Hur länge vågar man vänta?

Känns inte som du hade så mkt att säga?

Att man gör olika och trivs med det är en sak. Tack och lov lever vi i ett fritt land. Att komma och skriva andra på näsan att de minsann inte lever jämställt bara för att de -trots att de delar lika på både ansvar och sysslor- inte utför saker på precis det sätt du skulle vilja (nämligen samtidigt) tycker jag faktiskt bara är trångsynt och tråkigt.
End of diskussion, helt enkelt.
Men genom tråden har du tagit dig själv som exempel medan flera andra diskuterat i generella termer?
 
Jag tror att livet skulle bli väldigt krångligt och enormt opraktiskt om man prompt skulle dela på precis alla arbetsuppgifter, dvs göra allt tillsammans samtidigt, även om man bara hade ett barn. Och det skulle inte gå alls, om man hade fler.
Så om det är så man vill ha det, är det nog bättre att avstå barn och istället satsa på det perfekta jämställda förhållandet.
Jag skulle snarare vända på steken, och säga att man skulle avstå från barn om inte försöker leva jämställt. Det är det viktiga, vilka signaler sänder man annars till sina barn? Att det är okej att vara hemmafru när ens man arbetar till exempel?
 
Om en tycker det är viktigt vilken bild barn får av familjeliv, könsroller och arbetsuppgifter så är det viktigt att reflektera, så att det inte blir så att uppgifter i barnets ögon blir stämplade som "mammajobb" och "pappajobb". För mig och min partner gör det här att vi gör mycket saker tillsammans, försöker hjälpas åt, och där det inte går ser vi till att inte en alltid bakar medan en annan alltid bär in veden, till exempel. Tycker en att det är viktigt att bilen inte blir manligt kodad i barnets ögon så ser en ju till att mamman fixar med bilen (även om det innebär att lämna in på verkstad istället för att meka själv). Tycker en att det är viktigt att matlagning och bakning inte blir kvinnligt kodade aktiviteter så ser en till att även pappan lagar mat och bakar ungefär lika mycket (även om det resulterar i endast chokladbollar bakas medan annat fika köps).

Det är ju sånt här som är orsaken till varför jag och andra med mig hävdar att jämställdhet är svårt, känns obekvämt, omständligt och besvärligt. Det är för att det krävs möda och tankearbete. Sen spelar det ju ingen som helst roll om mamman handlar medan pappan dammsuger, så länge en hela tiden försöker varva uppgifterna så gott det går, speciellt om det är uppgifter som är kodade från början, som bakning, bilskötsel, "tekniska prylar", planering och bokning av möten, hålla koll på tider, packa matsäck och skolväska, vabba, osv osv osv.
 
Helt ot egentligen. ...
Men jämställdhet och gentlemen- hur funkar det. En uråldrig könsroll och så ojämställt som det kan bli.
Men när sambon går ut med hundarna för att det spöregnar eller lagar bil sent på kvällen i snålblåst för att normen säger att är det riktigt skitgöra så gör en "riktig man det för sin kvinna"- då uppskattar jag det numer....

I stallet gör jag ju allt sånt. Men jag är inte mer än människa och det är skönt att sitta i värmen när jag kommer hem...
Men vore det jämställt så skulle jag ju stått där i snålblåsten och meckat med min bil....
Jag tycker gentlemen suger. Jag är hellre ihop med en kvinna som gnetar med den dötrista vardagen med disk och tvätt och än ett fång rosor i kvartalet av en "gentleman". Dessutom avskyr jag det där med att män är män och kvinnor är kvinnor. Vilket BS alltså.
 
Jag tycker gentlemen suger. Jag är hellre ihop med en kvinna som gnetar med den dötrista vardagen med disk och tvätt och än ett fång rosor i kvartalet av en "gentleman". Dessutom avskyr jag det där med att män är män och kvinnor är kvinnor. Vilket BS alltså.
Jag skrev inget om rosor.
Jag grundade på att om vädret är dåligt säger ofta min sambo " inte ska du behöva ut i regnet, jag tar hundarna " och jag skulle personligen ljuga om jag sa att jag inte uppskattar att titta på tv medan han går ut i leran.
Det är gentlemen i mina ögon och inte ett smack jämställt men ändå svårt att inte uppskatta.
 
