Hur länge har ni väckt era barn på morgonen?

Bukefalos 30 år!

Mirre

Trådstartare
Jag blir galen snart, varje förbannade morgon springer jag mellan 6 åringen, 13 åringen och 17 åringen för att få upp dem på morgonen.
6 åringen är den som är lättast att få upp och som gör sig klar i tid (oftast) utan tjat. Men tonåringarna...:banghead:
Jag får tjata och tjata och tjata. 13 åringen har blivit lite bättre, men äldsta är hopplös att få iväg i tid. Som idag när han återigen är trött för att han var uppe halva natten istället för att sova. Han behöver åka med bussen 07.19, han gick ut genom dörren nu kl 08.23.
Efter att jag tjatat hela morgonen. Han har fått varning av skolan att hans csn försvinner ändå händer inget. Han trivs i skolan och med klassen, är nöjd över valet av gymnasielinje osv.

De är fullt kapabla att ställa larm och gå upp, men de gör det inte.
Spelar ingen roll vad jag säger. Väcker jag dem inte och låter de bli sena, så åker de inte iväg till skolan öhvt.
Vad tusan gör jag? Jag orkar inte fortsätta såhär längre, jag själv ska ju iväg till mitt i tid också.
 
En av våra har fått börja skolan en timme senare. Det gick helt enkelt inte att få upp honom i tid. Nu flyter allt på jättefint och han sköter det helt själv. Han är 15 år gammal och det har varit problem med att komma upp i över två år och det blev bara värre och värre. Det är bara en torsdag varannan vecka som de inte kunde ändra men han fixar det galant. Hans dygnsrytm var inte samma som vår. Problemet var att det inte hjälpte att gå och lägga sig tidigt. Han somnade inte ändå. Vi försökte i flera år innan vi gav upp och skolan ändrade på hans schema i stället.

Ovanstående hjälper kanske inte dig rakt av men om det verkligen inte fungerar kanske man får titta på andra lösningar?
 
Jag blir galen snart, varje förbannade morgon springer jag mellan 6 åringen, 13 åringen och 17 åringen för att få upp dem på morgonen.
6 åringen är den som är lättast att få upp och som gör sig klar i tid (oftast) utan tjat. Men tonåringarna...:banghead:
Jag får tjata och tjata och tjata. 13 åringen har blivit lite bättre, men äldsta är hopplös att få iväg i tid. Som idag när han återigen är trött för att han var uppe halva natten istället för att sova. Han behöver åka med bussen 07.19, han gick ut genom dörren nu kl 08.23.
Efter att jag tjatat hela morgonen. Han har fått varning av skolan att hans csn försvinner ändå händer inget. Han trivs i skolan och med klassen, är nöjd över valet av gymnasielinje osv.

De är fullt kapabla att ställa larm och gå upp, men de gör det inte.
Spelar ingen roll vad jag säger. Väcker jag dem inte och låter de bli sena, så åker de inte iväg till skolan öhvt.
Vad tusan gör jag? Jag orkar inte fortsätta såhär längre, jag själv ska ju iväg till mitt i tid också.
Skaffa en gammeldags väckarklocka från IKEA och ställ den och ställ den långt från sängen? De låter så in i norden.

Men sedan tror jag att lösningen är att tvinga dem gå och lägga sig klockan 10. Det verkar som att ingenting kan få upp en tonåring som behöver sova, de kan sova med väckarklockan i sängen och tio personer som ringer.

Tonåringar behöver ju jättemycket sömn och är iofs naturliga nattugglor också* men jag tror lösningen är att tjata på kvällen istället för på morgonen. De behöver egentligen gå och lägga sig klockan 22 båda två. Och kanske börja förberedas en halvtimma innan.

*De har på riktigt rent vetenskapligt större sömnbehov på morgonen är mer nattugglor. Men behöver också jättemycket mer sömn än vuxna. Så jag tror inte alls en 17 åring kan klara sig på 5-6 timmars sömn dag ut och dag in när de egentligen behöver runt 9 timmar även om de gärna skulle vilja.

Och rent vetenskapligt saknar tonåringar ett konsekvenstänk som täcker, går jag inte och lägger mig nu kommer jag vara trött i morgon. (i ärlighetens namn saknar väl jag det också iofs. Men statistiskt sett har 50 åriga kvinnor bättre konsekvenstänk än 17 åringar :D)

(Vi väcker sporadiskt tonåringen, men egentligen åker vi hemifrån innan så det blir inte varje morgon. Väcker ju vuxna i familjen med så ingenting konstigt, vi hjälper varandra. Men vi har hyggligt bra träffsäkerhet på att det koms ups helt själv om vi sticker 06:40 tex. Men även erfarenhet av att det är oerhört svårt att väcka en tonåring som gått och lagt sig sent många dagar i rad. Det är som att väcka en zombie. De kan liksom bara inte vakna om man inte praktiskt taget handgripligen drar iväg dem, som en femåring som somnat i bilen.)
 
Senast ändrad:
Barnet slutade på morgon fritids i typ 5:an. Efter det har vi jobbat varannan vecka när hon skall vakna. Jag brukar ringa henne om jag har möjlighet. Ibland vaknar hon inte och jag ringer flera gånger. Sist stod jag så jag kunde ringa hela tiden. I höst börjar hon gymnasiet och kommer behöva åka hemifrån omkring 6 så då är det bara att gå upp när vi åker.
 
Fråga dom vad dom själva ser för möjlig lösning på problemet, så dom får ta lite eget ansvar och komma med idéer.
Väckarklocka som man måste anstränga sig för att stänga av tex? Färdig frukostmacka i kylen för att kunna gå iväg direkt? (Den gör man givetvis själv om man vill ha). Installera program för att tidsbegränsa åtkomst till datorn nattetid? Sömnsvårigheter som kräver mer hjälp utifrån?
 
17- åringen borde kunna ta det ansvaret själv. Om CSN ryker så har han ju lärt sig att saker man gör får konsekvenser.

Det finns väckarklockor som man måste stiga upp och lösa ett pussel för att få tyst på dem. Fast om han är hemskt trött kanske han sover igenom det …
 
Tänkte just föreslå en sån, tror den låter extra mycket om man ställer den på en plåt.
:D hehe bra idé.

Dock ändå har jag sett en tonåring sova med en sådan på magen när det hade lagts sig för sent många nätter, de blir totala zombies. Och det är deras natur iofs, :)
 
Jag blir galen snart, varje förbannade morgon springer jag mellan 6 åringen, 13 åringen och 17 åringen för att få upp dem på morgonen.
6 åringen är den som är lättast att få upp och som gör sig klar i tid (oftast) utan tjat. Men tonåringarna...:banghead:
Jag får tjata och tjata och tjata. 13 åringen har blivit lite bättre, men äldsta är hopplös att få iväg i tid. Som idag när han återigen är trött för att han var uppe halva natten istället för att sova. Han behöver åka med bussen 07.19, han gick ut genom dörren nu kl 08.23.
Efter att jag tjatat hela morgonen. Han har fått varning av skolan att hans csn försvinner ändå händer inget. Han trivs i skolan och med klassen, är nöjd över valet av gymnasielinje osv.

De är fullt kapabla att ställa larm och gå upp, men de gör det inte.
Spelar ingen roll vad jag säger. Väcker jag dem inte och låter de bli sena, så åker de inte iväg till skolan öhvt.
Vad tusan gör jag? Jag orkar inte fortsätta såhär längre, jag själv ska ju iväg till mitt i tid också.
Har en 11 åring och en 14 åring. De klarar sig generellt själva. Inte helt ovanligt att både jag och deras pappa lämnar hemmet innan de vaknar. Då ringer deras klockor vid 7 och sen går de till skolan 07.45. När de var yngre, för typ två år sedan, så brukade jag ringa och kolla att de hade kommit upp. Men det är väldigt länge sedan sist.

Vi är nog betydligt "hårdare" än medelföräldern. Det är helt otänkbart att de inte skulle sköta den typen av vardagliga sysslor och sin skolgång. Jag ser överhuvudtaget inte hur det skulle kunna hända.
 
Har en 11 åring och en 14 åring. De klarar sig generellt själva. Inte helt ovanligt att både jag och deras pappa lämnar hemmet innan de vaknar. Då ringer deras klockor vid 7 och sen går de till skolan 07.45. När de var yngre, för typ två år sedan, så brukade jag ringa och kolla att de hade kommit upp. Men det är väldigt länge sedan sist.

Vi är nog betydligt "hårdare" än medelföräldern. Det är helt otänkbart att de inte skulle sköta den typen av vardagliga sysslor och sin skolgång. Jag ser överhuvudtaget inte hur det skulle kunna hända.

Vilket också är min inställning, men sedan hamnar man ändå i läget att det inte fungerar oavsett min inställning...

Med det sagt, så är det inte okej att ha mobil/spela halva natten för att sedan inte ta sig upp. Tonårstjejerna vaknar själva och klarar sig bra så de har sin mobil som väckarklocka. 15-åringen vaknar inte av sitt alarm så då behöver han ju inte ha telefonen på rummet helt enkelt.

11-åringen hade nog vaknat av sitt alarm men han är så långsam och seg på morgonen och svår att få till skolan att vi väcker honom och ser till att han kommer iväg som han ska.
 
Har en 11 och 13 åring.
Här är det skärmförbud nattetid. Från ca 20.30 med yngsta. Äldsta har friare tider, men skulle det börja påverka skolan får vi börja sätta mer gränser även för henne.

Tills de är vuxna är det vårt ansvar som föräldrar att sätta de gränser vi tror att de behöver.
 
Vilket också är min inställning, men sedan hamnar man ändå i läget att det inte fungerar oavsett min inställning...

Med det sagt, så är det inte okej att ha mobil/spela halva natten för att sedan inte ta sig upp. Tonårstjejerna vaknar själva och klarar sig bra så de har sin mobil som väckarklocka. 15-åringen vaknar inte av sitt alarm så då behöver han ju inte ha telefonen på rummet helt enkelt.

11-åringen hade nog vaknat av sitt alarm men han är så långsam och seg på morgonen och svår att få till skolan att vi väcker honom och ser till att han kommer iväg som han ska.
Jag tror inte jag fattar vad du menar? Alltså vad du svarar på? :)
 
att det där med att barnen kommer upp och tar sig till skolan bara handlar om hur sträng man är som förälder :)
Jag har aldrig menat att det bara skulle handla om hur sträng man är.

Jag menar bara exakt det jag skriver. Att jag inte kan föreställa mig hur det skulle kunna hända. Jag försökte och lyckades inte :).
 
Jag har aldrig menat att det bara skulle handla om hur sträng man är.

Jag menar bara exakt det jag skriver. Att jag inte kan föreställa mig hur det skulle kunna hända. Jag försökte och lyckades inte :).

Då tolkade jag dig fel :)

Men jag tänker att det ofta är så, att när allt funkar kan man inte se hur något annat skulle kunna hända. För mig har det också varit helt självklart att man bara gör det man ska, man kliver upp och går till skolan för något alternativ finns inte. Och här står jag med en 11-åring som inte kommer till skolan om jag inte kör honom. Spelar ingen roll hur mycket jag tycker att "det bara är att göra", det funkar ändå inte. Och jag vet inte vad mer jag ska göra för att få det att funka. Så jag är lite frustrerad och önskar så väldigt mycket att det funkade så som du beskriver det.
 
10 och 14.
Jag väcker, även om de lika gärna kan fixa det själva.
Kollar försiktigt efter en halvtimme att 14-åringen inte har somnat om.
I övrigt sköter han allt själv.
Om jag är borta ställer han flera larm. Jag lägger mig inte i när han somnar utan förutsätter att han förstår sambandet mellan sömn och ork, vilket han gör. Han är en gamer och har datorn på rummet men stänger av innan 22 på vardagar efter vad jag hör. Inget tjat.
 
Jag blir galen snart, varje förbannade morgon springer jag mellan 6 åringen, 13 åringen och 17 åringen för att få upp dem på morgonen.
6 åringen är den som är lättast att få upp och som gör sig klar i tid (oftast) utan tjat. Men tonåringarna...:banghead:
Jag får tjata och tjata och tjata. 13 åringen har blivit lite bättre, men äldsta är hopplös att få iväg i tid. Som idag när han återigen är trött för att han var uppe halva natten istället för att sova. Han behöver åka med bussen 07.19, han gick ut genom dörren nu kl 08.23.
Efter att jag tjatat hela morgonen. Han har fått varning av skolan att hans csn försvinner ändå händer inget. Han trivs i skolan och med klassen, är nöjd över valet av gymnasielinje osv.

De är fullt kapabla att ställa larm och gå upp, men de gör det inte.
Spelar ingen roll vad jag säger. Väcker jag dem inte och låter de bli sena, så åker de inte iväg till skolan öhvt.
Vad tusan gör jag? Jag orkar inte fortsätta såhär längre, jag själv ska ju iväg till mitt i tid också.
Om 17åringen var uppe halva natten så är det ju inte så konstigt att det är svårt att vakna efter bara några timmars sömn.

Har han svårt att somna pga sömnsvårigheter låter det ju som att han behöver hjälp. Somnar han inte pga skärmanvänande så får ni väl införa skärmförbud efter en viss tid på kvällen.
 
Vi väcker vår 15 åring men behöver inte tjata. Hade vi behövt tjata eller om hon varit otrevlig hade jag slutat väcka.

Det finns en gräns mellan att vara hjälpsam och att inte lära dem ta ansvar själv. Om 17 åringen inte har nån specifik anledning till att inte klara det själv (diagnos etc) hade förklarat att jag är trött på tjata vid väckning, köpt en väckarklocka (högljudda sorten) och slutat väcka. Om mindre än ett år är 17 åringen myndig. Då bör man klara sånt på egen hand (om man inte har en specifik anledning).

Någonstans måste man låta dem göra sina misstag och ta ansvar för det.
 
Vi väcker vår 15 åring men behöver inte tjata. Hade vi behövt tjata eller om hon varit otrevlig hade jag slutat väcka.

Det finns en gräns mellan att vara hjälpsam och att inte lära dem ta ansvar själv. Om 17 åringen inte har nån specifik anledning till att inte klara det själv (diagnos etc) hade förklarat att jag är trött på tjata vid väckning, köpt en väckarklocka (högljudda sorten) och slutat väcka. Om mindre än ett år är 17 åringen myndig. Då bör man klara sånt på egen hand (om man inte har en specifik anledning).

Någonstans måste man låta dem göra sina misstag och ta ansvar för det.
Det här är jag noga med. Jag kan absolut hjälpa till med saker men oavsett om det är mina (hyfsat stora) barn eller andra så går det fetbort om man är otrevlig och tycker att jag tjatar. Varsågod att fixa själv isf.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp