Hur vet en hur mycket en orkar?

[Sonic76]

Jag kommer att jobba lite extra.
Sen ska jag städa, tvätta, laga mat,umgås med sonen och katten.
Räcker åt mig.
Jag har ju svårt att vara still men min hjärna behöver det.
Klippa gräs var en perfekt grej för då är jag fokuserad på det.
Så sånt saknar jag att kunna göra.
Mocka boxar eller fixa elstängsel är också sånt som är avkopplande för mig

 

[Inte_Ung]

Jag klarar mig på att jag älskar att sova.
Min prio ett är att få sova när jag vill.
Allt annat kan kvitta och får vänta.

Jag har gjort våld på min önskan att sova när jag vill, det blev inte bra. Jag kraschlandade totalt.

Jag jobbar helst delade pass så att jag får sova middag. Då blir jobbet mest som rolig rekreation.
Efter att jag hade covid i mars 2020 så har jag dock inte haft någon anställning och disponerar min tid som jag vill. Man kan då tro att jag sover hela tiden, men så är det inte. Jag är väldigt utvilad när jag vaknar och har då mycket att göra. Men som sambo med Kaos så är det ingen idé att försöka sköta någon trädgård eller hålla städat hemma, så jag struntar i det.
Det blir rent även om vi städar en annan gång och djungeln till trädgård går att renovera den dagen som man känner för det.
Jag idkar förhållningssättet chill på precis allt numera, och jag känner mig så fri.
Om det inte är akut - så kan det vänta.
Listan med "Akut" blir behagligt kort.

 

[Tranan]

Jag har funderat på frågeställningen, och jag kan ärligt inte säga hur mycket jag orkar eller hur man får reda på det.
vet bara att jag behöver jobba och jag gör mitt jobb bra. men jag oftast på gränsen av vad jag klarar av. just nu har jag en löjligt låg stresstolerans.

 

[the_connemara]

just nu har jag en löjligt låg stresstolerans.

Det är en av mina varningstecken för att jag har alldeles för mycket i huvudet! Då försöker jag verkligen minska ner på måsten och engagemang överallt.

 

[sjoberga]

Jag klarar mig på att jag älskar att sova.
Min prio ett är att få sova när jag vill.
Allt annat kan kvitta och får vänta.

Jag har gjort våld på min önskan att sova när jag vill, det blev inte bra. Jag kraschlandade totalt.

Jag jobbar helst delade pass så att jag får sova middag. Då blir jobbet mest som rolig rekreation.
Efter att jag hade covid i mars 2020 så har jag dock inte haft någon anställning och disponerar min tid som jag vill. Man kan då tro att jag sover hela tiden, men så är det inte. Jag är väldigt utvilad när jag vaknar och har då mycket att göra. Men som sambo med Kaos så är det ingen idé att försöka sköta någon trädgård eller hålla städat hemma, så jag struntar i det.
Det blir rent även om vi städar en annan gång och djungeln till trädgård går att renovera den dagen som man känner för det.
Jag idkar förhållningssättet chill på precis allt numera, och jag känner mig så fri.
Om det inte är akut - så kan det vänta.
Listan med "Akut" blir behagligt kort.

Jag lyckades också minst dubbla mina tillgängliga ”energipoäng” när jag äntligen fick hjälp att sova utan avbrott. Precis när det hände var det nästan som att få ett helt nytt liv, nu har jag mer vant mig.

Men bra sömn effektuerad när den behövs är verkligen en nyckelkomponent i att orka mycket. Det blev extremt tydligt, även om situationen också var extrem.

Nästan allt annat kan nästan kvitta, nu är det Skalman och mat- och sovklockan som gäller (fast inte bokstavligt då).

 

[Tranan]

Det är en av mina varningstecken för att jag har alldeles för mycket i huvudet! Då försöker jag verkligen minska ner på måsten och engagemang överallt.

Försöker verkligen dra ner på måsten.
Det är så svårt ibland.
Vi får se hur mycket coffein och aspighet nästan jobb kräver.
Jag vet inte exakt vad den vill att jag ska göra men har efter lit rotande på förtagets hemsida Linkedin och andra sidor fått en ganska klar bild över vad de troligen vill att jag ska göra. (företag måste bli bättre på att inte läcka så mycket info.)

 

[Sel]

För mig är vila något som ger energi utan att märkbart ta energi varken fysiskt eller mentalt. Återhämtning helt enkelt. Tex nu ser jag det som att jag vilar. Jag halvligger i sängen. Det är tyst och mörkt. Jag anstränger mig ingenting utöver händerna och fingrarna som rör sig så att jag kan skriva på datorns tangentbord. Jag känner hur kroppen varvar ner efter kvällens hundpromenad och hur allt blir lugnt överallt.

Går jag runt och plockar med saker, då är det inte vila. Då är det någon form av aktivitet, även om det då är en lugnare aktivitet.

För mig är det lite tvärtom. Att sitta här på Buke och i andra forum är inte alls vila, inte att svara på meddelanden heller. Att däremot vara på benen och göra någonting som inte kräver särskilt mycket eftertanke, eller att stå i duschen och stirra tomt eller putsa glasdörren är återhämtning och vila. Utöver djurpromenader och liknande då, det är också återhämtning för mig.

 

[TeamLundVer]

Vila för mig är att läsa en bok för då är det svårt att göra annat samtidigt.

Jag är en person som alltid är på språng, håller på med flera saker samtidigt och inte kan göra någonting lugnt. På riktigt alltså. Jag avundas dem som tex kan cykla lugnt till jobb eller ta en lugn promenad. Jag cyklar alltid på max och en lugn promenad förvandlas raskt till en pw. Men när jag läser en bok, då är jag stilla. Sedan att jag läser i 190 är en annan sak

 

[Trasten]

Psykologipod som diskuterar återhämtning i detta avsnitt: https://play.acast.com/s/dummamanniskor/79.daxattrelaxa-stresshantering-

 

[manda]

Tar tacksamt emot tips på hur en lär sig att mota bort stressen över ogjorda saker

För mig hjälper det att hantera mitt sinne/tankemaskinen ungefär som ett litet barn, att fatta att mitt huvud kommer alltid tänka massa tankar och det bara är en bråkdel av dem som är intressanta, stämmer eller är användbara. Det är bara sinnets natur och om jag ska fästa värde i eller identifiera mig med varenda tanke bli jag lite rö-i-vinden. Låta sinnet uttrycka sig hyfsat fritt, visa uppskattning och vid behov distrahera. Inte slå på mig för att jag tänker att jag borde ditt och datt, utan notera det och typ "tack för den tanken, fint att du bryr dig. jag är av en annan åsikt här eftersom vilan/lustfylldheten/att städa huset är viktigare just nu". Liksom att ta på allvar att det finns en del av tankemaskinen som typ funkar impulsivt och barnsligt och inte måste vara så himla välavvägd hela tiden, för att det leder till mindre hård inre moderering och att fler "bra" tankar vågar sticka upp till det medvetna också, samt att det slutar skapa stress att huvudet tänker tankar en inte vill ha.

Med det sagt så behöver det ju någotsånär matcha verkligheten. Tex var jag rätt stressad över mitt ostädade hem innan jag fick hemtjänst. Där krävdes ju en praktisk lösning också utöver att jag var schysst med mitt eget sinne (men att inte starta en inre konflikt med sig själv är väldigt hjälpsamt i alla fall). Träna sig på att bete sig som en vän till sig själv är väl den korta versionen av pladdret ovanför.

En annan del i det hela är den där avvänjningen av att identifiera med sina prestationer, vilket är ett sjukt mastigt jobb i den produktivitets- och upplevelsekultur som råder, enligt min upplevelse. Även det faller inom att bli vän - eller åtminstone vänlig - med sig själv. Mest effektivt för mig där är att inte alls kunna göra vad jag och samhället förväntar sig av mig. En annan, kanske inledningsvis lite motig grej som har viss plattitydvarning är att på kvällen hitta tre saker en uppskattat med dagen som inte är något en gjort. Kruxet där är helt enkelt att träna sig på att märka och uppskatta upplevelser istället för aktivitet/prestation, vilket gör känslorna mer oberoende av ogjorda borden i min erfarenhet.

Allt det handlar väl också delvis att kunna låta uppmärksamheten vara frikopplad från tanken. Det tycker jag är spännande att experimentera med.