hundvakt med stora kennlar och som (viktigast av allt) litar pa att det ar precis som jag sager.

Jag slar vad om att det finns flera har pa Buke som inte riktigt tror att det ar sa illa som jag sager, eller som tror att om de hade henne skulle de kunna fixa problemet. For ingen tror att det kan vara fullt sa illa som det later ... utan det maste ju ligga pa den som lar ut att hunden inte lar sig.

 

[hastflicka]

När jag läser den här tråden känner jag mig väldigt tacksam för att jag har helt normala hundar oavsett ras, som i tidig ålder fått lära sig vad man får och inte får göra

Det ar just uttryck som "i tidig alder fatt lara sig vad man far och inte far gora" som sager mig att manga tror att de (precis som hundvakten) minsann skulle kunna "fixa" min hopplosa hund. Kanske jag skulle misstanka att det lag hon hundforaren ocksa om jag inte haft Diva men hon har mycket effektivt lart mig att det finns undantag.

Om jag sager at henne att stanna pa sin badd stannar hon dar tills jag sager till att hon kan lamna den (ibland maste hon paminna mig med ett gnall da det hant att jag glomt)
Sager jag att hon ska lata bli nagot (sin matskal full med mat eller en hamburgare framfor nosen eller precis vad som helst) kan jag ga darifran och hon later bli det for alltid ... MEN om det flyttas pa far jag saga at henne att lata bli det pa det nya stallet ocksa

 

[Raderad medlem 94602]

Är det en vuxen hund? Att valpar knaprar på skor etc vet man ju om. Men glasögon?
Kan hunden äta allt?

Min första hund hade måååånga saker på sitt samvete.
- 5 soffkuddar vid ETT tillfälle.
- Ett gitarrcase (sånt där hårt, svart)
- Otaliga stearinljus
- Kläder ur tvättkorgen
- En badrumsvägg (han gnagde ett hål från hallen in till badrummet, stort nog flr en hund av goldenstorlek att få in huvudet i. Genom våtrumsmatta och allt)
- Grannens badlakan som blåst ner till oss
- Två påslakan från torksträcket
- Delar av staket....många gånger.
- Toalettborste
- Lister
- Trösklar
- Skor, skor, skor till jag började ha dem på hatthyllan
- Ett paraply

Och mycket mer.....

Det var Rottweiler i honom så kanske han hade nån gen ihop med @hastflicka s Diva

 

[Gnist]

Det ar just uttryck som "i tidig alder fatt lara sig vad man far och inte far gora" som sager mig att manga tror att de (precis som hundvakten) minsann skulle kunna "fixa" min hopplosa hund.

Jag uppfostrar inte andras vuxna hundar.
Skulle aldrig falla mig in liksom, men jag har haft väldigt många hundar av allehanda raser under de 30+ år jag haft hund och aldrig haft nån som inte går att ha i möblerade rum utan att ha argusögat på sig eller någon som inte går att lära vad som är okej grundbeteende och inte, helt oavsett matte finns i närheten eller inte.

 

[hastflicka]

Jag uppfostrar inte andras vuxna hundar.
Skulle aldrig falla mig in liksom, men jag har haft väldigt många hundar av allehanda raser under de 30+ år jag haft hund och aldrig haft nån som inte går att ha i möblerade rum utan att ha argusögat på sig eller någon som inte går att lära vad som är okej grundbeteende och inte, helt oavsett matte finns i närheten eller inte.

Min var inte vuxen nar hon at hundvaktens glasogon, hon var runt aret ... och EXACT sa resonerade hundvakten. (Jag har avlat och haft hundar under ett langt liv och inte varit med om en sadan hund forut sa det ar sakert hastflicka's traning som inte haller mattet)

 

[Kilauea]

Det ar just uttryck som "i tidig alder fatt lara sig vad man far och inte far gora" som sager mig att manga tror att de (precis som hundvakten) minsann skulle kunna "fixa" min hopplosa hund. Kanske jag skulle misstanka att det lag hon hundforaren ocksa om jag inte haft Diva men hon har mycket effektivt lart mig att det finns undantag.

Om jag sager at henne att stanna pa sin badd stannar hon dar tills jag sager till att hon kan lamna den (ibland maste hon paminna mig med ett gnall da det hant att jag glomt)
Sager jag att hon ska lata bli nagot (sin matskal full med mat eller en hamburgare framfor nosen eller precis vad som helst) kan jag ga darifran och hon later bli det for alltid ... MEN om det flyttas pa far jag saga at henne att lata bli det pa det nya stallet ocksa

Lagotton stal. Trots att vi (jag och mina föräldrar, då jag bodde hos dem då jag skaffade henne) var på henne varje gång och sa vad vi tyckte om saken. Det hjälpte inte. Hon var en tjyv hela sitt liv.
Vi lärde oss med tiden att flytta saker så de blev oåtkomliga. Dessvärre lärde hon labben hur han skulle göra, när hon själv inte nådde .