Jag skrev inget om rosor.
Jag grundade på att om vädret är dåligt säger ofta min sambo " inte ska du behöva ut i regnet, jag tar hundarna " och jag skulle personligen ljuga om jag sa att jag inte uppskattar att titta på tv medan han går ut i leran.
Det är gentlemen i mina ögon och inte ett smack jämställt men ändå svårt att inte uppskatta.

Min partner tar alla kvällsrundor med hunden.
Det har inte med kön att göra, utan omtanke då jag är mörkrädd. Är vi på landet är jag mindre mörkrädd (ty det finns bara skog) och tar nån enstaka runda om jag har lust.

Jag hävdar fortfarande att jämställdhet går djupare än att dela lika även om det är bra att göra det. Det handlar om samhällets syn på relationer, normer, ansvarskänsla i relationen mm.
 
"Att komma och skriva andra på näsan att de minsann inte lever jämställt bara för att de -trots att de delar lika på både ansvar och sysslor- inte utför saker på precis det sätt du skulle vilja (nämligen samtidigt) tycker jag faktiskt bara är trångsynt och tråkigt."

Exakt var i tråden har någon skrivit dig "på näsan"? Det står verkligen ingenstans att någon tycker mannen och kvinnan i ett heterosexuellt förhållande ska göra samma hushållsarbete SAMTIDIGT. Däremot lyfter flera att det är bra att reflektera över VEM som gör VAD.

Om du tycker att tråden bara handlat om att delge varandra exempel så har du faktiskt missat poängen både MiniLi och inverterad tex skriver om.

Det är så att kvinnor i Sverige år 2014, enligt statistik från SCB, i genomsnitt hade en lön som motsvarande 71% av en mans lön och utför mer obetalt arbete i hemmet än männen. Regeringen menade i sin proposition om en jämställdhetsbonus som familjepolitisk reform att en anledning till detta var att kvinnor år 2006 tog ut nästan fyra femtedelar av föräldraledigheten. Som ett led i att förändra dessa siffror, stärka kvinnors position på arbetsmarknaden och därmed även öka jämställdheten, införde Regeringen utifrån ovan nämnda proposition en lag om jämställdhetsbonus. Tanken var att jämställdhetsbonusen som familjereform skulle göra att fler föräldrar i större grad delade lika på föräldraledigheten. Jämställdhetsbonusen innebar att föräldrar som fick barn efter den 30 juni 2008 fick en ekonomisk bonus, i form av skattelättnad det efterföljande året. Detta har inte uppfyllt sitt syfte, eftersom könsroller sitter som berget. Så ÄVEN om argumentet att han tjänar så mycket mer, därför har vi inte råd att han ska vara hemma med barnen bryts ned, ÄR de facto mannen inte hemma med barnen, varför?
Samtidigt visar forskning, att blivande pappor överlag föreställde sig som engagerade och aktivt deltagande i sina barns omsorg och ansåg att det var viktigt att ta ut föräldraledighet. Utifrån detta, kan det därför tyckas märkligt att det i någon större grad inte kunnat ses i fördelningen av föräldraledigheten mellan kvinnor och män. Par i mycket större utsträckning anger ekonomiska motiv, som kan anses vara en mer lämplig orsak, trots att mer traditionella förställningar kring moderskap och faderskap, egentligen ligger bakom deras ojämna fördelning av föräldraledighet. Delar par lika på föräldraledigheten, leder detta INTE till sämre villkor karriärmässigt för NÅGON av parterna.

Precis som någon innan i tråden nämnde så är pappor som är föräldralediga, ibland understöds av sin kvinnliga partner t.ex. genom att denne tar semester samtidigt som hennes partner är föräldraledig eller jobbar deltid. Därmed är pappors uttag av föräldraledighet inte likställt med att det är de som har det primära ansvaret över omsorgsarbetet eller minskar kvinnans arbetsbelastning vad gäller det obetalda jobbet i hemmet.

En annan bra grej över att reflektera över både hushållsarbete och föräldraledighet, är att föräldrar som tar ut en mer jämnt fördelad föräldraledighet, så ökade sannolikheten för att par höll ihop det första året efter barnets födelse. Mäns ökade deltagande i barnomsorgen, som pappornas längre uttag av föräldraledighet förväntas medföra, är anledningen till den minskade risken för skilsmässa eller separation det första året efter barnets födelse.

Men visst, undantagen finns....

Källorna är SCB, Försäkringskassan och Proposition 2007/08:93.
 
Min partner tar alla kvällsrundor med hunden.
Det har inte med kön att göra, utan omtanke då jag är mörkrädd. Är vi på landet är jag mindre mörkrädd (ty det finns bara skog) och tar nån enstaka runda om jag har lust.

Jag hävdar fortfarande att jämställdhet går djupare än att dela lika även om det är bra att göra det. Det handlar om samhällets syn på relationer, normer, ansvarskänsla i relationen mm.
Skulle säga att könsnormen är att det är mer ok för en kvinna att vara mörkrädd än för en man. Killar som är rädda får gärna gliringar för det.
Precis som @Badger varit inne på så är inte allt positivt för killar heller. De är oxå hämmade av samhälle och könsroller.

Håller med i övrigt- även om jag inte förstår varför ett förhållande bara kan vara jämlikt om hela samhället är det.
 
Skulle säga att könsnormen är att det är mer ok för en kvinna att vara mörkrädd än för en man. Killar som är rädda får gärna gliringar för det.
Precis som @Badger varit inne på så är inte allt positivt för killar heller. De är oxå hämmade av samhälle och könsroller.

Håller med i övrigt- även om jag inte förstår varför ett förhållande bara kan vara jämlikt om hela samhället är det.

Därför att man inte är fri från samhällets påverkan hur hårt man än anstränger sig, det finns där precis hela tiden.
 
Jag skulle snarare vända på steken, och säga att man skulle avstå från barn om inte försöker leva jämställt. Det är det viktiga, vilka signaler sänder man annars till sina barn? Att det är okej att vara hemmafru när ens man arbetar till exempel?
På ditt inlägg låter det som att det inte är okej att skaffa barn om man inte delar allt 50/50.
Jag skrev tidigare i tråden, och står fortfarande fast vid det, att man kan lära barn allas lika värde och att man ska hjälpas åt även om man väljer att inte dela allt lika.
Jag kommer ta alla dagar om jag och sambon blir föräldrar. Han jobbar i Norge och där gäller inte samma regler som här. Istället för att låta vissa av dagarna frysa inne så tycker vi det är bättre jag tar alla. Han kommer istället ta tjänstledigt ett år för att kunna vara hemma med barnet är planen.
 
Du har missat att jag upprepade gånger skrivit att jag ser det som fördelaktigt att genomföra sysslorna gemensamt generellt men att man ibland såklart måste dela upp av olika anledningar. Jag har heller aldrig påstått att man måste ha två dammsugare eller annat, där drar du saker en aning längre än jag någonsin skrivit.
Jag menar att man städar tillsammans = nu städar vi lägenheten tillsammans tills det är helt klart. Självklart städar vi inte samma fläck samtidigt.
Lagar mat tillsammans = står i köket samtidigt och hjälps åt med matlagningen tills det är färdigt.
Osv..

Det är så jag själv lever så jag ser inte omöjligheten. Har som sagt inga barn, och anledningen till att den här diskussionen ens startade var ju att jag är orolig just över hur svårt det är att bibehålla jämställdheten när man har fått barn.

Vad du bli nipprig av är ingenting jag någonsin skulle ta i beaktande. Jag gör gott om saker enskilt när inte min partner är med så har liksom inga som helst problem med att vi umgås samtidigt som vi tar tag i livets måsten tillsammans..

Ok så matlagning t.ex.. och handla maten tror jag du nämnde också tidigare.
Problemet är ju bara att barn inte alltid har samma tålamod och agenda som en vuxen. Mina barn är ju bara 9 år men om jag tänker tillbaka så känns det som om det hade varit otroligt opraktiskt att inte dela upp sysslorna, inte minst för barnens skull. Barn tycker inte alltid att det är jättekul att gå runt i mataffärer. De kan behöva distraheras när de är hungriga och maten inte är klar än på en halvtimma. Osv.
Plus att jag hade blivit galen av att alltid göra allt tillsammans ned min man. Och en sån enkel sak som att städa är mycket lättare att göra om ena föräldern är någon annanstans med barnen och underhåller dem där. Annars har det en tendens att bli väldigt hattigt, ofta avbrutet och ta minst tre gånger så lång tid. Så får man turas om istället, att vara den som städar och den som underhåller barnen.

Hade jag bott i ett samkönat förhållande så hade jag definitivt tyckt exakt likadant. Skillnade hade varit att det med största sannolikhet hade varit mycket enklare att få till en mer rättvis fördelning av arbetsuppgifter.
 
På ditt inlägg låter det som att det inte är okej att skaffa barn om man inte delar allt 50/50.
Jag skrev tidigare i tråden, och står fortfarande fast vid det, att man kan lära barn allas lika värde och att man ska hjälpas åt även om man väljer att inte dela allt lika.
Jag kommer ta alla dagar om jag och sambon blir föräldrar. Han jobbar i Norge och där gäller inte samma regler som här. Istället för att låta vissa av dagarna frysa inne så tycker vi det är bättre jag tar alla. Han kommer istället ta tjänstledigt ett år för att kunna vara hemma med barnet är planen.
Och där har du ju då ett lysande exempel på hur svårt det är att vara jämställd när samhället inte är det!

Det kommer ju att bli oerhört svårt för er att leva jämställt som föräldrar utifrån de förutsättningarna.
 
Ok så matlagning t.ex.. och handla maten tror jag du nämnde också tidigare.
Problemet är ju bara att barn inte alltid har samma tålamod och agenda som en vuxen. Mina barn är ju bara 9 år men om jag tänker tillbaka så känns det som om det hade varit otroligt opraktiskt att inte dela upp sysslorna, inte minst för barnens skull. Barn tycker inte alltid att det är jättekul att gå runt i mataffärer. De kan behöva distraheras när de är hungriga och maten inte är klar än på en halvtimma. Osv.
Plus att jag hade blivit galen av att alltid göra allt tillsammans ned min man. Och en sån enkel sak som att städa är mycket lättare att göra om ena föräldern är någon annanstans med barnen och underhåller dem där. Annars har det en tendens att bli väldigt hattigt, ofta avbrutet och ta minst tre gånger så lång tid. Så får man turas om istället, att vara den som städar och den som underhåller barnen.

Hade jag bott i ett samkönat förhållande så hade jag definitivt tyckt exakt likadant. Skillnade hade varit att det med största sannolikhet hade varit mycket enklare att få till en mer rättvis fördelning av arbetsuppgifter.
Även du illustrerar ju @MiniLi s resonemang här: jämställdhet är svårt och ofta inte det mest praktiska.

Vad är provocerande med det?
 
Jag måste också fråga, vad är det för fel på att vara "good enough"?
Jag tror att de flesta strävar efter att vara jämställda, nästan alla misslyckas antagligen (iaf om man pratar om millimeterrättvisa), men är inte huvudsaken att man är medveten och försöker så mycket man kan enligt sina personliga omständigheter? Att man pratar om det med sina barn och gör dem medvetna?

Precis som att innan många blir föräldrar så har de en bild av vilken perfekt förälder de ska vara. Sedan blir det verkligt med livets alla svängar och de inser att man får göra så gott man...och det är helt ok.
 
  • Gilla
Reactions: Ray
Jag måste också fråga, vad är det för fel på att vara "good enough"?
Jag tror att de flesta strävar efter att vara jämställda, nästan alla misslyckas antagligen (iaf om man pratar om millimeterrättvisa), men är inte huvudsaken att man är medveten och försöker så mycket man kan enligt sina personliga omständigheter? Att man pratar om det med sina barn och gör dem medvetna?

Precis som att innan många blir föräldrar så har de en bild av vilken perfekt förälder de ska vara. Sedan blir det verkligt med livets alla svängar och de inser att man får göra så gott man...och det är helt ok.
Det är väl inget problem alls med good enough om man själv trivs så?
Men om man, som mig, blir bitter och olycklig i ett ojämställt förhållande så blir det ju problematiskt.
 

Liknande trådar

Hundavel & Ras Hej! Det är spännande tider för mig och min familj, då vi äntligen känner att det är en bra tid att skaffa hund. Tanken är att besöka...
2 3
Svar
40
· Visningar
2 634
Småbarn Vi fick förra veckan veta att minstingen ska utredas för autism/hjärnskada osv. Veckan efter väljer sambon att dumpa mig, storasyskonet...
6 7 8
Svar
146
· Visningar
29 274
Senast: Elendil
·
Träning Jag har rätt nyligen (i våras) fått en ADHD-diagnos, som vuxen (snart 30). Jag hade aldrig ens tänkt tanken att jag kunde ha ADHD förrän...
2 3
Svar
47
· Visningar
4 322
Senast: Fazeem
·
Hästhantering Detta är en ganska lång historia och jag kan ha svårt för att vara kort och koncist. 2022 blev mitt halvblod ensam och behövde...
3 4 5
Svar
93
· Visningar
7 941
Senast: Juli0a
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp