Hur ska man tänka?

[Magiana]

Jag sitter just nu med ett sår som behöver läggas om en gång om dagen. Eftersom jag inte fixar att göra det själv så måste jag be om hjälp. Haken är att jag har så enormt svårt för att be om hjälp, jag måste nästan ta i från tårna för att våga fråga. Jag har ingen familj som kan hjälpa mig och det finns knappt någon som jag betraktar som nära vän som är lättare att be om hjälp från. Den här sårvården har pågått i över två veckor nu och jag börjar känna mig som en stor pest för de två personer som hjälpt mig.

Hur sjutton ska man tänka för att göra det lättare att fråga om hjälp och sedan ta emot den? I måndags fick jag det omlagt på vårdcentralen men det känns ju inte som ett alternativ att ta till varje dag.

 

[hestmannen]

Sv: Hur ska man tänka?

Tänk på att många människor tycker det är roligt och mår bra av att känna att de kan hjälpa en medmänniska. Det fungerar på samma sätt som att det är roligare att ge någon en julklapp än att få en.

 

[Koltrast]

Sv: Hur ska man tänka?

Du kan vända på det - hur känns det för dig när du kan finnas där för någon i din närhet? Hur känns det att bli betrodd och ansedd som en så nära vän att någon kan be dig om hjälp?

Sedan tycker jag att man kan se det som att det går runt. Den här gången är det du som får hjälp, men nästa gång är det du som hjälper. Det behöver inte kvittas lika, kanske "betalar" du aldrig tillbaka till just de som hjälpt dig, men du kommer hjälpa någon annan, som i sin tur...

 

[bettysmatte]

Sv: Hur ska man tänka?

Håller med hestmannen och Koltrast.

OCH så tycker jag att du ska tvinga dig själv varje gång att vänja dig mer och mer vid såret. Kanske titta liiiiite, kanske våga ta bort kompressen själv, kanske våga..... Ja, du förstår! Precis som du vande dig vid att gå till doktorn så kan du säkert vänja dig vid såret och det som behöver göras också. Undan för undan och utan stress såklart .

 

[Nemo]

Sv: Hur ska man tänka?

Men du kan väl använda dig av vårdcentralen några dagar i veckan, ex varannan dag, så blir det ju inte lika ofta för dem som hjälper dig heller? Plus att du har ngn sjukvårdskunnig som kikar på det, vilket kanske är bra om det behöver läggas om varje dag.

 

[Petruska]

Sv: Hur ska man tänka?

Jag fattar inte varför vårdcentralen inte är ett alternativ dagligen? Jag tycker att det låter som en idealisk lösning att gå dit. (Om du inte har tio mil genom oländig terräng för att komma dit, eller något annat stort praktiskt hinder.)

 

[Karfitsa]

Sv: Hur ska man tänka?

kl

Distriktssköterskan är väl ett alternativ?

 

[Grana]

Sv: Hur ska man tänka?

Jag sitter just nu med ett sår som behöver läggas om en gång om dagen. Eftersom jag inte fixar att göra det själv så måste jag be om hjälp. Haken är att jag har så enormt svårt för att be om hjälp, jag måste nästan ta i från tårna för att våga fråga. Jag har ingen familj som kan hjälpa mig och det finns knappt någon som jag betraktar som nära vän som är lättare att be om hjälp från. Den här sårvården har pågått i över två veckor nu och jag börjar känna mig som en stor pest för de två personer som hjälpt mig.

Hur sjutton ska man tänka för att göra det lättare att fråga om hjälp och sedan ta emot den? I måndags fick jag det omlagt på vårdcentralen men det känns ju inte som ett alternativ att ta till varje dag.

Klart du kan gå till vårdcentralen Jag gick dit varannan dag under flera veckor, måste man så måste man.

Sen håller jag med hestmannen. Jag är själv en person som hjälper till och mår faktiskt bra av det. När det är uppskattat

 

[golit]

Sv: Hur ska man tänka?

Jag sitter just nu med ett sår som behöver läggas om en gång om dagen. Eftersom jag inte fixar att göra det själv så måste jag be om hjälp. Haken är att jag har så enormt svårt för att be om hjälp, jag måste nästan ta i från tårna för att våga fråga. Jag har ingen familj som kan hjälpa mig och det finns knappt någon som jag betraktar som nära vän som är lättare att be om hjälp från. Den här sårvården har pågått i över två veckor nu och jag börjar känna mig som en stor pest för de två personer som hjälpt mig.

Hur sjutton ska man tänka för att göra det lättare att fråga om hjälp och sedan ta emot den? I måndags fick jag det omlagt på vårdcentralen men det känns ju inte som ett alternativ att ta till varje dag.

du får aktivera buke-kompressen

 

[yennork]

Sv: Hur ska man tänka?

Jo, vårdcentral/distriktssköterska är absolut ett alternativ om man har ett sår som behöver läggas om ofta!

 

[Magiana]

Sv: Hur ska man tänka?

Svarar alla.

Vårdcentralen har inte helgöppet och det kostar en hundring varje gång att gå dit. Det är väldigt dyrt för något som tar 5 minuter att fixa. De har inte kvällsöppet heller och idag har jag fortfarande inte fått såret omlagt så det måste göras ikväll.

Att jag skulle fixa såret själv är nog tyvärr något som sitter väldigt långt inne. Jag är rätt skakig när jag får det omlagt av andra och mår ganska illa bara av tanken att titta på det. Jag mår illa av att bara titta på kompressen på utsidan

Jag har tyvärr sällan varit till hjälp för andra (faller sig inte naturligt för mig) och ska därmed inte heller ha hjälp... Det känns som om jag aldrig kan kompensera för hjälp jag får. Jag ligger alltid på minus där. Eftersom min sociala förmåga är usel har jag alltid tyckt att hjälp ska betalas med pengar/gentjänster oavsett åt vilket håll hjälpen ges/fås. Så funkar det ju inte i verkligheten och det blir lite problem i skallen för mig.

Men jag åker nog till VC i morgon. Pallar inte att fråga om hjälp idag.

 

[Karfitsa]

Sv: Hur ska man tänka?

Nu vet jag inte var du bor, men i t ex Skåne kostar det inget att gå till distriktssköterskan för omläggning av sår. Googla på ditt landsting såser du vad som gäller hos dig!

 

[Magiana]

Sv: Hur ska man tänka?

Jag får höra mig för men jag betalade en hundring i måndags. Besöket på husläkarjouren i söndags kommer det en faktura på och jag vet inte riktigt hur jag ska få med det på mitt högkostnadskort då ingen av mina skrivare funkar (för att jag ska kunna bevisa betalningen).

Jag kom ju på en sak till. Det finns ingen dusch på VC och såret måste läggas om efter duschen då kompressen blivit blöt. Ska jag då först duscha hemma och sen åka till VC direkt? Fy, tusan vad besvärligt det ska vara. Jag hoppas att det läker snart. Igår fick jag i alla fall veta att det blöder mindre nu.

 

[Luff]

Sv: Hur ska man tänka?

Bor du i närheten så kan jag hjälpa dig.

 

[Guldaskig]

Sv: Hur ska man tänka?

Det går ju att blöta kompressen på andra sätt än att duscha, det löser de på vårdcentralen.

 

[Magiana]

Sv: Hur ska man tänka?

Nu har jag kollat vad det kostar och det är mycket riktigt 100 kr för ett besök i primärvården hos distriktsköterskan. De pengar jag lagt på alsolsprit (3 flaskor), kompresser och annat ligger också utanför högkostnadskyddet för läkemedel.

 

[Magiana]

Sv: Hur ska man tänka?

Tack, tyvärr bor jag i stockholmsområdet.

Guldaskig; kompressen ska inte blötas ner. Tyvärr är det oundvikligt vid en dusch och därför blir det problem när jag måste byta till en torr kompress efteråt.

 

[OutOfService]

Sv: Hur ska man tänka?

Vart sitter såret? Och varför får det inte duschas utan kompress?

Jag hade brännsår på halva båda benen i 2 månader i somras och efter knappt 2 veckor sa läkaren att det var okej att ta av omläggningen och duscha som vanligt(inte gnugga såren med tvål eller spola direkt på var det enda jag skulle undvika).
Så när jag var tvungen att duscha med omläggningen i början så tog jag en himla massa plastfolie och paketerade in benen i, funkade utmärkt!

 

[Nemo]

Sv: Hur ska man tänka?

Jo, besöken kostar ofta lite, men omläggningsmaterialet kostar ju en del också, om man ska köpa det själv och lägger om hemma menar jag.
Men du borde ju få frikort ganska snart, är väl runt 900-1000kr eller något?

 

[Enya]

Sv: Hur ska man tänka?

Jo, besöken kostar ofta lite, men omläggningsmaterialet kostar ju en del också, om man ska köpa det själv och lägger om hemma menar jag.
Men du borde ju få frikort ganska snart, är väl runt 900-1000kr eller något?

1100kr är frikortsgränsen