 

[Raderad medlem 94602]

När jag träffade sambon så hade han en tik på ca 2,5 år. Ca halvåret efter att vi hade träffats åt hon upp (japp..hon åt upp och svalde) ett helt stövelskaft till ett par högklackade skinnstövlar som kostat 1700:- på rea. Jag var förbannad och sambon stum för hon hade ALDRIG tidigare bitit sönder något öht. Så man kan aldrig säga "min hund skulle aldrig stjäla/bita sönder bla bla och tro att den är sååå väluppfostrad

Hon sket stövelskaft i flera dar.

 

[escodobe]

Jag hade en omplaceringshund som hade svultit en period av sitt liv. De första åren jag hade henne var hon (med all rätt, hunden hon hittades med fick avlivas för att han var så undernärd att organen slutat fungera) matfixerad. Hon stal mat och åt läder. Det är svårt att förstå hur mycket läderprylar som kan passera ett hem utan att man tänker på det. Trots att man varnat och påmint. Tills det äts upp. Det var liksom alltid någon som missade något, ett skärp i ett par byxor i en stängd tvättkorg, Ett mobilfodral i en byxficka hos en nattgäst, ett läderhalsband som satt PÅ en besökande hund osv.
Kom man på henne så kastade hon i sig bytet. Hon höll på att kvävas när hon i panik försökte svälja en stor arbetshandske hon hittade ute. Den fick opereras ur magen på henne...
Men mot slutet i sitt liv, när hon fick lov att bli fet så gick det över. Vi hade till och med skinnsoffa!
Hennes husse har nu lådan med hennes aska i en hylla i köket "Hon ville ju alltid vara i köket, och nu kan hon inte äta upp soporna"

Men det är 1 av 4 hundar. Och med ett rejält trauma i bagaget. Och det var ju ändå begränsat till mat och läder.
Men jag kan liksom inte föreställa mig hur det skulle vara att leva med en hund som åt allt. Och absolut inte våga lämna bort den till en hundvakt.

Självklart står jag för kostnaderna om min hund ställer till det. Även i det fallet då jag faktiskt tyckte att hundvakten inte lytt rätt simpla instruktoner. Mitt ansvar liksom.

 

[hastflicka]

Den har traden paminner mig om en incident med min hast. Han ar radd av sig och behover "stod". En flock med hastar ar bast, en annan hast eller en manniska gar ocksa, men nastan vad som helst kan "satta av" honom om han upplever att han ar ensam och utlamnad. Han ar riktigt radd. Det ar inte fejk och det ar inget man kan trana bort. (han ar nu 23 och inte en bit battre).
Jag hade honom inaccorderad i Florida pa ett stalle med manga hastar och en person som hade varit ute och tavlat/tranat i officiella hast sammanhang i manga ar. De holl pa att bygga stall och hade under tiden tillfalliga "stall/boxar/inhangnader" i en hage dar de 10-12 hastarna at.

Da det pagick byggnation korde en lastbil igenom hagen varje dag, ibland flera ganger ... Michico ater mycket (mycket! ) langamt och jag poangterade att de inte kunde slappa ut de andra hastarna och lata honom sta sjalv under nagra som helst omstandigheter. ALDRIG. NAGONSIN.
Trotts detta slapptes alla andra hastar ut och Michico lamnades ensammen ... och det fungerade (fran vad jag horde senare) i flera veckor. Tills den dagen nar han stod i den tillfalliga boxen av stalpaneler och hjorden var pa andra sidan hagen nar lastbilen kom och korde emellan honom och hjorden ... och han fullstandigt "freaked out". Han stegrade sig, skrek och fastnade med hoven i mellan ett par paneler. Lastbils chaufforen var "hast man" och fick rusa till for att fa los honom. Hans job gjordes inte lattara av att Michico's hysteri spred hysteri till hjorden som inte forstod varfor, men sprang runt nagra varv.

Jag fick ett samtal att de trodde att han brutit sitt ben och att vetten var pa vag ...
Nar jag senare fragade varfor han var ensammen fick jag svaret att "han varit sa super duktig sa lange sa de trodde han var over hysterin". Nar jag fragade varfor de inte lamnat atminste EN annan hast med honom hade de inte tankt pa det. Nar jag papekade att vi pratat om det har och hade en overenskommelse kunde de ju inte forsta hur illa det var ... ingen hade nagonsin sett en sa hysterisk hast som min.

SA ... jag ar van att inte bli tagen pa allvar. Andra tror sig veta battre for riktigt SA illa kan det ju inte vara och det ar bara att skota traningen pa "mitt" satt istallet.

 

[Alexandra_W]

Just det att inte bli tagen på allvar och att "det är väl bara..." är faktiskt extremt jobbigt och ledsamt.

Hade en häst som inte pallade att andra hästar gick ut ur stallet eller bli lämnad i hagen. Jag kände "äh bara träna" först. Haft många som varit så men lärt sig. Hon lärde sig inte. Inte ens en förbättring. Tillslut köpte jag en sällskapsponny till henne (hade bara två hästar).

Hon skadade sig. Opererades. Skulle stå på boxvila. Jag förklarade problemet, jag skulle inte kunna släppa ut NÅGON av de andra hästarna då. De tog mig inte på allvar. Jag sa att hon får stå kvar på kliniken första veckan då, jag betalar för det.

Dagen efter op ringer de och säger att jag måste hämta henne. Hon blir totalt galen så fort någon annan häst går ur stallavdelningen. Det kan vara fem andra hästar kvar och en går, men hon flippar. De hade provat möblera om, byta box, avdelning etc men hon flippade om någon annan häst och det är ohållbart. Jag måste hämta.

Kommer. Hästen ser rätt cool ut. Jag ger en morot och inser hon inte kan äta. Hon var neddrogad med både Domosedan och torbugesic, och ÄNDÅ stod i journalen "stegrar och kastar sig mot väggarna när annan häst tas ut för hemgång".

Men innan de själv sett det så noll förståelse.

Jag vet inte om nåt hänt henne eller ej, hon kunde tas in själv, jag kunde rida ut själv, man kunde åka till ett ställe utan andra hästar och hon var hur lugn som helst. Men hon förlorade fullständigt koncepterna om en annan häst gick ur stallet. (Ur hagen gick bra om en annan kompis kvar). När hon hemma stod i sjukruta ute fick jag ställa kompisarna i sjukrutor omkring...

Men om jag fått en krona för "det är bara att..." hade jag varit miljonär nu...

I 99 fall av 200 ÄR det oftast "bara att...". Men nån äger den där hundrade, som inte alls är bara.

 

[hastflicka]

Just det att inte bli tagen på allvar och att "det är väl bara..." är faktiskt extremt jobbigt och ledsamt.

Hade en häst som inte pallade att andra hästar gick ut ur stallet eller bli lämnad i hagen. Jag kände "äh bara träna" först. Haft många som varit så men lärt sig. Hon lärde sig inte. Inte ens en förbättring. Tillslut köpte jag en sällskapsponny till henne (hade bara två hästar).

Hon skadade sig. Opererades. Skulle stå på boxvila. Jag förklarade problemet, jag skulle inte kunna släppa ut NÅGON av de andra hästarna då. De tog mig inte på allvar. Jag sa att hon får stå kvar på kliniken första veckan då, jag betalar för det.

Dagen efter op ringer de och säger att jag måste hämta henne. Hon blir totalt galen så fort någon annan häst går ur stallavdelningen. Det kan vara fem andra hästar kvar och en går, men hon flippar. De hade provat möblera om, byta box, avdelning etc men hon flippade om någon annan häst och det är ohållbart. Jag måste hämta.

Kommer. Hästen ser rätt cool ut. Jag ger en morot och inser hon inte kan äta. Hon var neddrogad med både Domosedan och torbugesic, och ÄNDÅ stod i journalen "stegrar och kastar sig mot väggarna när annan häst tas ut för hemgång".

Men innan de själv sett det så noll förståelse.

Jag vet inte om nåt hänt henne eller ej, hon kunde tas in själv, jag kunde rida ut själv, man kunde åka till ett ställe utan andra hästar och hon var hur lugn som helst. Men hon förlorade fullständigt koncepterna om en annan häst gick ur stallet. (Ur hagen gick bra om en annan kompis kvar). När hon hemma stod i sjukruta ute fick jag ställa kompisarna i sjukrutor omkring...

Men om jag fått en krona för "det är bara att..." hade jag varit miljonär nu...

I 99 fall av 200 ÄR det oftast "bara att...". Men nån äger den där hundrade, som inte alls är bara.

exact sa. Nagon ager den dar hundrade (i tva arter ) ... det ar inte alltid "sa bara".

 

[Seabaz]

Sen tenderar ju vissa hundar transformeras på bortaplan. Min skulle hemma aldrig hoppa upp på bordet. Aldrig nånsin. Sno allt (det är mycket, stor hund) som han når med nosen - ja. Hoppa upp - aldrig.

Första gången han var hos ett ex så när vi skulle äta undrade han om vi skulle stänga in hunden när vi dukade. Nej sa jag, behövs inte, ställ bara köttbullarna mitt på bordet så han inte når.

Tre minuter senare tjuter exets barn av skratt och "Alex, Alex! Viktor står på bordet och äter upp alla köttbullarna!"
Och det gjorde det förbannade djuret. Inte bara med frambenen utan han hade hoppat upp på bordet och stod där och slafsade i sig det sista ur skålen. Viktor är en stor riesenschnauzer.

På natten pinkade han på golvet. Han är rumsren och har aldrig vare sig förr eller senare haft några olyckor.

Så. De beter sig inte alltid som hemma heller...

Omg